Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
När en person begärde ut handlingar om en anställd vid Lysekils kommun underrättade kommunen den anställda om vem som hade begärt ut handlingar om henne. Personen som hade begärt ut handlingarna anmälde kommunen till JO och uppgav att den berörda anställda på kommunen senare hade sökt upp honom i hans bostad och krävt att få veta varför han hade begärt ut handlingar om henne. JO uttalade i detta beslut att det var olämpligt att vidarebefordra uppgiften om vem som hade begärt ut handlingarna till den berörda anställda.
En förening hade inte rätt att få en kopia av filmaffischen till filmen Roseanna som förvarades hos Filminstitutet. Det här eftersom affischen ingick i institutets bibliotek. Den så kallade biblioteksregeln var tillämplig enligt kammarrätten och affischen var därmed inte en allmän handling. Det spelade ingen roll att Filminstitutet hade publicerat en bild på affischen på sin webbplats.
En man begärde hos socialtjänsten i Jönköping av få ut en transkriberingen av en så kallad IAS-intervju som gällde honom själv. IAS är en manualstyrd intervju som används för att mäta anknytningen hos tonåringar och vuxna. Mannen ville ha ut underlaget för att låta en utomstående expert granska detta eftersom han menade att intervjumetoden inte var evidensbaserad. Socialtjänsten avslog begäran med hänvisning till provsekretess. Myndigheten ansåg att vetenskapligheten i provet skulle äventyras om frågorna blev kända bland andra än behöriga intervjuare. Mannen överklagade men kammarrätten delade socialtjänstens bedömning att provsekretess gällde för intervjufrågorna. Domstolen vägde också mannens rätt till partsinsyn mot det allmännas intresse av att frågorna hålls hemliga och fann att det allmännas intresse av sekretess övervägde.
Ambassaden i Washington avslog en journalist begäran om att få ut myndighetens besökslogg. Loggen, som fanns i ambassadens reception, fylls i av de besökare som går in på ambassaden. Motiveringen till avslaget var att besöksloggen inte var en allmän handling. Journalisten överklagade till kammarrätten som slog fast att besöksloggen var en sådan förteckning som förs fortlöpande och som enligt lagen är en allmän handling. Domstolen skickade tillbaka ärendet till ambassaden för en sekretessprövning av uppgifterna i loggen.
En psykolog begärde ut testblanketter som en av hans patienter hade fyllt i vid en arbetspsykologisk utredning hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten nekade med hänvisning till att syftet med provet skulle motverkas om blanketterna lämnades ut. Psykologen överklagade och förklarade att han själv använder samma test i sitt dagliga arbete och har full kännedom om hur det är utformat. Kammarrätten avslog överklagandet och psykologen gick vidare till högsta instans. HFD kom fram till att det inte skulle motverka syftet med provet om blanketterna lämnades ut till psykologen. Domstolen tog hänsyn till att psykologen jobbade inom landstinget, hade full kännedom om testets utformning och förstod att testuppgifter av den aktuella typen måste hållas hemliga för patienten. HFD återförvisade ärendet till Arbetsförmedlingen för en prövning av om ett utlämnade i stället skulle strida mot affärssekretessen.
En advokatbyrå begärde ut e-postkorrespondens från aktiebolaget Science Park Speed Capital. Bolaget vägrade lämna ut de begärda handlingarna med motiveringen att bolaget ägs av en delvis kommunägd ideell förening och därför inte omfattas av offentlighetsprincipen. Advokatbyrån överklagade till kammarrätten som avvisade överklagandet. Enligt kammarrätten kunde inte kommunen anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande över aktiebolaget på det sätt som anges i OSL 2:3 eftersom kommunen ägde bolaget genom en ideell förening. Därmed omfattades inte bolaget av offentlighetsprincipen och dess beslut kunde inte överklagas.
En rektor på en skola begärde hos Skolinspektionen att få ta del av de nationella prov i fysik som skolans elever hade gjort och som först hade bedömts av skolans lärare och sedan blivit ombedömda av Skolinspektionens expertlärare. Skolinspektionen prövade hennes begäran som om den gällde en sammanställning av provresultaten från de ombedömda proven och avslog med hänvisning till statistiksekretess. Rektorn överklagade och kammarrätten upphävde Skolinspektionens beslut. Domstolen konstaterade att Skolinspektionen inte hade prövat rektorns begäran i den del som gällde att få del av de ombedömda proven och domstolen återförvisade den delen till Skolinspektionen. Domstolen slog också fast att sammanställningen av resultaten från de ombedömda proven kunde lämnas ut med undantag för elevidentifikationsnumren.
En journalist begärde hos Statens haverikommission att få ut en övervakningsfilm som visade ett vägavsnitt strax före motorvägsbron i Södertälje. På filmen kunde man bland annat se en personbil med fem personer som senare omkom när deras bil störtade ner från bron i samband med broöppning. Haverikommissionen avslog begäran eftersom det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att trafikanter på filmen eller deras anhöriga skulle lida men. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.
En journalist hade fått uppgifter om att en 16-årig gymnasieelev på en skola i Sollentuna kommun låg bakom en knivskärning med dödlig utgång. Två dagar efter dådet vände sig journalisten till den aktuella skolan och begärde ut en klasslista för 16-åringens klass. Journalisten uppgav att han tänkte kontakta klasskamrater och lärare för att höra om de ville lämna uppgifter om 16-åringen. Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten skrev kommunen ”att bli uppringd av en journalist som vill ha uttalanden om en klasskamrat som eventuellt har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande”. Kommunen pekade också på att uppgiften om vilken pojke som begått gärningen inte var känd av kommunen och, såvitt kommunen kände till, ej heller offentlig. Kommunen uppfattade därför att journalisten uppgifter byggde på spekulation. Kammarrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet.
Linköpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga de svar som en elev gett på ett lästest och ett matematiktest i skolan. Testen ingick inte i skolans elevvårdande verksamhet, enligt kammarrätten, och skyddades därmed inte av den sekretess som gäller i denna verksamhet.