Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Kriminalvården måste inte flytta handlingar för att tillhandahålla dem ”på stället”

Ett juridiskt ombud som, utifrån sin rätt till partsinsyn, ville ta del av handlingar rörande en klient fick beskedet av Kriminalvården att uppgifterna endast fanns tillgängliga på den aktuella anstalten. Myndigheten hänvisade till berörd paragraf i tryckfrihetsförordningen om tillhandahållande av allmänna handlingar ”på stället”. Juristen stod dock på sig om att han ville gå igenom materialet i myndighetens lokaler i Göteborg, och överklagade.

Nu slår dock kammarrätten fast att Kriminalvården inte har någon skyldighet att ställa handlingarna till förfogande på annan plats än där de förvaras, med följden att överklagandet avvisas på den punkten. Domstolen instämmer även i bedömningen att en begäran om epost, e-postlistor samt ljud- och bildupptagningar ska avslås. Detta då begäran i denna del om ”samtliga handlingar” rörande ombudets klient har varit för allmänt hållen, och att Kriminalvården inte har någon skyldighet att ta till de mer omfattande utredningsåtgärder som skulle krävas i ärendet.

Journalist får ut vissa uppgifter om polisens skyddsronder

En utvärdering av polisens skyddsronder i lokalpolisområde Gästrikland lämnades inte ut av Polisen på en begäran från en journalist i fjol. Men myndigheten får nu delvis bakläxa av kammarrätten, som avgjort ärendet efter att journalisten överklagat, med betoning på att särskilt uppgifter om allmänna arbetsmiljöförhållanden borde kunna lämnas ut. Domstolen instämmer i den mån det gäller uppgifter som bedöms som harmlösa. Följden blir att vissa delar lämnas ut, däribland delar av utvalda kapitel, alla rubriker samt den sammanfattande delen av utvärderingen. I övrigt avslås dock begäran.

Extern utredning av höga chefer inte självständig i förhållande till Polisen

En journalist som velat ta del av Polismyndighetens överlämnade material till den externe utredaren Runar Viksten – som gjorde en genomlysning av turerna runt flera höga polischefer – får även i kammarrätten beskedet att begärd mejlkorrespondens inte lämnas ut. Detta då den inte hänger samman med ett slutbehandlat ärende eller kan anses upprättad på något annat sätt, enligt domstolen. Kammarrätten instämmer samtidigt i Polisens bedömning att den externe utredaren inte kan anses ha uppträtt självständigt gentemot myndigheten, med följden att utväxlat material inte blir allmänna handlingar på den grunden.

Dock anser domstolen samtidigt att det finns vissa handlingar i materialet som ska anses som allmänna på andra grunder, däribland beslut om att lägga ned en förundersökning samt anställningsbeslut. Även om de tillförts det övergripande ärendet är de uppgifterna fortsatt att betrakta som allmänna, är bedömningen.

Notera: Utredningen i fråga är vid denna texts publicering slutbehandlad. Men vid prövningen i kammarrätten var den inte det, och den principiella frågans relevans kvarstår.

Försvarsdepartementet dröjde i en vecka med begärd e-postlogg – kritiseras

Tidningen Expos chefredaktör fick vänta i en vecka efter att ha begärt ut en e-postlogg kopplad till en medarbetare på Försvarsdepartementet. När loggen väl lämnades ut hade den aktuella medarbetaren avslutat sin anställning och e-postkontot raderats. Den hanteringen resulterar i kritik från Justitieombudsmannen (JO), som konstaterar att den inte överensstämmer med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet vid utlämnandeärenden. Försvarsdepartementet kritiseras också i beslutet för att chefredaktören inte informerades om att kontot skulle raderas, samt för att ett skriftligt, överklagbart beslut inte lämnades ut direkt på begäran.

Departementet har i ett tidigare yttrande till JO konstaterat att det ”borde ha kunnat gå snabbare” att lämna ut de begärda uppgifterna i ärendet.

Hovrätt hänvisade till fel domstol för överklagande om nekade handlingar

När en person som varit part i ett tvistemål i Göta hovrätt begärde ut handlingar i målet och fick nej av hovrätten, hänvisade domstolen felaktigt personen till kammarrätten för att överklaga beslutet. När personens överklagande avvisades av kammarrätten, som inte ansåg sig vara rätt instans att pröva överklagandet, hamnade personens överklagande i ett limbo. Något som fördröjde personens möjlighet att överklaga. Nu får hovrätten kritik av Justitieombudsmannenn (JO) för hanteringen av ärendet.

Hovrätten hade nekat personen prövningstillstånd i tvistemålet. När personen sedan begärde ut hovrättens underlag för beslutet – bland annat rättsutredningen och handlingar där domstolens resonemang och ställningstaganden framgick – tolkade domstolen personens begäran som att den gällde utlämnande av allmänna handlingar ”i hovrättens administrativa verksamhet”, enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Detta trots att personen ska ha begärt ut handlingarna baserat på sin rätt till partsinsyn. Domstolen bedömde sedan att de inte utgjorde allmänna handlingar och att beslutet därför skulle överklagas till kammarrätten.

Men JO menar att rätten till partsinsyn, som regleras i rättegångsbalken, innebär en större rätt till insyn i handlingar i ett mål än tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. Därför, skriver JO i sitt beslut, bör domstolar i regel utgå ifrån att en sådan begäran först ska prövas enligt rättegångsbalken. Och därför borde inte Göta hovrätt ha hänvisat till kammarrätten. Ett beslut om tillämpningen av rätten till partsinsyn ska inte överklagas till en förvaltningsdomstol utan till en allmän domstol. I detta fall var den behöriga överinstansen Högsta domstolen.

Kammarrätten avvisade personens överklagande och hänvisade åter till hovrätten, vilket gjorde att personen hamnade i ett moment 22. JO riktar kritik mot hovrätten och konstaterar att den felaktiga hänvisningen gjorde att personens överklagande fördröjdes med åtta månader. ”Ett sådant dröjsmål är naturligtvis inte acceptabelt”, skriver JO.

Kommuns betalningar för upphandlade juristtjänster ska lämnas ut

En jurist vars advokatbyrå är part i en tvist med Göteborgs stad begärde ut olika typer av fakturor för utförda juridiska tjänster samt provision, där Göteborgs stad, andra kommuner samt bolag som ägs av Göteborgs stad är köpare, men fick avslag på flera begäran.

Kommunen avslog advokatens begäran och hävdade, baserat på två olika argument, att handlingarna omfattades av sekretess. Dels hänvisade kommunen till 19 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och hävdade att vissa av de begärda fakturorna omfattades av sekretess då de innehöll uppgifter som har ett direkt samband med tvisten som juristens advokatbyrå har med kommunen och att utlämnandet av uppgifterna som fakturorna innehåller kunde skada kommunens förvaltningar i den pågående tvisten. Dels avslog kommunen juristens begäran med hänvisning till 31 kap. 16 § OSL och menade de begärda fakturorna innehöll uppgifter som utgör företagshemligheter och att utlämnandet av dem kunde skada advokatbyråerna som är leverantörer.

Juristen överklagade dock avslagsbesluten till Kammarrätten i Göteborg och fick rätt i tre separata domar, vilket innebär att kommunen måste lämna ut de begärda handlingarna. Domstolen förklarade att fakturorna och uppgifterna som de innehåller inte skyddas av sekretess enligt 19 kap. 9 § OSL, då de antingen inte har någon koppling till någon rättstvist eller inte innehåller uppgifter som kan tänkas skada kommunen som part i en pågående sådan. Kammarrätten menade också att uppgifterna på de begärda fakturorna heller inte kan anses vara företagshemligheter, då de är så pass allmänt hållna – de gällde bland annat totalbelopp för inköpta tjänster under ett visst ramavtal – att det utifrån dem inte går att lista ut advokatbyråernas prissättning, affärsförhållanden eller affärsmässiga eller andra strategier. Domstolen fann även att uppgifterna om vilka förvaltningar eller nämnder inom Göteborgs stad som har köpt juridiska tjänster av advokatbyråerna i fråga inte omfattas av sekretess, då kunderna som framgår av fakturorna är offentliga parter som har köpt tjänster inom ramavtal för offentlig upphandling.

Stadsdelsnämnd får rätt till inkomstuppgifter för att eftergranska biståndsutbetalningar

Skatteverkets beslut att neka Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd inkomst- och skatteuppgifter för ett antal biståndssökande personer underkänns i kammarrätten, som betonar att nämndens intresse av att få ut uppgifterna väger tyngre än det enskilda intrång i integriteten som ett utlämnande innebär. Skatteverket har argumenterat för att den sekretess som gäller inom en socialnämnds verksamhet är svagare än sekretessen inom beskattningsverksamheten. Den uppfattningen delas visserligen av kammarrätten, men domstolen betonar samtidigt att uppgifterna har stor betydelse för nämndens uppföljningsarbete.

Inkomst- och skatteuppgifterna ska enligt nämnden användas vid efterkontroller med syftet att upptäcka och återkräva felaktiga utbetalningar i biståndsärenden.

Polisen måste ompröva nekad utlämning av film från Palme-utredningen

Polismyndigheten nekade i fjol en man att få ut en film från Palme-utredningen, inspelad på mordplatsen tio år efter dådet. Begäran gällde i första hand de sekvenser där en numera avliden person, som var misstänkt inom ramen för mordutredningen, fanns med.

Kammarrätten instämde i sin dom, varpå mannen återkom med en ny begäran om att istället få ta del av filmen på plats hos myndigheten. Det förändrade inte Polisens inställning, men kammarrätten däremot anser nu att myndigheten bör kunna lämna ut relevanta sekvenser med övriga personers ansikten maskerade – om detta är tekniskt möjligt. Alternativt bör möjligheten att låta mannen ta del av materialet på plats övervägas, enligt domstolen. Ärendet återförvisas därför till Polisen för ny hantering.

Uppgifter om avliden i socialtjänstmål i förvaltningsrätten kan lämnas ut

En man som tidigare hade nekats handlingar kopplat till ett överklagat socialtjänstmål i förvaltningsrätten får nu i huvudsak gehör, efter att ha överklagat beslutet och lyft fram att personen numera är avliden. Kammarrätten instämmer i att en avliden person inte kan anses lida men. Ett undantag görs dock för vissa delar i en bilaga i domstolsakten, med hänvisning till att sekretess gäller för uppgifter som kan kränka den avlidnes frid.

Mannen som gjorde begäran lyfte i sitt överklagande även att det finns ett allmänt intresse kring att samtliga uppgifter röjs.

Inte godtagbart att avstå prövning av handlingsutlämnande vid andra begäran – JO kritisk

Varje begäran om allmänna handlingar måste prövas av den mottagande myndigheten, oavsett om begäran har ställts tidigare. Det konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en utredning av socialnämnden i Stockholms kommun. JO är kritisk till att personen som anmälde kommunen inte fick sin begäran prövad när han efterfrågade samma handlingar en andra gång. Beslutsfattaren hänvisade till 12 § förvaltningslagen som argument för att begäran inte behövde prövas en andra gång.

”Jag kan vidare konstatera, som även socialnämnden gör i sitt remissvar, att 12 § FL inte är tillämplig i den aktuella situationen”, skriver JO i kritikbeslutet.