Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Tingsrätt kritiseras av JO för felaktigt besked om ”delar av handlingar”

En person som begärde ut en vapenundersökning i ett förundersökningsprotokoll från Norrtälje tingsrätt fick beskedet att det krävdes ett utgivningsbevis för att få uppgifterna elektroniskt – och att domstolen enligt en egen framtagen princip inte skickade ”delar av handlingar utan enbart kompletta sådana”. Detta med hänvisning till integritetsskäl, och för att förhindra spridning av personuppgifter. Ett uppenbart felaktigt besked utan stöd i lag, skriver Justitieombudsmannen (JO) i ett kritikbeslut, efter att personen anmält ärendet. JO är även kritisk till att tingsrätten inte informerade om att beslutet var överklagbart, och att personen sedan inte fick någon återkoppling alls när ett diarienummer i ärendet efterfrågades.

När det gäller tingsrättens krav på utgivningsbevis för elektroniskt utlämnande konstaterar JO vidare att majoriteten av alla begäran om handlingar visserligen kommer från massmedia, men att en dylik regel inte får ” tillämpas på ett sätt som innebär att domstolen regelmässigt nekar att lämna ut handlingar elektroniskt till andra intressenter. ”

Norrtälje tingsrätt har beklagat bristerna i fallet och utlovat åtgärder för att förhindra liknande fel.

Sekretess på uppgift om domares ålder och födelseår

Kammarrätten i Göteborg nekar en persons begäran om att få ta del av uppgifter om födelseår för vissa domare på domstolen. De uppgifterna omfattas nämligen av personaladministrativ sekretess, enligt ett beslut. Kammarrätten understryker att bestämmelsen i det aktuella lagrummet i OSL har ett så kallat omvänt skaderekvisit – med presumtion för sekretess – med följden att uppgifter enbart kan röjas när det står klart att vare sig berörda enskilda eller närstående inte lider men. I centrum för domstolens närmare resonemang finns begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”, vilket tolkas som information som gör det möjligt att nå personalen utanför arbetstid. Födelsedatum, födelsenummer och postnummer utgör exempel på sådana uppgifter, enligt beslutet.

I ett snarlikt beslut bedömer samma kammarrätt att även anställdas ålder i hela år omfattas av sekretess.

Uppgifter om slutkandidater till kommundirektörspost måste lämnas ut efter dom

Det var fel av kommunstyrelsen i Falun att inte lämna ut namnen på slutkandidaterna till posten som ny kommundirektör, utöver den person som tackade ja till tjänsten. Kammarrätten i Sundsvall ser ingen grund för sekretess vare sig i OSL 21 kap. 1 § eller i OSL 39 kap. 5 b § – som kommunen hade lutat sig mot i sitt tidigare avslagsbeslut. Domstolen påpekar att det första lagrummet gäller uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv eller liknande, och att ansökningshandlingarna inte omfattar några sådana uppgifter. Gällande det senare lagrummet konstaterar kammarrätten att bestämmelsen inte är tillämplig på kommunala anställningsärenden, utan enbart för uppgifter i ärenden som gäller vissa höga myndighetschefer inom staten. Eftersom inget tyder på att någon annan sekretessbestämmelse är aktuell ska handlingarna nu lämnas ut till en person som gjort begäran i fallet.

Länsstyrelsen behöver inte föra in 176 uppgifter manuellt i Excellista

Det är inte rimligt att det skulle krävas en betydande arbetsinsats för länsstyrelsen att föra in namnen på 176 aktörer, som har anmält att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet, i ett Excelark. Det menade en advokat, som först hade nekats att få ut uppgifterna från länsstyrelsen i Stockholm, i ett överklagande till kammarrätten. Men domstolen bedömer liksom lägre instans att det skulle krävas manuella arbetsinsatser till den grad att det inte handlar om uppgifter som kan sammanställas ur en upptagning för automatiserad behandling, med hjälp av tillgängliga program. Därmed kan inte uppgifterna lämnas ut enligt tryckfrihetsförordningens regler.

Kammarrätten instämmer samtidigt i att ett utlämnande av namnen på aktörerna kan antas skada landets försvar och rikets säkerhet enligt 15 kap. 2 § i OSL. Advokaten – som ville använda materialet som underlag inför en debattartikel om ändringar i säkerhetsskyddslagen – hade för sin del argumenterat för att uppgifterna om de myndigheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen redan är allmänt kända.

Regionnämnd får inte hemlighålla löneuppgifter utifrån GDPR

Det var fel av Region Stockholm att neka en begäran om att få ta del av en sammanställning med namn och löneuppgifter på en vårdvalsenhet utifrån dataskyddsförordningen GDPR. Det konstaterar kammarrätten, som betonar att sekretess enligt 21 kap. 7 § i OSL inte gäller eftersom regionen inte har visat prov på någon konkret omständighet som talar för att löneuppgifterna ska komma att hanteras i strid med GDPR.

Regionens hälso- och sjukvårdsnämnd skrev i sitt avslagsbeslut att ”anställda inte har rätt att utföra lönekartläggning bland sina kollegor på grundval av individuppgifter av integritetsskäl”. Detta då namn är en personuppgift enligt GDPR och när dessa sammanställs i en lista blir det fråga om en kartläggning, enligt beslutet, som nu alltså har upphävts.

Kammarrätten skickar nu tillbaka ärendet till den ansvariga nämnden för att pröva frågan om någon annan sekretessbestämmelse hindrar ett utlämnande i fallet.

Kommun får inte maska anställdas namn i tips om oegentligheter

Namn på kommunanställda inryms inte bland de uppgifter om personaladministrativ sekretess som 39 kap. 3 § andra stycket OSL skyddar, betonar kammarrätten i en dom som går kommunstyrelsen i Södertälje emot. Bakgrunden är kommunens beslut att maskera delar av en handling med tips om oegentligheter som hade sänts till en åklagare. Journalisten som stod bakom begäran anförde i sitt överklagande till domstolen att endast uppgifter om telefonnummer, bostadsadresser och liknande kan hemlighållas utifrån det berörda lagrummet i OSL. Kammarrätten håller alltså med, och fyller i sitt utslag i att formuleringen ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen” inte kan sägas omfatta de anställdas namn.

I och med det kan finnas andra sekretessgrunder utifrån handlingen, som inte har prövats, skickas ärendet nu tillbaka till kommunstyrelsen för en ny bedömning.

Affärssekretess för fastighetsbeteckningar rörande hästanläggningar

En fastighetsbeteckning kan inte typiskt sett anses vara en sådan uppgift som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Och uppgifter om fastighetsbeteckningar kan inte heller – varken enligt berört lagrum eller praxis – leda till skada för en enskild verksamhetsutövare. Det argumenterade miljö- och hälsoskyddsnämnden i Eskilstuna för i ett överklagande till kammarrätten, mot bakgrund av att nämnden hade nekats få ut detaljerad information om hästanläggningar i kommunen från Jordbruksverket.

Domstolen ansluter sig dock till verkets linje i ärendet. Kammarrätten pekar på ett tidigare HFD-avgörande som landade att i uppgifter om antalet djur och djurraser avser enskildas affärs- och driftsförhållanden, och gör samtidigt bedömningen att även uppgifter om fastighetsbeteckningar där hästanläggningar finns avser just sådana förhållanden. Nämndens intresse av att få ta del av uppgifterna har inte heller ett givet företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt domen i målet.

Bakgrunden till kommunnämndens begäran är en planerad, riktad tillsyn på hästgårdar nära vattenförekomster som inte når upp till miljökvalitetsnormerna. Syftet är även att utröna vilka vattentäkter i kommunen som påverkas mest av djurhållande gårdar.

Vissa uppgifter i LVU-mål lämnas ut efter HFD-utslag

En kvinna som hade begärt att få ta del av ytterligare dokumentation i ett LVU-mål fick i kammarrätten ut endast vissa uppgifter. I övrigt hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess. Högsta förvaltningsdomstolen instämmer nu i att sekretessbestämmelsen var tillämplig i fallet, men konstaterar samtidigt att vissa ytterligare uppgifter i en av aktbilagorna i målet kan lämnas ut. Detta då kvinnan redan bedöms känna till innehållet genom tidigare utlämnade uppgifter. I övrigt delar HFD samma uppfattning som lägre instans.

Kvinnan anförde i sitt överklagande till HFD att målet rörde en processuell fråga som inte omfattas av angiven sekretess, och att uppgifterna under alla omständigheter redan hade gjorts offentliga i förvaltningsrättens avgörande i LVU-ärendet. Invändningar som hon alltså, i det stora hela, inte får gehör för.

Försäkringskassans sekretess väger tyngre än kommuns intresse i barnärende

Försäkringskassans beslut att neka Tyresö kommun handlingar som rör en förälders hälsotillstånd står sig även i kammarrätten, som har prövat om det funnits skäl att röja myndighetens sekretess i fallet. Den ansvariga kommunnämnden har pekat på att uppgifterna är väsentliga inför ett eventuellt ingripande till skydd för ett barn, och framfört att barnets intresse – enligt det berörda lagrummet i OSL – ska ha företräde framför den enskildes intresse av att uppgifterna inte ska lämnas ut till en annan myndighet. Dessutom skulle uppgifterna ha ett starkare sekretesskydd hos nämnden än hos Försäkringskassan, anser kommunnämnden.

Det senare är dock inte avgörande i sammanhanget, enligt kammarrätten. Istället handlar det om huruvida intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som Försäkringskassans sekretess är avsett att skydda. Här anser domstolen att närmare uppgifter om utredningsläget hos kommunen saknas, med följden att det inte är uppenbart att nämndens intresse av ett utlämnande väger tyngst. Domstolen slår även fast att det inte finns någon generell uppgiftsskyldighet i lag för Försäkringskassan att anmäla uppgifter som kan borga för en kommuns ingripande till skydd för en minderårig person.

Kölista inom kommuns barnomsorg är allmän handling

En kölista inom barnomsorgen i Lilla Edets kommun – som har hämtas från ett verksamhetssystem – utgör internt arbetsmaterial som inte har tagits om hand för arkivering, och är därmed ingen allmän handling. Det menade den ansvariga kommunnämnden, som tidigare i år avslog en begäran från ett företag inom barnomsorgen om att få ta del av uppgifterna. Men kammarrätten håller inte med. Listan, som uppdateras vid ansökningar och placeringar och hela tiden är tillgänglig för nämnden, är enligt domstolen att anse som en förteckning som förs löpande, och som ska anses färdigställd i samband med varje ny anteckning. Därmed är listan en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen, och det ankommer på nämnden att lämna ut den såvida inga sekretesshinder föreligger vid en prövning, enligt domstolen.