Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

HFD: Öppna datalagen gäller inte vid utlämnande av allmänna handlingar

En person som nekats få ut en kopia av en USB-sticka i Kammarrätten i Jönköping – och i stället erbjudits att ta del av materialet på plats eller i utskriven form – har inte fråntagits sin rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fast i ett beslut som innebär att personens överklagande avvisas. HFD underkänner därmed återigen öppna datalagens betydelse när det gäller myndigheters skyldighet att lämna ut viss typ av data digitalt för vidareutnyttjande. Personen bakom begäran pekade på nämnda lag och angav att datan skulle användas i journalistiskt syfte, för att granska kommuners bokföring. Ett ändamål och en tilltänkt bearbetning av data som inte ”överensstämmer med öppna datalagens tillämpningsområde” bedömde kammarrätten i sitt tidigare avslag. Och det finns ingen skyldighet i lag som stadgar att lägre instans måste lämna ut en kopia av handlingen i annan form än en utskrift, konstaterar nu alltså HFD i målet.

Domstolen landade i samma bedömning i en rad ärenden under 2025.

Ljudfiler efter dådet på Risbergska behöver inte lämnas ut

Polisens bedömning att ljudfiler från dådet på Campus Risbergska i Örebro i fjol omfattas av sekretess, och att en reporter som begärt ut materialet får nöja sig med en utskrift av filerna, står sig i domstol. Reportern hänvisade i ett överklagande till en fullmakt från anhöriga och argumentet att bara en utskrift inte ger de närstående tillräckliga svar. Kammarrätten pekar dock på att journalisten redan fått sin begäran tillgodosedd via utskrifterna, och att polisen inte har någon lagstadgad skyldighet att lämna ut handlingarna på annat sätt. Därmed avvisas överklagandet i målet.

Polisen motiverade sitt avslag i samma ärende med att ljudfilerna rör enskilds personliga förhållanden ”i form av röst, tonläge och sinnesstämning”.

Kommun skyldig att efterforska handlingar med specifikt bolagsnamn

Det är inte rimligt att ett 30-tal namngivna förtroendevalda och kommunala tjänstemän i Västerås ska lägga ned omfattande tid på att söka igenom e-post, sms- och chattkonversationer för att identifiera alla handlingar som innehåller sökordet ”Attendo”. Det har den ansvariga nämnden fört fram, efter att vårdbolaget begärt ut alla handlingar under två specifierade tidsperioder där bolagsnamnet förekommer. Men kommunens inställning – att de insatser som krävs går utanför tryckfrihetsförordningens skyldigheter – får inget gehör i kammarrätten.” Det har inte kommit fram att det i praktiken skulle vara omöjligt” med efterforskningarna, konstaterar domstolen.

Någon betydande arbetsinsats från berörda personers sida borde det inte heller vara tal om, enligt kammarrätten. Domstolen upphäver därmed avslaget och beordrar kommunen att göra de efterfrågade sökningarna, samt ta ställning till om uppgifterna kan lämnas ut helt eller delvis. Attendos begäran gäller två avgränsade perioder under 2024 och 2025.

HFD river upp avslag efter otydlig sekretessbedömning

När Kammarrätten i Jönköping avslog en persons begäran om handlingar i ett mål, med hänvisning till sekretess för uppgifter om enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), var bedömningen så pass oklar att det inte går att avgöra om beslutet var korrekt eller inte. Det anser Högsta förvaltningsdomstolen, som i en dom betonar att det inte går att utläsa ”vilka specifika uppgifter som kammarrätten ansett omfattas av sekretess och som därmed inte har lämnats ut”, vid sidan av mer harmlösa uppgifter. Utslaget bedöms därmed som så bristfälligt att det ska upphävas och omprövas i lägre instans.

Bakgrunden är den berörde personens begäran om att ta del av handlingarna i omaskerat skick.

Arbetsförmedlingen tillrättavisas om uppställt formkrav för begäran

En person som begärde ut handlingar från Arbetsförmedlingen blev två gånger om hänvisad till ett särskilt webbformulär, något som nu resulterar i kritik från Justitieombudsmannen (JO). Det finns inget lagstöd för en myndighet att ställa upp formkrav för att en begäran ska göras på ett visst sätt, påminner JO myndigheten om. Arbetsförmedlingen får även bakläxa för att personens begäran i ett initialt skede ”i princip” inte hanterades alls, trots att intentionen var uppenbar, och att myndigheten inte gjorde några ansträngningar för att reda ut vilka handlingar som avsågs. Den saktfärdiga handläggningen fortsatte sedan ärendet igenom och vid tidpunkten för beslutet var det fortsatt oklart om önskemålet helt tillgodosetts, konstaterar JO.

HFD underkänner sekretess utan bedömning av innehåll

När en person önskade ta del av samtliga logguppgifter avseende två mål i målhanteringssystemet Vera avslog Kammarrätten i Jönköping begäran med hänvisning till den omfattande informationen i form av bland annat personuppgifter tillhörande ett stort antal anställda, samt ”upplysning om om vilka användare som givits behörighet till viss information i systemet”. Därmed gällde sekretess enligt 18 kap. 8 i OSL, enligt domstolen. Den aktuella paragrafen klargör att ”uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd” omfattas av sekretess.

Nu ger Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) bakläxa till underinstansen för att sekretessbeslutet fattats utan någon föregående sammanställning av uppgifterna. ”För att en domstol ska kunna bedöma om en uppgift i en allmän handling omfattas av sekretess krävs normalt sett att domstolen tar del av innehållet” påminner HFD, som därmed upphäver besluten och beordrar ett omtag i kammarrätten.

Utökad personalsekretess gäller inte polisstudenter

Kammarrätten i Stockholm bedömer att polisstudenter inte omfattas av den nya och utökade sekretessen i personaladministrativ verksamhet, som gäller sedan den 2 juli 2025 för personer som arbetar på myndigheter där de ”särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men”. I en dom river domstolen därför upp ett beslut från Polismyndigheten om att sekretessbelägga ett beslut om att avskilja en student från polisutbildningen. Detta efter att en journalist hade begärt ut Polisens personalansvarsnämnds protokoll gällande två specifika månader. Protokollen innehöll även disciplinärenden, beslut om att skilja anställda från tjänsten, och yttranden till domstol.

Polismyndigheten hade även sekretessbelagt övriga personuppgifter i handlingarna, och det var korrekt anser kammarrätten, med hänvisning till två vägledande domar i HFD. Den utökade sekretessen i bland annat Polisens personaladministrativa verksamhet gäller personalansvarsnämndens ärenden. Men polisstudenter omfattas inte eftersom de inte är anställda vid myndigheten. Domstolen påpekar att ärenden om att skilja en student från polisutbildningen kan omfattas av sekretess, men att beslut i regel är undantagna.

JO kritisk mot system som registrerar vem som begärt handlingar

I Riksarkivets ärendehanteringssystem antecknas och sparas identiteten på den som har begärt att få ta del av allmänna handlingar, och uppgiften ges därtill en ”visuellt framträdande plats i ärendehanteringssystemet och kan eftersökas”. Det konstaterade Justitieombudsmannen (JO) efter en inspektion hösten 2025.

En anställd på myndigheten uttryckte bland annat till JO att det går att ta reda på ”vem som forskar på vad”. Att ta reda på vilka journalister och privatpersoner som intresserar sig för vilka ämnen är också möjligt utifrån systemets uppbyggnad.

JO är kritisk till systemet och konstaterar att det är ”mycket svårt att se det som förenligt med grundtanken bakom anonymitetsskyddet”. Myndigheten uppmanas att registrera utlämnandeärenden på annat sätt.

Ingen skyldighet att lämna ut holografisk kopia

En person begärde från Statsrådsarvodesnämnden att få en holografisk kopia av en ansökan som kommit in till nämnden. Holografi är en teknik för framställning av tredimensionella bilder. Nämnden avslog begäran med motiveringen att den inte har tillgång till de tekniska hjälpmedel som krävs för att handlingen ska kunna återges holografiskt.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en myndighet enligt 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen inte är skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning eller bild, om det skulle innebära svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Domstolen såg ingen anledning att betvivla att nämnden inte har tekniska möjligheter att framställa en kopia av en handling i holografiskt format. Detta innebar att nämnden inte var skyldig att lämna ut en kopia av handlingen i sådant format. Överklagandet avslogs därför.

Nöjaktigt att lämna ut bild istället för tredimensionell kopia

En person begärde från Riksdagens arvodesnämnd ut en kopia av en tredimensionell avbildning av ett manshuvud, som ingetts som bilaga till en ansökan. Nämnden avslog begäran med motiveringen att den inte har tekniska möjligheter att framställa en tredimensionell kopia av handlingen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en myndighet enligt 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen inte är skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning eller bild, om det skulle innebära svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Domstolen såg ingen anledning att betvivla att nämnden inte har tekniska möjligheter att framställa en kopia av en handling i tredimensionellt format. Detta innebar att nämnden inte var skyldig att lämna ut en kopia i sådant format. Överklagandet avslogs därför.

I ett separat mål hanterade samma nämnd en begäran av en kopia av den tredimensionella avbildningen av manshuvudet genom att lämna ut en kopia som innehöll en bild av föremålet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att i fall där det överklagade beslutet inneburit att begärda handlingar inte har lämnats ut i den form som sökande har begärt, men där sökanden i stället har erbjudits att ta del av handlingarna i annan form, följer av praxis att beslutet inte får överklagas.

Eftersom myndigheten lämnat ut en kopia innehållande en bild av den tredimensionella avbildningen hade sökanden inte betagits sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar. Sökanden saknade därför rätt att föra talan mot arvodesnämndens beslut. Domstolen avvisade överklagandet.