Lista med läkare var försvarshemlighet

En person begärde att få ta del av namnen på samtliga läkare som är fast anställda inom Region Blekinge. Regionen avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess. Enligt regionen skulle uppgifterna, om de lämnades ut, avslöja regionens samlade förmåga, kapacitet och resurser under såväl fredstid som höjd beredskap.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen motiverade detta så här: ”Även om antalet läkare som är fast anställda av regionen framgår av årsredovisningen får en sammanställning med namnuppgifter över samtliga läkare i regionen anses vara av sådant slag att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skyddas av 15 kap. 2 § OSL.”

Uppgifter i dopbok var offentliga

Stadsarkivet i Malmö kommun, tog emot en begäran om att få ta del av vissa uppgifter i en födelse- och dopbok. Kommunen avslog begäran med motiveringen att uppgifterna omfattades av folkbokföringssekretess.

Beslutet överklagades och när kommunen vidarebefordrade överklagandet till kammarrätten så bifogade man vissa handlingar. I kammarrätten begärde en annan person ut de aktuella handlingarna. Kammarrätten lämnade ut dem men med vissa uppgifter maskerade på grund av folkbokföringssekretess.

Personen överklagad till HFD som biföll och bestämde att handlingen skulle lämnas ut i dess helhet. Domstolen konstaterade att folkbokföringssekretessen bara gäller i verksamhet som avser folkbokföring. Enligt HFD hade handlingen inte förekommit in någon sådan verksamhet innan den kom till kammarrätten och målet i kammarrätten rörde inte heller folkbokföring. Därav var folkbokföringssekretessen inte heller tillämplig. Det fanns inte heller några andra sekretessregler som var tillämpliga på handlingen, enligt HFD.

KPMG inte självständigt i förhållande till Riksbanken

Riksbanken gav revisionsföretaget KPMG i uppdrag att utreda uppgifter om jäv i samband med ett av Riksbankens beslut. KPMG presenterade sin rapport för Riksbanksfullmäktige som därefter beslutade att inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet.

Därefter begärde en person att få ut samtliga handlingar som hade utväxlats mellan Riksbanken, riksbanksfullmäktige och KPMG vid utförandet av KPMG:s uppdrag. Riksbanken avslog större delen av begäran och pekade på att KPMG hade utfört uppdraget efter muntliga instruktioner och under ledning av fullmäktiges kanslifunktion. KPMG hade därför inte haft en så fristående ställning i förhållande till Riksbanken att de handlingar som hade sänts mellan Riksbanken, inklusive riksbanksfullmäktige, och KPMG skulle betraktas som inkomna till eller expedierade från Riksbanken.

Personen överklagade till HFD men det blev avslag även där. HFD hänvisade till att KPMG bara hade haft i uppdrag att utreda omständigheterna i ärendet, inte att göra någon rättslig bedömning av de inblandades agerande. Mot den bakgrunden hade KMPG inte varit självständigt i förhållande till uppdragsgivaren Riksbanken.

Anställds säkerhetsklass var hemlig

En person begärde hos Riksdagsförvaltningen att få del av uppgift om vilken säkerhetsklass en namngiven tjänstemans tjänst vid Riksdagsförvaltningen placerats i. Riksdagsförvaltningen avslog med hänvisning till att en uppgift om vilken säkerhetsklass en anställd vid förvaltningen är placerad i rör totalförsvaret. Ett röjande av en sådan uppgift kunde antas vålla skada för rikets säkerhet.

Personen överklagade till HFD som avslog. Domstolen konstaterade bara att den uppgift som personen hade begärt ut omfattas av försvarssekretess.

Fel att sekretessbelägga visselblåsningar helt

En journalist begärde ut tre rapporter som hade kommit in till Polisens interna visselblåsarfunktion. Myndigheten sekretessbelade handlingarna i deras helhet. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i visselblåsarärenden för uppgifter som kan avslöja identiteten på den rapporterande personens och andra enskilda. Enligt myndigheten var en så stor del av uppgifterna i handlingarna sekretessbelagda att det som skulle ha återstått efter maskering ”helt förlorat sitt värde i informationshänssende”.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde Polismyndighetens beslut. Enligt kammarrätten kunde vissa av de begärda handlingarna lämnas ut efter att sekretessbelagda uppgifter maskerats. Uppgifterna som återstod i dessa handlingar efter maskering kunde inte anses sakna informationsvärde, enligt domstolen. Kammarrätten återförvisade ärendet till Polismyndigheten för ny prövning.

Covid-19-statistik var hemlig

En person begärde ut uppgifter från Folkhälsomyndigheten om hur många av dem som hade dött med covid-19 under en viss fyraveckorsperiod som var vaccinerade. Hon ville också ha statistiken uppdelad på åldersintervall om 10 år.

Myndigheten avslog med hänvisning till statistiksekretess. Enligt myndigheten skulle enskilda individer kunna identifieras om statistiken lämnades ut på det sätt som personen hade begärt.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

SiS-anställds schema var offentligt

En journalist begärde ut arbetsschemat för en namngiven anställd på ett SiS-hem. Journalisten ville ta reda på om den anställde hade tillåtits att arbeta på hemmet samtidigt som denne var misstänkt för brott.

Statens institutionsstyrelse, SiS, avslog begäran med hänvisning till att journalisten skulle publicera uppgifter om den berörda anställda, vilket i sin tur kunde leda till att denne blev trakasserad av allmänheten.

Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev bland annat att han inte hade någon avsikt att publicera namnet på den anställde. Fokus för hans granskning var om myndigheten hade låtit en brottsmisstänkt person arbeta på ett SiS-hem. Kammarrätten biföll överklagandet och lämnade ut schemat med undantag för den anställdes personnummer och uppgifter om dennes hälsotillstånd. Enligt kammarrätten fanns det ingen konkret hotbild som talade för att personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Utkast till beslut var hemliga

En person begärde ut handlingar i två pågående tillsynsärenden mot CDON och Dagens industri hos Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Det rörde sig bland annat om utkast till beslut som myndigheten hade skickat till de två företagen.

IMY avslog begäran med hänvisning till att de berörda företagen kunde lida skada om uppgifter om den pågående tillsynen röjdes.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Delvis offentliga handlingar lämnades inte ut alls

En person begärde ut handlingar i en förundersökning. Polismyndigheten lämnade ut vissa handlingar i deras helhet, vissa i maskerat skick och vissa lämnades inte ut alls.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade myndighetens bedömning att de maskerade uppgifterna var hemliga. Handlingarna som inte hade lämnats ut alls innehöll visserligen en del offentliga uppgifter, men domstolen bedömde att dessa inte gav någon bild av handlingarnas egentliga innehåll därför inte behövde lämnas ut.

Tjänstemans namn inte hemligt

Namn och titel på en tjänsteman som hade gjort en orosanmälan till socialtjänsten var offentliga. Tjänstemän som utför uppgifter i tjänsten omfattas inte av begreppet ”enskild” i socialtjänstsekretessens mening, konstaterade kammarrätten i denna dom.