Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

JO kritisk mot system som registrerar vem som begärt handlingar

I Riksarkivets ärendehanteringssystem antecknas och sparas identiteten på den som har begärt att få ta del av allmänna handlingar, och uppgiften ges därtill en ”visuellt framträdande plats i ärendehanteringssystemet och kan eftersökas”. Det konstaterade Justitieombudsmannen (JO) efter en inspektion hösten 2025.

En anställd på myndigheten uttryckte bland annat till JO att det går att ta reda på ”vem som forskar på vad”. Att ta reda på vilka journalister och privatpersoner som intresserar sig för vilka ämnen är också möjligt utifrån systemets uppbyggnad.

JO är kritisk till systemet och konstaterar att det är ”mycket svårt att se det som förenligt med grundtanken bakom anonymitetsskyddet”. Myndigheten uppmanas att registrera utlämnandeärenden på annat sätt.

Ingen skyldighet att lämna ut holografisk kopia

En person begärde från Statsrådsarvodesnämnden att få en holografisk kopia av en ansökan som kommit in till nämnden. Holografi är en teknik för framställning av tredimensionella bilder. Nämnden avslog begäran med motiveringen att den inte har tillgång till de tekniska hjälpmedel som krävs för att handlingen ska kunna återges holografiskt.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en myndighet enligt 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen inte är skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning eller bild, om det skulle innebära svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Domstolen såg ingen anledning att betvivla att nämnden inte har tekniska möjligheter att framställa en kopia av en handling i holografiskt format. Detta innebar att nämnden inte var skyldig att lämna ut en kopia av handlingen i sådant format. Överklagandet avslogs därför.

Nöjaktigt att lämna ut bild istället för tredimensionell kopia

En person begärde från Riksdagens arvodesnämnd ut en kopia av en tredimensionell avbildning av ett manshuvud, som ingetts som bilaga till en ansökan. Nämnden avslog begäran med motiveringen att den inte har tekniska möjligheter att framställa en tredimensionell kopia av handlingen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en myndighet enligt 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen inte är skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning eller bild, om det skulle innebära svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Domstolen såg ingen anledning att betvivla att nämnden inte har tekniska möjligheter att framställa en kopia av en handling i tredimensionellt format. Detta innebar att nämnden inte var skyldig att lämna ut en kopia i sådant format. Överklagandet avslogs därför.

I ett separat mål hanterade samma nämnd en begäran av en kopia av den tredimensionella avbildningen av manshuvudet genom att lämna ut en kopia som innehöll en bild av föremålet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att i fall där det överklagade beslutet inneburit att begärda handlingar inte har lämnats ut i den form som sökande har begärt, men där sökanden i stället har erbjudits att ta del av handlingarna i annan form, följer av praxis att beslutet inte får överklagas.

Eftersom myndigheten lämnat ut en kopia innehållande en bild av den tredimensionella avbildningen hade sökanden inte betagits sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar. Sökanden saknade därför rätt att föra talan mot arvodesnämndens beslut. Domstolen avvisade överklagandet.

Namn på anstalts kökspersonal skyddas inte av försvarssekretess

En person begärde ut sammanställningar av namnuppgifter, titlar och löner avseende samtliga anställda vid två kriminalvårdsanstalter. Begäran avslogs med hänvisning till försvarssekretessen i 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en ingående kartläggning av myndigheter som ingår i Sveriges totalförsvarsplanering typiskt sett kan antas medföra risker för skada för landets försvar eller vålla fara för rikets säkerhet på något annat sätt. Ett utlämnande av en handling, som innefattar en sammanställning med uppgifter om identiteten på samtliga anställda vid en kriminalvårdsanstalt kan – oberoende av anstaltens storlek och klassning från säkerhetsskyddssynpunkt – mot den bakgrunden normalt antas medföra risker för de intressen som skyddas av bestämmelsen om försvarssekretess.

Ett utlämnande av personalens verksamhetsställe och tjänstetitlar ansåg man dock inte skyddades av någon sekretessbestämmelse. Uppgifter om namn på omkring 15 anställda, som var kökspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal och lärare, ansåg domstolen inte heller skyddades av försvarssekretessen. Det finns inte något som tyder på att begäran om utfående av de aktuella uppgifterna ingår i en kartläggning som kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet, menade Högsta förvaltningsdomstolen.

JO-kritik mot standardsvar i strid med skyndsamhetskravet

En person begärde ut en sammanställning av information från Halmstads tingsrätt, om vilka tjänstemän som lämnat ut vissa handlingar som begärts ut av adresser tillhörande en viss domän under en viss period. Tingsrätten uppgav att begäran inte skulle hanteras förrän sex dagar senare på grund av tillfällig arbetsanhopning, och informerade sökanden om rätten att begära ett beslut vid missnöje med beskedet. Sökanden begärde ett beslut. Vid det angivna datumet svarade tingsrätten på begäran om sammanställning.

Justitieombudsmannen, JO, inledde utredning. Tingsrätten skrev i sitt yttrande till JO att det kunde ifrågasättas om man borde ha ”påmint om förbudet mot att efterforska vem som begärt ut en allmän handling”. Den tjänsteman som kommunicerat med klaganden uppgav att svaret som skickades var ett standardsvar.

JO betonade att standardsvaret innehåll inte är förenligt med det grundlagsstadgade kravet på skyndsamhet. Tingsrätten borde dessutom skyndsamt ha underrättat klaganden om att begäran inte kunde tillmötesgås och om möjligheten att begära ett överklagbart beslut. Tingsrätten kunde inte undgå kritik för bristerna i handläggningen.

Gällande det tingsrätten framfört om efterforskningsförbudet påpekade JO att förbudet mot att efterforska identiteten på någon som har begärt att få ta del av en allmän handling (2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen) riktar sig till myndigheter, inte enskilda. En skriftlig begäran om att få ta del av en allmän handling blir ofta en allmän handling i sig när den kommer in till en myndighet. Om den i sin tur begärs ut av en annan enskild ska myndigheten lämna ut en efter sedvanlig sekretessprövning. Namnet på den som gjort den ursprungliga begäran är då i regel inte en sekretesskyddad uppgift.

Sms-besked om förhållanden för att ta del av handling var inte överklagbart

När en person ville besöka en kammarrätt för att läsa en handling från 1762 informerades hen av kammarrätten genom ett textmeddelande (sms) om sin möjlighet att ta del av handlingen på plats i domstolens lokaler ett visst datum. Sökanden fick även information om att handlingen skulle komma att hanteras av personal vid domstolen och om att sökanden inte skulle komma att få vidröra den.

Sökanden ansåg att kammarrätten, genom att ställa krav på personals närvaro, hade ställt upp ett förbehåll för att få ta del av handlingen och begärde därför att ett överklagbart beslut skulle fattas. Kammarrätten hade dock gjort sig av med handlingen och fattade inte beslut i denna fråga.

Högsta förvaltningsdomstolen framförde vid sin prövning att ett besked som någon anställd vid en myndighet lämnar i samband med en prövning enligt 6 kap. 3 § första stycket första meningen offentlighets- och sekretesslagen inte är ett sådant beslut av myndigheten som avses i 7 § samma lag. Av praxis framgår att ett överklagande av ett sådant besked inte kan tas upp till prövning. Enligt överinstansen var det besked som skickades via sms ett sådant som inte kunde överklagas. Överklagandet avvisades därför.

Anlitad konsult fick ansvara för utlämnande – JO kritisk

Uppgiften att lämna ut handlingar i ett ärende på Tyresö kommun överläts av förvaltningen till ett externt ombud i form av en anlitad konsult. En hantering som står i strid med grundlagen, har kommunen för egen del medgett i ett yttrande i det anmälda ärendet. Justitieombudsmannen (JO) instämmer nu i den bedömningen i ett kritikbeslut i ärendet. JO:s kritik mot kommunstyrelsen gäller även det faktum att begäran besvarades först efter sex veckor, samt att den berörda personen inte informerades om möjligheten att begära ett överklagbart myndighetsbeslut gällande de handlingar som inte lämnades ut.

HFD: Kriminalvårdsanställdas namn ska maskas i disciplinbeslut

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fällt avgöranden i två separata mål där de sedan i somras nya reglerna om personaladministrativ sekretess har prövats. Överdomstolen slår i dessa fast att den nya sekretessbedömningen, som innebär att namnen på tjänstemän som blir föremål för disciplinära påföljder kan maskeras i disciplinbesluten hos vissa myndigheter, ska gälla. I båda fall har journalister begärt att kammarrätten ska lämna ut disciplinbeslut gällande anställda på Kriminalvården – ett varningsbeslut, respektive ett beslut om löneavdrag – med namnen synliga. Kriminalvården hade maskerat namnen och hänvisade till den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen, 39 kap. 3 § andra stycket OSL, som vidgar sekretessen i personaladministrativ verksamhet hos myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men. Kriminalvårdsanställda omfattas av dessa regler, enligt en ändring (SFS 2025:583) som samtidigt gjordes i offentlighets- och sekretessförordningen, 9 b § OSF.

Den föredragande juristen hos Kriminalvården vände sig i två snarlika skiljaktiga meningar emot att namnen maskerades med motiveringen att lagändringen i fråga inte har gjorts med respekt för grundlagarna och att lagstiftaren därmed har ”gett regeringen omotiverat långtgående befogenheter att inskränka handlingsoffentligheten”. Myndighetens offentlighets- och sekretessjurist underströk att det därför stod i domstolarnas makt att pröva den nya sekretesslagstiftningen mot 2 kap. 2 § TF och 2 kap. 21 § RF, som juristen menar att lagändringarna strider emot.

HFD har dock tillämpat det nya lagrummet i OSL och i domskälen framgår inga vidare överväganden om dess kompatibilitet med grundlagarna. Domstolen slår fast att de enskilda anställda kan antas lida men om deras namn lämnas ut. I HFD:s pressmeddelande av den ena domen anges däremot att domstolen har bedömt att ”sekretessbestämmelserna rörande Kriminalvårdens personaladministrativa verksamhet inte stod i strid med överordnade författningar.”

”It-problem” sinkade kommuns utlämnande i flera månader – JO kritisk

När en journalist begärde ut e-postloggar från ordföranden i utbildningsnämnden i Gävle var beskedet från förvaltningen att ”it-problem” förhindrade ett utlämnande. Fyra månader senare lämnades samma information till journalisten. En hantering som nu resulterar i kritik från chefs-JO Erik Nymansson på flera punkter, bland annat utifrån det faktum att de begärda loggarna inte längre var åtkomliga när problemet väl var löst. JO konstaterar sammantaget att kommunens handläggning ”naturligtvis” inte var förenlig med skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen.

Kriminalvården agerade inte på kammarrättsdom – får skarp JO-kritik

Trots en dom i kammarrätten som innebar att Frivården i Vänersborg åter skulle behandla en persons begäran om att få ta del av epostmeddelanden – där hans namn förekom – avslutade myndigheten helt sonika ärendet. Detta med hänvisning till att begäran hade modifierats och redan tillgodosetts genom tidigare utlämnanden i ärendet. Men Kriminalvården missade att domen i själva verket avsåg en initial begäran som inte var begränsad till vissa specifika mejladresser, och agerade först efter att Justitieombudsmannen (JO) inlett en granskning i fallet. Det resulterar nu i skarp kritik från JO:s sida. Kritikbeslutet gäller även att Kriminalvården dröjde i en vecka med att återkoppla på mannens inledande begäran om handlingar.