Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En kvinna som fick djur omhändertagna och ville veta vem som hade köpt dem, begärde ut köpeavtalen från Länsstyrelsen, men begäran avslogs. Länsstyrelsen i Skåne hänvisade till 21 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL och menade att såväl köparnas namn som deras kontaktuppgifter skyddas av sekretess. Detta eftersom personer som har övertagit omhändertagna djur har blivit hotade och utsatta för olaga intrång, skadegörelse och försök till påverkan. Myndigheten menade därför att det fanns en ”särskild anledning” att anta att de kunde lida skada om uppgifterna lämnades ut. Djurens före detta ägare överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg som gav henne rätt.
Domstolen slår fast att sekretess vad gäller kontaktuppgifter enligt 21 kap. 3 § OSL begränsas av ett så kallat rakt kvalificerat skaderekvisit, där sekretess endast gäller om det finns en särskild anledning att anta att personen kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Att hänvisa till en generell hotbild för djurhem är inte tillräckligt för att anta att djurens nya ägare löper denna risk, menar domstolen. Bestämmelsen kan utöver detta inte användas för att sekretessbelägga en persons namn. Enligt kammarrätten finns det heller ingen särskild anledning att anta att privatpersonerna som köpte de omhändertagna djuren av myndigheten skulle lida ekonomisk förlust om deras namn och kontaktuppgifter röjs, då uppgifterna inte utgör affärs- och driftförhållanden, enligt 31 kap. 16 § OSL.
Att de nya djurägarnas namn inte utgör affärs- och driftförhållanden och att en allmän hotbild mot djurhem inte innefattar den typ av ekonomisk skada som avses i 31 kap. 16 § OSL slår samma domstol fast i en annan dom från samma dag i samma typ av mål.
Länsstyrelsen i Dalarna hade fog för att avslå en begäran om att få ut två anställdas bostadsadresser, med hänvisning till risken för att de enskilda skulle lida men vid ett röjande. Det anser kammarrätten efter ett överklagande i fallet. Däremot underkänns länsstyrelsens sekretessbedömning när det gäller en begäran om de anställdas personnummer i samma ärende. Till att börja med finns det inget som styrker myndighetens uppfattning att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsregleringen, enligt domstolen.
Vidare är det lagrum om personaladministrativ sekretess som länsstyrelsen har hänvisat till inte tillämpligt i sammanhanget, anser kammarrätten, som dock betonar att uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt ett annat stycke i samma paragraf i OSL. Men det gäller i sin tur endast om de berörda handlägger djurskydds- eller rovdjursfrågor, offentlig kontroll av djurskyddsfrågor eller frågor om gränsöverskridande avfallstransporter. En prövning om de förutsättningarna finns bör nu göras av länsstyrelsen som första instans, är slutsatsen.
Länsstyrelsen motiverade sitt avslag kopplat till personnumren utifrån en ”säkerhetsmässig värdering” efter en förhöjd hotbild mot de anställda.
Försvarsmaktens beslut att inte lämna ut en rapport från 2015, om användningen av brandskum med PFAS-kemikalier vid Ärna flygplats i Uppsala, underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Ärendet prövades enligt en paragraf i OSL som förklarar att myndigheter generellt är skyldiga att dela information såvida sekretess inte föreligger, så länge det inte kan ”hindra arbetets behöriga gång” – vilket Försvaret hävdade i det enskilda ärendet. HFD:s prövning gällde just vad som krävs för att den motiveringen ska anses vara uppfylld. Domstolen konstaterar bland annat att det skulle kunna vara att ”uppgiften inte finns tillgänglig utan en omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats”. Däremot är det inte relevant att väga in att ”myndigheten i en mer obestämd framtid eventuellt kan få problem på grund av utlämnandet”.
HFD konstaterar nu att kartläggningen i fallet finns hos Försvarsmakten och att den är identifierad. Det åligger nu myndigheten att göra en sekretessprövning inför ett eventuellt utlämnande, enligt domen.
Uppgifter i ett beslut fattat av Nämnden för svensk redovisningstillsyn – som granskar noterade bolags finansiella rapportering på delegation av Finansinspektionen (FI)– sekretessbeläggs även av kammarrätten. Beslutet, som överlämnats till FI, gäller bostadsbolaget SBB:s års- och koncernredovisning för 2021 och och innehåller identifierade avvikelser från bestämmelserna. En journalist som överklagade FI:s avslag om att lämna ut uppgifter anförde till kammarrätten att myndigheten hade maskerat uppgifter som rör historiska skeenden snarare än affärsförhållanden, och att det finns ett stort allmänintresse mot bakgrund av att bolaget har en kvarts miljon aktieägare, som behöver få vetskap om bristerna. Delvis handlar det även om redan offentliggjorda uppgifter, enligt överklagandet.
Kammarrätten betonar i sitt resonemang att begreppet affärs- eller driftförhållanden har en ”vidsträckt betydelse” och i praktiken kan täcka in allt inom ramen för en affärsverksamhet. Domstolen delar även bedömningen att de uppgifter i beslutet som rör SBB:s affärsförbindelser med utomstående part omfattas av absolut sekretess.
Ett företag som hade deltagit i en upphandling av profilprodukter som anbudsgivare men inte vunnit upphandlingen, begärde av det kommunalt ägda företaget Jämtkraft AB att få ta del av samtliga anbudsgivares prisformulär för produkterna, men fick handlingen i maskerat skick, med motiveringen att den innehöll företagshemligheter.
Anbudsgivaren överklagade beslutet till Kammarrätten i Sundsvall. Domstolen river delvis upp det överklagade beslutet. Uppgifterna om anbudsgivarnas svar på om ställda miljökrav uppfylls av de offererade produkterna och på hur anbudsgivarna arbetar med ett miljövänligt alternativ till transport utgör inte företagshemligheter, enligt 31 kap. 16§ OSL, slår domstolen fast. De uppgifterna är alltså offentliga och ska lämnas ut. Lagrummet, som ger sekretesskydd för företagshemligheter vid upphandlingar, har ett rakt skaderekvisit som kräver en ”särskild anledning” att anta att anbudsgivarna lider men om uppgifterna röjs.
Domstolen avslår överklagandet vad gäller övriga maskerade uppgifter i handlingarna, med argumentet att de är viktiga konkurrensmedel i upphandlingar.
Polisens beslut att inte lämna ut uppgifter om schemalagda arbetspass inom ingripandeverksamheten för en namngiven anställd i chefsposition står sig i kammarrätten. Bakgrunden är en begäran från en polisforskare, som påpekat att det handlat om begränsade uppgifter, som inte avslöjar något om hur tjänstgöringslistor ser ut eller om polisverksamheten i stort. Vidare har forskaren uppgett att det är ”både orimligt och i strid med offentlighetsprincipen att neka ett utlämnande endast på grund av att det skulle kunna leda till kritik mot en högt uppsatt chef”.
Kammarrätten hänvisar i sitt avslag till att uppgifter kopplat till schemaläggningen inom Polisens ingripandeverksamhet typiskt sett är av ett sådant slag att den framtida verksamheten riskerar att skadas vid ett röjande. Det gäller oaktat det faktum att det endast handlat om en namngiven anställd och en avgränsad tidsperiod, enligt domstolen.
En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.
Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.
I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.
En skrivelse med bilagor, som lämnats över av dåvarande skolchefen i Arvidsjaur till andra chefer inom kommunen, lämnades först inte ut av kommunstyrelsen efter begäran från en lokalpolitiker. Kommunstyrelsen hänvisade i sitt avslag till den paragraf i OSL som stadgar att sekretess gäller för personalsocial verksamhet. Men den bedömningen delas inte av kammarrätten. Domstolen anser inte att skrivelsen kan sägas ha tagits fram inom ramen för en personalsocial verksamhet, med följden att det angivna lagrummet inte är tillämpligt i sammanhanget. Enligt rätten handlar det snarare om ”en uppräkning av händelser som anses ligga en person anställd hos kommunen till last”, sammanställd av skolchefen. Därmed bör handlingen lämnas ut, om inga andra sekretessgrunder finns, sammanfattar domstolen.
En person tillfrågades om hen hade utgivningsbevis när hen begärde ut ett häktningsprotokoll med e-post från Jönköpings tingsrätt. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar domstolen för att frågan som den ställdes stred mot efterforskningsförbudet, även om det behöver prövas om en handling med känsliga uppgifter bör lämnas ut med e-post.
JO understryker att en myndighet som vill pröva lämpligheten av e-postutlämning också måste informera om att handlingen kan läsas på plats eller skickas med papperspost utan att några frågor behöver besvaras.
Strax efter händelsen i april i fjol ändrade Jönköpings tingsrätt sina e-postrutiner så att i princip alla kunde få handlingar på det sättet.
Bilagor till styrelseprotokoll i kommunägda Nordanstigs Bostäder AB är att anse som allmänna handlingar, som ska lämnas ut om inte någon sekretess föreligger. Det meddelar Kammarrätten i Sundsvall, efter att en lokalpolitiker tidigare har nekats att del av handlingarna. Bostadsbolaget betonade i sitt beslut att det inte fanns ”något syfte” med begäran då personen inte satt i styrelsen vid tillfället, och att protokollen från mötena fanns tillgängliga via kommunens hemsida. Övriga dokument – det vill säga bilagorna – är vare sig inkomna eller upprättade och därmed inte offentliga, ansåg bolaget vidare.
Men den bedömningen underkänns alltså i domstol. Kammarrätten betonar att bilagorna har angetts särskilt i protokollen, och att de senare är slutligt justerade. Bolaget beordras nu att göra en sedvanlig sekretessprövning av materialet. Lokalpolitikern är numera styrelsesuppleant i Nordanstigs Bostäder.