Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Kölista inom kommuns barnomsorg är allmän handling

En kölista inom barnomsorgen i Lilla Edets kommun – som har hämtas från ett verksamhetssystem – utgör internt arbetsmaterial som inte har tagits om hand för arkivering, och är därmed ingen allmän handling. Det menade den ansvariga kommunnämnden, som tidigare i år avslog en begäran från ett företag inom barnomsorgen om att få ta del av uppgifterna. Men kammarrätten håller inte med. Listan, som uppdateras vid ansökningar och placeringar och hela tiden är tillgänglig för nämnden, är enligt domstolen att anse som en förteckning som förs löpande, och som ska anses färdigställd i samband med varje ny anteckning. Därmed är listan en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen, och det ankommer på nämnden att lämna ut den såvida inga sekretesshinder föreligger vid en prövning, enligt domstolen.

Kammarrätten beordras lämna ut uppgifter om enskilds hälsouppgifter

En person som nekades vissa uppgifter i ett mål hos kammarrätten i Jönköping, rörande en enskilds vårdbehov för uppkomna skador, får nu rätt i högsta instans. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nämligen inte att de berörda uppgifterna är så pass känsliga att den enskilde eller närstående riskerar lida men om de röjs, varför de inte omfattas av sekretess enligt OSL. Kammarrätten avslog i sitt beslut begäran med hänvisning just till att det handlade om känsliga, hälsorelaterade uppgifter.

HFD avslår i sin dom samtidigt en begäran från personen om att målet ska lämnas över till Justitiekanslern (JK) för granskning av kammarrättens beslutsmotivering. Ett lagstöd för ett sådant överlämnande saknas, konstaterar HFD.

HFD river upp avslag om målförteckning i vapenärenden

Kammarrätten i Jönköpings beslut att inte lämna ut en målförteckning över ärenden om vapentillstånd – med hänvisning till sekretess för uppgifter om vapenregister – underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt lägre instans kunde det befaras att ett röjande av uppgifterna skulle leda till att vapen, ammunition eller ljuddämpare kom till brottslig användning. Men HFD anser inte att en uppgift om till exempel återkallelse av vapen i en målförteckning är kopplad till ett vapenregister enligt vapenlagen, med följden att sekretessbestämmelsen enligt det angivna lagrummet inte är tillämplig.

Kammarrätten bedömde även att uppgifterna inte kunde lämnas ut på grund av dataskyddssekretess. HFD menar dock att det inte finns någon konkret omständighet i ärendet som pekar mot att uppgifterna skulle användas i strid med dataskyddsförordningen, och beordrar kammarrätten att göra en ny prövning i den delen.

Bakgrunden är en begäran från en privatperson om att ta del av en målförteckning över samtliga mål om vapentillstånd i kammarrätten tillbaka till 1 januari 2000, utan uppgifter om parterna i målen.

JO kritisk till utbildningsnämnd efter väntan på handlingar

Trots flera mejlförfrågningar till Utbildningsnämnden i Södertälje fick en man i Södertälje vänta i flera månader i fjol på att få ta del av begärda dokument. Först i efterhand visade det sig att handlingarna fanns att tillgå på en skolexpedition – något som dock inte hade kommunicerats tydligt till personen, enligt Justitieombudsmannen (JO). Nämnden får i JO:s beslut i ärendet kritik för att mannens begäran inte behandlades skyndsamt.

Kommunen har för egen del hävdat att ansvariga tjänstemän har gjort vad de har kunnat för att hörsamma begäran i enlighet med tryckfrihetsförordningens föreskrifter.

Valmyndigheten tvingas ompröva sekretess för skyddade identiteter

En företrädare för ett företag begärde ut personnummer för kandidaterna i valet 2022 från de listor som de politiska partierna som ställde upp i valet hade lämnat in till Valmyndigheten, men fick inte ut personnumren på de kandidater som hade skyddade personuppgifter. Beslutet överklagades till kammarrätten i Stockholm som river upp beslutet och återförvisar målet till Valmyndigheten.

Valmyndigheten maskerade personnumren på kandidaterna med skyddad identitet med hänvisning till att uppgifterna finns i röstlängdsregistret och därmed omfattas av sekretess som gäller register av befolkningen, enligt 22 kap. 1 § OSL, där skyddade personuppgifter utgör en sådan typ av ”särskild anledning” som det kvalificerade raka skaderekvisitet i bestämmelsen syftar till. Domstolen menar dock att bestämmelsen är tillämplig på röstlängdsregistret, men däremot inte på de handlingar som personen har begärt uppgifter från, alltså listor med kandidaternas namn och personnummer som partierna har lämnat till Valmyndigheten. Kammarätten visar nu målet tillbaka till Valmyndigheten för prövning om uppgifterna kan sekretessbeläggas med hänvisning till någon annan bestämmelse.

Kommuns förhandlingsläge inte skäl att sekretessbelägga anmälningar inför byggplaner

Intresseanmälningar inför en markanvisning i Malmö är inlämnade ”i konkurrens”, och ett utlämnande av de uppgifterna riskerar att försämra stadens position i kommande förhandlingar. Det anser den ansvariga kommunnämnden, med följden att en persons begäran om att få ut samtliga anmälningar i fallet avslogs. Nämnden hänvisar i sitt avslag till OSL 19:3. Men kammarrätten i Göteborg delar inte samma uppfattning, efter att personen tagit ärendet vidare. Nämndens motivering är för allmänt hållen för att det ska finnas skäl att tro att det allmänna kan lida skada, enligt domstolen, som i sammanhanget betonar att det berörda lagrummet i OSL innebär ett rakt skaderekvisit med en presumtion för offentlighet. Därmed krävs ett mer preciserat avslagsskäl.

Kommunnämnden beordras nu, innan ett eventuellt utlämnande, utreda om det finns någon grund för sekretess enligt OSL 31:16. Detta baserat på påståendet att ett röjande av uppgifterna kan påverka de som lämnat in intresseanmälningarna.

Personuppgifter till omhändertagna djurs nya ägare ska lämnas ut

En kvinna som fick djur omhändertagna och ville veta vem som hade köpt dem, begärde ut köpeavtalen från Länsstyrelsen, men begäran avslogs. Länsstyrelsen i Skåne hänvisade till 21 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL och menade att såväl köparnas namn som deras kontaktuppgifter skyddas av sekretess. Detta eftersom personer som har övertagit omhändertagna djur har blivit hotade och utsatta för olaga intrång, skadegörelse och försök till påverkan. Myndigheten menade därför att det fanns en ”särskild anledning” att anta att de kunde lida skada om uppgifterna lämnades ut. Djurens före detta ägare överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg som gav henne rätt.

Domstolen slår fast att sekretess vad gäller kontaktuppgifter enligt 21 kap. 3 § OSL begränsas av ett så kallat rakt kvalificerat skaderekvisit, där sekretess endast gäller om det finns en särskild anledning att anta att personen kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Att hänvisa till en generell hotbild för djurhem är inte tillräckligt för att anta att djurens nya ägare löper denna risk, menar domstolen. Bestämmelsen kan utöver detta inte användas för att sekretessbelägga en persons namn. Enligt kammarrätten finns det heller ingen särskild anledning att anta att privatpersonerna som köpte de omhändertagna djuren av myndigheten skulle lida ekonomisk förlust om deras namn och kontaktuppgifter röjs, då uppgifterna inte utgör affärs- och driftförhållanden, enligt 31 kap. 16 § OSL.

Att de nya djurägarnas namn inte utgör affärs- och driftförhållanden och att en allmän hotbild mot djurhem inte innefattar den typ av ekonomisk skada som avses i 31 kap. 16 § OSL slår samma domstol fast i en annan dom från samma dag i samma typ av mål.

Länsstyrelse måste sekretesspröva utlämnande av anställdas personnummer på nytt

Länsstyrelsen i Dalarna hade fog för att avslå en begäran om att få ut två anställdas bostadsadresser, med hänvisning till risken för att de enskilda skulle lida men vid ett röjande. Det anser kammarrätten efter ett överklagande i fallet. Däremot underkänns länsstyrelsens sekretessbedömning när det gäller en begäran om de anställdas personnummer i samma ärende. Till att börja med finns det inget som styrker myndighetens uppfattning att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsregleringen, enligt domstolen.

Vidare är det lagrum om personaladministrativ sekretess som länsstyrelsen har hänvisat till inte tillämpligt i sammanhanget, anser kammarrätten, som dock betonar att uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt ett annat stycke i samma paragraf i OSL. Men det gäller i sin tur endast om de berörda handlägger djurskydds- eller rovdjursfrågor, offentlig kontroll av djurskyddsfrågor eller frågor om gränsöverskridande avfallstransporter. En prövning om de förutsättningarna finns bör nu göras av länsstyrelsen som första instans, är slutsatsen.

Länsstyrelsen motiverade sitt avslag kopplat till personnumren utifrån en ”säkerhetsmässig värdering” efter en förhöjd hotbild mot de anställda.

HFD: Utlämnande av brandskumsrapport hindrar inte ”arbetets behöriga gång” inom Försvaret

Försvarsmaktens beslut att inte lämna ut en rapport från 2015, om användningen av brandskum med PFAS-kemikalier vid Ärna flygplats i Uppsala, underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Ärendet prövades enligt en paragraf i OSL som förklarar att myndigheter generellt är skyldiga att dela information såvida sekretess inte föreligger, så länge det inte kan ”hindra arbetets behöriga gång” – vilket Försvaret hävdade i det enskilda ärendet. HFD:s prövning gällde just vad som krävs för att den motiveringen ska anses vara uppfylld. Domstolen konstaterar bland annat att det skulle kunna vara att ”uppgiften inte finns tillgänglig utan en omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats”. Däremot är det inte relevant att väga in att ”myndigheten i en mer obestämd framtid eventuellt kan få problem på grund av utlämnandet”.

HFD konstaterar nu att kartläggningen i fallet finns hos Försvarsmakten och att den är identifierad. Det åligger nu myndigheten att göra en sekretessprövning inför ett eventuellt utlämnande, enligt domen.

Uppgifter om brister i börsbolags årsredovisning omfattas av affärssekretess

Uppgifter i ett beslut fattat av Nämnden för svensk redovisningstillsyn – som granskar noterade bolags finansiella rapportering på delegation av Finansinspektionen (FI)– sekretessbeläggs även av kammarrätten. Beslutet, som överlämnats till FI, gäller bostadsbolaget SBB:s års- och koncernredovisning för 2021 och och innehåller identifierade avvikelser från bestämmelserna. En journalist som överklagade FI:s avslag om att lämna ut uppgifter anförde till kammarrätten att myndigheten hade maskerat uppgifter som rör historiska skeenden snarare än affärsförhållanden, och att det finns ett stort allmänintresse mot bakgrund av att bolaget har en kvarts miljon aktieägare, som behöver få vetskap om bristerna. Delvis handlar det även om redan offentliggjorda uppgifter, enligt överklagandet.

Kammarrätten betonar i sitt resonemang att begreppet affärs- eller driftförhållanden har en ”vidsträckt betydelse” och i praktiken kan täcka in allt inom ramen för en affärsverksamhet. Domstolen delar även bedömningen att de uppgifter i beslutet som rör SBB:s affärsförbindelser med utomstående part omfattas av absolut sekretess.