Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Bolag nekas e-postadresser till tusentals skolanställda

E-postadresserna till drygt 4 000 anställda inom grund- och gymnasieskolan i Helsingborgs kommun ska inte lämnas ut, slår Kammarrätten i Göteborg fast. Utslaget följer på ett överklagande från ett personalutbildningsföretag som hade begärt att få tillgång till uppgifterna för att ”snabbt och effektivt” kunna skicka information till personalen, inom ramen för de pågående affärsrelationer som företaget har med kommunen. Den planerade personuppgiftsbehandlingen är inte förenlig med dataskyddsförordningen, konstaterar domstolen, med hänvisning till att personalens integritetsintresse väger tyngre än företagets intressen i sammanhanget. Personuppgifterna bedöms därmed, mot den angivna bakgrunden, omfattas av sekretess enligt OSL.

Kommun får bakläxa om sekretessbelagd juristrapport

En rapport som en juristbyrå hade färdigställt på uppdrag av Skinnskattebergs kommun lämnades inte ut av kommunen efter en begäran från en privatperson, med motiveringen att det handlade om ett ”underlag i ett pågående arbetsrättsligt ärende”. Därmed var handlingen inte att betrakta som allmän, enligt kommunens synsätt. Men den uppfattningen delas inte av kammarrätten, som nu har prövat fallet efter att det överklagats vidare. Juristbyrån anlitades för att göra en rättslig analys och inte för att företräda kommunen gentemot någon utomstående part, resonerar domstolen, med följden att byrån får anses ha agerat som självständig part i förhållande till kommunen. Rapporten i fråga betraktas därför som en inkommen, allmän handling i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.

Kammarrätten beordrar nu kommunen att göra en sedvanlig sekretessprövning av handlingen.

SVT nekas övervakningsfilm i sexbrottmål

En journalist från Sveriges Television nekades att få ut en digital kopia av en övervakningsfilm från en förundersökning i ett sexualbrottmål av Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att det handlade om just ett sexualbrott och att det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att den enskilde eller närstående till personen lider men av utlämnandet.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten med argumentet att förundersökningen och domen i brottmålet ingående beskriver innehållet i övervakningsfilmen. Samtidigt angav journalisten att hon kunde gå med på förbehållet om att anonymisera målsägandens röst och ansikte vid publicering av filmen och alltså acceptera att utlämnandet villkoras enligt OSL 10:14.

Kammarrätten i Stockholm gör dock samma bedömning i sekretessfrågan som Polismyndigheten och avslår överklagandet. Eftersom journalisten inte hade angett i sin ursprungliga begäran till myndigheten att hon kunde gå med på ett utlämnande med förbehåll, prövar inte domstolen denna del av överklagandet.

Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns

Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.

Journalist får ny chans om beslutsbilaga hos Riksbanken

När en journalist begärde att få ta del av en bilaga till en avslutad utredning hos Riksbanken om en misstänkt oegentlighet sa myndigheten nej, med hänvisning till att det handlade om ett brottsärende. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att begäran i fallet måste utredas på nytt. Enligt HFD förefaller det finnas uppgifter i den 50 sidor långa bilagan som av allt att döma saknar koppling till frågor om eventuella brottsmisstankar.

Journalisten tryckte i sitt överklagande i ärendet på att Riksbanken inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, och avslagsbeslutet var för oprecist.

Advokat nekas lista över utövare med säkerhetskänslig verksamhet

En sammanställning över de verksamhetsutövare som har anmält till Energimyndigheten att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet med stöd av säkerhetsskyddslagen – det vill en advokat ha utlämnat, med hänvisning till att det inte finns några lagrum i OSL som är tillämpliga för att motivera ett nekande.

Kammarrätten i Jönköping gör dock samma bedömning som Energimyndigheten tidigare har gjort, och hänvisar i sitt avslag till tidigare, likartade avgöranden i domstol som har gällt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

Riksbanksuppgifter om elderivatstöd lämnas inte ut

Dokument och handlingar som låg till grund för regeringens och Riksbankens beslut i september i fjol, om att ställa ut högst 250 miljarder kronor till elproducenter knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing, ska inte lämnas ut i omaskerad form. Det står Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom, med hänvisning till att uppgifterna om de ekonomiska förhållandena för berörda aktörer omfattas av absolut sekretess.

En överklagandepunkt som gällde vissa övriga handlingar avslås samtidigt för att de inte anses finnas förvarade hos Riksbanken. Det var en privatperson som först gjorde begäran i ärendet till Riksbanken i mars i år, med samma nekande besked.

Vindkraftsbolag får avslag om försvarsuppgifter

Företrädare för två vindkraftsbolag har i separata ärenden invänt mot att Försvarsmakten har nekat att lämna ut de uppgifter som har legat till grund för myndighetens yttranden om bolagens expansionsplaner. Enligt en av företrädarna gjorde Försvarsmaktens en helomsvängning i utbyggnadsfrågan under perioden våren 2021-våren 2022. Myndighetens ”skiftande motiveringar” och hemlighållande av uppgifter gör det svårt att arbeta fram rimliga villkor till tillståndet och samexistera med försvaret, är uppfattningen. Försvarsmakten har i sina avslag hänvisat till att informationen riskerar att avslöja uppgifter om totalförsvarets metoder och förmågor, och därmed omfattas av försvarssekretess. Kammarrätten ifrågasätter inte den bedömningen utan går nu på samma linje i båda målen.

Alla höga objekt som till exempel vindkraft och telekommunikationsmaster måste gå på remiss till Försvarsmakten innan de kan godkännas.

HFD: Ingen kriminalvårdssekretess i överklaganden till kammarrätten

En begäran om att få ta del av handlingar kopplade till namngivna personer intagna på anstalter avslogs delvis av Kriminalvården, i två separata ärenden. Fallen överklagades till kammarrätten, och när andra personer sedan begärde att få ta del av överklagandet, respektive ett yttrande kopplat till överklagandet, fick de avslag.

Kammarrättens avslag har nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i separata domar som kommer fram till att handlingarna inte har ”förekommit i någon sådan verksamhet som omfattas av bestämmelsen om sekretess inom Kriminalvården”. Ingen annan grund för sekretess finns heller, enligt HFD, som beordrar att de begärda uppgifterna ska lämnas ut av kammarrätten.

Stölddrabbat bolag får ut uppgifter om tidigare misstänkt inför skadeståndsprocess

En förundersökning om en stöld på ett bolag i Umeå lades ned av polisen med hänvisning till att den misstänkte var under 15 år. När en bolagsföreträdare sedan ville ta del av den unges namn och personnummer avslog både Polisen och kammarrätten detta, med hänvisning särskilt till personens ringa ålder. Nu gör Högsta förvaltningsdomstolen en helt annan bedömning efter att ha tagit upp målet till prövning, med fokus just på åldersaspekten. De förundersökningsuppgifter som den som lidit skada av ett brott behöver för att kunna driva en skadeståndsprocess ska i normalfallet lämnas ut, enligt HFD. Särskilda omständigheter krävs för att uppgifterna ska nekas, och enbart en persons låga ålder – eller det faktum att en person har varit brottsmisstänkt – räcker inte, är slutsatsen. Inte heller brottsrubriceringen i fallet, stöld, ger täckning för ett nekat röjande av uppgifterna, anser HFD.

Bolagsföreträdaren pekade i sitt överklagande till högsta instans på att underinstansernas avgöranden i praktiken innebär att skadelidande brottsoffer står rättslösa i skadeståndshänseendet. Kammarrätten var inte enig i sitt utslag i ärendet.