Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Arvsfonden nekas vissa uppgifter om godmanskap för avliden person

Överförmyndarnämnden i Åre, Krokom, Ragunda och Östersunds kommuner avslog en begäran från Allmänna arvsfonden om att få ut en akt gällande förvaltarskap/godmanskap för en avliden person. Enligt nämnden omfattades akten i sin helhet av sekretess. Den bedömningen delar dock inte kammarrätten, som i sitt utslag beslutar att samtliga handlingar – med undantag för uppgifter om en god mans personliga och ekonomiska förhållanden – ska lämnas ut. De senare uppgifterna kan inte röjas utan risk för att den berörda personen riskerar lida skada eller men, enligt domstolen, som slår fast att en sekretessbrytande bestämmelse inte är tillämplig i sammanhanget. Detta då arvsfonden inte kan anses utgöra någon närstående till den avlidne.

Allmänna arvsfonden, som är legal arvinge efter den avlidne då inga släktingar med arvsrätt finns, har uppgett att de efterfrågade uppgifterna ska kunna användas i en eventuell rättsprocess.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Kommun tvingas lämna ut personalchefs avgångsvederlag

En journalist från Smålandstidningen Aneby som i fjol begärde att få ta del av överenskommelsen om avgångsvederlag som Boxholms kommun hade avtalat med en personalchef som hade fått sluta, nekades handlingen av kommunen.

Boxholms kommun motiverade sitt beslut med hänvisning till OSL kap. 39 § 3. Kommunen hävdade att den före detta personalchefen, samt hans politiska och privata sfär, skulle kunna skadas allvarligt om handlingen lämnades ut, eftersom personen, enligt kommunen, är en offentlig person i en ”högt uppsatt politisk ställning”.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten i Jönköping som gav henne rätt. Enligt domstolen är de men som kommunen har anfört att den före detta personalchefen och hans sfär riskerar att lida inte tillräckligt stora för att motivera att handlingen sekretessbeläggs. Varken uppgifterna om avgångsvederlaget eller att personalchefen skulle vara en person med en högt uppsatt politisk befattning ger, enligt domstolen, anledning att tro att han, eller hans närstående, skulle löpa risk för att utsättas för exempelvis våld eller annat allvarligt men. Det är nämligen den typ av men som den åberopade lagparagrafen syftar på, förklarar domstolen.

Uppgifter om personröster för parti utan mandat inte allmän handling

En kandidat för Partiet Nyans i valet till Riksdagen och ett regionfullmäktige 2022 ville ta del av dokumentation om personrösterna han hade fått. Men länsstyrelsen sa nej. Eftersom Partiet Nyans inte var ett rapportparti i valet och inte heller fick något mandat i berörda fullmäktigen så hade personrösterna ingen påverkan på valutgången. Länsstyrelsen förenklade därför hanteringen av partiets personröster och lät bli att registrera dem i valdatasystemet Valid. Någon sammanställning som är en allmän handling fanns alltså inte att lämna ut.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att länsstyrelsens beslut var riktigt och avslog kandidatens överklagande.

Spridning av sekretessbelagda provuppgifter inte skäl att stoppa ordningsvakt

Polisen avslog en persons ansökan om förordnande som ordningsvakt eftersom han hade spridit sekretessbelagda handlingar i form av myndighetens juridiska prov till andra kursdeltagare på en väktarskola. Personen bedömdes därmed inte uppfylla lämplighetskravet.

Men förvaltningsrätten upphäver nu Polisens beslut. Förbudet mot att röja eller utnyttja uppgifter som är sekretessbelagda riktar sig mot myndigheter och personer som på grund av anställning eller uppdrag, tjänsteplikt, eller annan liknande grund har tagit del av sekretesskyddade uppgifter. Domstolen anser inte att den aspirerande ordningsvakten har tagit del av de sekretesskyddade provuppgifterna på grund av något av ovanstående. Han bedöms ha agerat som privatperson när han spred uppgifterna och därmed har han inte heller agerat i strid med någon sekretessbestämmelse. Polisen hade följaktligen inte skäl av avslå ansökan på den grunden.

Handlingar från Kommittén för finansiell stabilitet offentliga hos Riksbanken

Riksbanken ville inte lämna ut handlingar som hade skickats mellan Kommittén för finansiell stabilitet och myndigheten till en person som hade begärt att få ta del av dem. Detta eftersom Riksbanken ansåg att kommittén borde betraktas som en del av dess myndighetsorganisation. Handlingarna ansågs inte vara offentliga varken som inkomna till eller expedierade av Riksbanken.

Högsta förvaltningsdomstolen underkänner dock den bedömningen. Ingenstans i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank finns stöd för att Kommittén för finansiell stabilitet organisatoriskt ingår i myndigheten. Handlingar som har skickats mellan Riksbanken och kommittén är därför som utgångspunkt allmänna hos Riksbanken.

Undantaget är handlingar som rör kommitténs verksamhet och som endast har sänts till eller från tjänstemän hos Riksbanken som även är knutna till kommittén. Just de handlingarna bedöms varken vara inkomna till eller expedierade av myndigheten.

Lista med läkare var försvarshemlighet

En person begärde att få ta del av namnen på samtliga läkare som är fast anställda inom Region Blekinge. Regionen avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess. Enligt regionen skulle uppgifterna, om de lämnades ut, avslöja regionens samlade förmåga, kapacitet och resurser under såväl fredstid som höjd beredskap.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen motiverade detta så här: ”Även om antalet läkare som är fast anställda av regionen framgår av årsredovisningen får en sammanställning med namnuppgifter över samtliga läkare i regionen anses vara av sådant slag att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skyddas av 15 kap. 2 § OSL.”

Uppgifter i dopbok var offentliga

Stadsarkivet i Malmö kommun, tog emot en begäran om att få ta del av vissa uppgifter i en födelse- och dopbok. Kommunen avslog begäran med motiveringen att uppgifterna omfattades av folkbokföringssekretess.

Beslutet överklagades och när kommunen vidarebefordrade överklagandet till kammarrätten så bifogade man vissa handlingar. I kammarrätten begärde en annan person ut de aktuella handlingarna. Kammarrätten lämnade ut dem men med vissa uppgifter maskerade på grund av folkbokföringssekretess.

Personen överklagad till HFD som biföll och bestämde att handlingen skulle lämnas ut i dess helhet. Domstolen konstaterade att folkbokföringssekretessen bara gäller i verksamhet som avser folkbokföring. Enligt HFD hade handlingen inte förekommit in någon sådan verksamhet innan den kom till kammarrätten och målet i kammarrätten rörde inte heller folkbokföring. Därav var folkbokföringssekretessen inte heller tillämplig. Det fanns inte heller några andra sekretessregler som var tillämpliga på handlingen, enligt HFD.

KPMG inte självständigt i förhållande till Riksbanken

Riksbanken gav revisionsföretaget KPMG i uppdrag att utreda uppgifter om jäv i samband med ett av Riksbankens beslut. KPMG presenterade sin rapport för Riksbanksfullmäktige som därefter beslutade att inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet.

Därefter begärde en person att få ut samtliga handlingar som hade utväxlats mellan Riksbanken, riksbanksfullmäktige och KPMG vid utförandet av KPMG:s uppdrag. Riksbanken avslog större delen av begäran och pekade på att KPMG hade utfört uppdraget efter muntliga instruktioner och under ledning av fullmäktiges kanslifunktion. KPMG hade därför inte haft en så fristående ställning i förhållande till Riksbanken att de handlingar som hade sänts mellan Riksbanken, inklusive riksbanksfullmäktige, och KPMG skulle betraktas som inkomna till eller expedierade från Riksbanken.

Personen överklagade till HFD men det blev avslag även där. HFD hänvisade till att KPMG bara hade haft i uppdrag att utreda omständigheterna i ärendet, inte att göra någon rättslig bedömning av de inblandades agerande. Mot den bakgrunden hade KMPG inte varit självständigt i förhållande till uppdragsgivaren Riksbanken.

Anställds säkerhetsklass var hemlig

En person begärde hos Riksdagsförvaltningen att få del av uppgift om vilken säkerhetsklass en namngiven tjänstemans tjänst vid Riksdagsförvaltningen placerats i. Riksdagsförvaltningen avslog med hänvisning till att en uppgift om vilken säkerhetsklass en anställd vid förvaltningen är placerad i rör totalförsvaret. Ett röjande av en sådan uppgift kunde antas vålla skada för rikets säkerhet.

Personen överklagade till HFD som avslog. Domstolen konstaterade bara att den uppgift som personen hade begärt ut omfattas av försvarssekretess.