Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Sponsoravtal var offentligt
En person hade rätt att få ut ett sponsringsavtal mellan Öresundskraft AB och en fotbollsklubb. Enligt avtalet skulle Öresundskraft betala ut en viss summa pengar till klubben mot att klubben gav bolaget bland annat namnreklam och PR-mässigt utbyte. Kammarrätten kunde inte se att någon av parterna skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Ett avtal där Öresundskraft förband sig att leverera el till klubben till ett rabatterat pris var däremot hemligt enligt kammarrätten eftersom det innehöll uppgifter som typiskt sett är affärshemligheter.
HFD godtog uppgift om att e-postserver saknade logg
En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon ”loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.
Regelbrott vid läkemedelstillverkning hemliga
Uppgifter om avvikelser från regelverket som Läkemedelsverket konstaterade vid inspektioner hos fyra läkemedelstillverkare är hemliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt domstolen skulle det kunna skada både tillverkarna och deras avtalsparter om det blev känt att tillverkarna hade brutit mot regelverket. Det finns ett undantag som säger att den aktuella sekretessen inte gäller uppgifter i tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter, ”…om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut”. Det undantaget var inte tillämpligt, konstaterade kammarrätten utan närmare motivering.
Fjärrvärmekostnad inte hemlig
En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.
Mejl utan ärendeanknytning var inte allmänna
En anställd vid polisen nekades att få ta del av mejl som hade skickats internt inom myndigheten. Mejlen gällde ett projekt som syftade till att organisera chefsrekryteringen i polisens nya organisation. Kammarrätten bedömde att projektet inte kunde ses som ett ärende i förvaltningslagens mening och hänvisade till att begreppet ärende främst avser ”…sådana mellanhavanden med enskilda som mynnar ut i någon form av beslut från myndighetens sida.” Mejlen var alltså inte allmänna på den grunden att de hörde till ett avslutat ärende. Enligt domstolen kunde de inte heller ses som färdigställda och därmed allmänna enbart på den grunden att de hade skickats mellan tjänstemän på samma myndighet. Ett utkast till en annons ansågs inte heller vara en allmän handling.
Mejl mellan kommun och advokat inte allmänna
Kommunens motpart i en pågående rättsprocess hade inte rätt att få ut mejl som kommunen hade utväxlat med sitt juridiska ombud. Det slog HFD fast i denna dom. Ett rättegångsombud agerar inte självständigt utan företräder sin uppdragsgivare inför domstolen. Handlingar som utväxlas mellan ombud och uppdragsgivare blir därför inte allmänna handlingar, konstaterade HFD.
Motparten kunde inte heller få ut handlingarna med stöd av partsinsyn. HFD påpekade att förvaltningslagens bestämmelse om partsinsyn inte ger rätt för en enskild att ta del av handlingar hos en myndighet som avser en pågående rättsprocess i högre instans där myndigheten intar ställning som den enskildes motpart.
Toppbetalda på AP-fond offentliga
En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.
Flyktingboende hemlighölls på fel grund
Uppsala kommun vägrade lämna ut ett avtal som kommunen tecknat med ett bolag om genomgångsbostäder för flyktingar. Avtalet innehöll bland annat adressen till det aktuella boendet och kommunen hänvisade till de många anlagda bränder som drabbat flyktingboenden runt om i landet. Som grund för sekretess använde kommunen sekretessregeln i OSL 18:13 som skyddar uppgifter i verksamhet som syftar till att hantera fredstida kriser. Personen som hade begärt ut avtalet överklagade till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunens beslut eftersom den menade att avtalet inte hörde till en sådan verksamhet som avses i OSL 18:13. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som var tillämplig.
Jmf med KR Göteborg 6442-15
Fick kopior och kunde inte kräva avskrift i stället
En person som hade fått ut kopior av journalhandlingar från Stockholms läns landsting överklagade till kammarrätten och yrkade att få journalhandlingarna i maskinskriven form. Kammarrätten nekade eftersom det är upp till den utlämnande myndigheten att bestämma om den vill lämna ut handlingar i kopia eller avskrift.
Adresser till flyktingboenden hemlighölls på felaktig grund
En person begärde att få ut adresserna till Upplands Väsby kommuns befintliga och planerade flyktingboenden. Kommunen avslog med hänvisning till OSL 18:3. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Kammarrätten påpekade att adresser till flyktingboenden generellt sett inte kan anses ingå i verksamhet som syftar till att biträda polisens brottsbekämpande arbete. Därför var sekretessregeln som kommunen hade åberopat inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen med ett tips om att OSL 18:13 skulle kunna vara tillämplig i stället.