Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: enskildas affärsförhållanden
Bemanningsföretags timpris var hemligt
En journalist fick veta hur mycket fem bemanningsföretag hade fakturerat Skaraborgs sjukhus under en viss period men inte hur många konsulttimmar som sjukhuset hade fått för pengarna. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten. ”Ett offentliggörande av antal timmar, såväl avseende varje leverantör för sig som sammanlagt, skulle ge information om leverantörernas prissättning och kunna utnyttjas av konkurrenter och även medföra svårigheter för leverantören vid förhandlingar med framtida kunder”, skrev kammarrätten.
Uppgifter som avslöjade à-pris var hemliga
Ett företag hade rätt att få ut en mängdförteckning i en upphandling som gjorts av Köpings kommun med undantag för uppgifter om à-pris och uppgifter om belopp för en viss mängd. Det senare eftersom beloppet avslöjade à-priset om man dividerade det med den aktuella mängden. Anbudsgivaren hade begärt att uppgifter om à-priser skulle behandlas konfidentiellt, vilket kammarrätten tog hänsyn i till i det här fallet.
Möbelpriser var offentliga
Prisuppgifter i två anbud som hade kommit in till Polismyndigheten i en upphandling av kontorsmöbler var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det fanns ingen särskild anledning att anta att enskilda skulle lida skada av ett utlämnande.
Lönelista hos bostadsbolag var offentlig
En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.
Affärssekretess skyddar inte privatkund
En privatkund till ett kommunalt energibolag kunde inte anses ha ”…trätt i affärsförbindelse…” med bolaget på det sätt som krävs för att skyddas av sekretessen i 31:16 OSL. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Kammarrätten pekade på att regelns huvudsakliga syfte är att skydda myndigheters affärspartners. I det aktuella fallet hade personen ingått ett avtal med bolaget som privatperson, konstaterade kammarrätten.
Förklaring till lågt pris var hemlig i anbud
Uppgifter om referensuppdrag och en förklaring till onormalt låga priser var hemliga i ett anbud gällande bemanningstjänster åt Trelleborgs kommun. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Uppgifter angående kunder anses typiskt sett vara företagshemligheter och uppgifter om prissättning är ett viktigt konkurrensmedel, motiverade kammarrätten sin bedömning.
Anbudssammanställning var offentlig
Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.
Statligt verk betraktades som ”enskild”
Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en ”enskild” i OSL:s mening när myndigheten ”såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av ”flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma ”prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det ”…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”
Timpriser i avtal offentliga
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.
Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga
Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.