Sekretessmotivering för anställdas namn får underkänt i HFD

Uppgift om namn och kan inte maskeras med hänvisning till det andra eller tredje stycket i 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen, rörande personaladministrativ sekretess. Det blir både Kammarrätten i Göteborg och Kammarrätten i Jönköping påminda om av Högsta förvaltningsdomstolen, efter att en person begärt ut namn- och löneuppgifter för vardera tre anställda hos kammarrätterna, utifrån angivna personnummer. Kammarrätten i Göteborg bedömde i sitt beslut att ”sekretesskyddet för domstolens personal lätt skulle kunna kringgås” om efterfrågade uppgifter lämnades ut och ett angivet personnummer skulle kunna kopplas till en anställd. Motsvarande domstol i Jönköping konstaterade att löneuppgifter som sådana oftast är offentliga, men att sekretessbestämmelserna gjorde att namn på anställda inte kan lämnas ut utifrån uppgift om personnummer. Men bägge avslag rivs nu alltså upp.

Oenig kammarrätt slår fast företräde för tystnadsplikt vid utlämnanden

Kommunstyrelsen i Göteborg beslutade i april att maskera identiteten på en tipsare till redaktionen på Göteborgs stads nättidning. Kommunen stödde sig då på en nyligen avkunnad dom som rörde en snarlik begäran till myndigheten Formas webbtidning, där kammarrätten i Stockholm slog fast att utlämnandet av allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen, TF, kan begränsas av bestämmelserna om tystnadsplikt enligt yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.

Nu gör kammarrätten i Göteborg samma tolkning gällande kommunstyrelsens beslut, utifrån bedömningen att skyddet för meddelarfriheten väger tyngre än rätten av ta del av allmänna handlingar – och att det är lagstiftarens mening att det ska förhålla sig på det sättet. Detta trots att domstolen samtidigt pekar på att offentlighets- och sekretesslagen, OSL, inte sätter stopp för ett utlämnande, då lagen helt enkelt saknar en tillämplig sekretessbestämmelse som tar sikte på de maskerade uppgifterna. Personen som hade begärt ut de aktuella uppgifterna tryckte just på det senare faktumet i sitt överklagande till domstolen.

Kammarrättsrådet var dock skiljaktig i målet med det omvända argumentet, det vill säga att YGL:s bestämmelser inte kan hindra en myndighets reglerade skyldighet att lämna ut uppgifter.

HFD: Uppgift om ålder på domstolsanställda lämnas ut

Uppgifter om födelseår för vissa rådmän på Kammarrätten i Göteborg omfattas av sekretess. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast efter ett överklagande i fallet. HFD instämmer nämligen i att en uppgift om födelseår omfattas av personaladministrativ sekretess, och att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan risk för men för de berörda eller deras anhöriga.

HFD gör dock en annan bedömning än kammarrätten när det gäller uppgift om ålder för vissa anställda på kammarrätten, en fråga som har prövats i ett andrahandsyrkande i ett separat mål. En uppgift om en persons ålder kan nämligen inte anses vara en del av en uppgift om födelsedatum, varför den angivna bestämmelsen i 39 kap. 3 § OSL inte är tillämplig, enligt domstolens resonemang. Målet återförvisas nu till kammarrätten för prövning om åldersuppgifterna finns tillgängliga för ett utlämnande. I bägge ärendena lämnade kammarrätten ut begärda namnuppgifter på de berörda anställda.

Fel att maskera revisionsuppgifter med hänvisning till brottsutredning

Stadsmiljönämnden i Göteborgs beslut att hemlighålla delar av en revisionsrapport, med hänvisning till att materialet har ingått i en numera nedlagd förundersökning hos polisen, underkänns i domstol. Detta efter att en journalist som begärt ut rapporten ifrågasatt bedömningen att den av nämnden åberopade sekretessen enligt 35 kap. i OSL skulle vara tillämplig i fallet. Kammarrätten i Göteborg instämmer nu i den linjen. Stadsmiljönämnden bedriver inte en sådan verksamhet som avses i det berörda lagrummet, och några sekretessbelagda uppgifter har inte heller förts vidare från polisen inom ramen för rapporten, enligt utslaget.

Nämnden ska nu pröva om andra grunder för sekretess finns i ärendet.

Sekretess på uppgift om domares ålder och födelseår

Kammarrätten i Göteborg nekar en persons begäran om att få ta del av uppgifter om födelseår för vissa domare på domstolen. De uppgifterna omfattas nämligen av personaladministrativ sekretess, enligt ett beslut. Kammarrätten understryker att bestämmelsen i det aktuella lagrummet i OSL har ett så kallat omvänt skaderekvisit – med presumtion för sekretess – med följden att uppgifter enbart kan röjas när det står klart att vare sig berörda enskilda eller närstående inte lider men. I centrum för domstolens närmare resonemang finns begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”, vilket tolkas som information som gör det möjligt att nå personalen utanför arbetstid. Födelsedatum, födelsenummer och postnummer utgör exempel på sådana uppgifter, enligt beslutet.

I ett snarlikt beslut bedömer samma kammarrätt att även anställdas ålder i hela år omfattas av sekretess.

Kommuns förhandlingsläge inte skäl att sekretessbelägga anmälningar inför byggplaner

Intresseanmälningar inför en markanvisning i Malmö är inlämnade ”i konkurrens”, och ett utlämnande av de uppgifterna riskerar att försämra stadens position i kommande förhandlingar. Det anser den ansvariga kommunnämnden, med följden att en persons begäran om att få ut samtliga anmälningar i fallet avslogs. Nämnden hänvisar i sitt avslag till OSL 19:3. Men kammarrätten i Göteborg delar inte samma uppfattning, efter att personen tagit ärendet vidare. Nämndens motivering är för allmänt hållen för att det ska finnas skäl att tro att det allmänna kan lida skada, enligt domstolen, som i sammanhanget betonar att det berörda lagrummet i OSL innebär ett rakt skaderekvisit med en presumtion för offentlighet. Därmed krävs ett mer preciserat avslagsskäl.

Kommunnämnden beordras nu, innan ett eventuellt utlämnande, utreda om det finns någon grund för sekretess enligt OSL 31:16. Detta baserat på påståendet att ett röjande av uppgifterna kan påverka de som lämnat in intresseanmälningarna.

Bilagor till överklagande i dopboksärende var offentliga

Stadsarkivet i Malmö kommun tog emot en begäran om att få ta del av vissa uppgifter i en födelse- och dopbok. Kommunen avslog begäran med motiveringen att uppgifterna omfattades av folkbokföringssekretess.

Beslutet överklagades och när kommunen vidarebefordrade överklagandet till kammarrätten så bifogade man vissa handlingar. I kammarrätten begärde en annan person ut de aktuella bilagda handlingarna. Kammarrätten lämnade ut dem men med vissa uppgifter maskerade på grund av folkbokföringssekretess.

Personen överklagade till HFD som biföll och bestämde att bilagorna skulle lämnas ut i dess helhet. Domstolen konstaterade att folkbokföringssekretessen bara gäller i verksamhet som avser folkbokföring. Enligt HFD hade handlingarna inte förekommit in någon sådan verksamhet innan den kom till kammarrätten och målet i kammarrätten rörde inte heller folkbokföring. Därav var folkbokföringssekretessen inte heller tillämplig. Det fanns inte heller några andra sekretessregler som var tillämpliga på handlingarna, enligt HFD.

Pensionsbelopp var offentligt

Uppgifter om en enskild persons pensionsbelopp som fanns i ett pensionsmål vid Kammarrätten i Göteborg var offentliga. Det bedömde HFD i den här domen. HFD hänvisade till att den tillämpliga sekretessbestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att offentlighet är huvudregeln. HFD bestämde att kammarrätten skulle lämna ut uppgifterna till personen som hade begärt ut dem.

JO stänger smitväg till HFD

När kammarrätten prövar ett överklagande av en myndighets beslut att inte lämna ut en allmän handling på grund av sekretess begär kammarrätten in den sekretessbelagda handlingen för att kunna göra sin överprövning av sekretessen. År 2019 kom ett antal avgöranden från HFD som slog fast att handlingen då är att anse som inkommen till kammarrätten, vilket betyder att den kan begäras ut av allmänheten enligt offentlighetsprincipen. Om någon begär ut handlingen och får avslag av kammarrätten kan vederbörande överklaga till HFD som första överklagandeinstans. Då finns inget krav på prövningstillstånd. Det blir med andra ord en slags smitväg till att få vilken sekretessfråga som helst prövad i HFD.

Vissa kammarrätter har försökt stänga den bakvägen genom att skicka tillbaka den aktuella handlingen direkt när målet är avgjort. Handlingen finns då inte längre kvar hos kammarrätten när HFD prövar överklagandet, vilket innebär att HFD avslår överklagandet på den grunden att handlingen inte är förvarade hos kammarrätten. Det blir alltså ingen prövning av sekretessfrågan.

Två personer JO-anmälde Kammarrätten i Göteborg för att den tillämpar denna rutin. Men JO fann inte skäl att kritisera det. JO pekade på att kammarrätten bara hade lånat in de aktuella handlingarna och att de inte hade tillförts något mål. Handlingarna hade inte förstörts utan återlämnats till beslutsmyndigheten, ”…där de finns tillgängliga för allmänheten att begära ut”. JO ansåg att kammarrättens hantering därmed inte hade påverkat rätten att ta del av handlingarna.

Sekretessbelagd handling blir inkommen till domstol vid överklagande

Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.

HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.

Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.

HFD_6506_18