Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 31:16
Timpriser i avtal offentliga
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.
Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga
Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.
Nekades utskrift av operativsystem
En person begärde att få en utskrift av de två första sidorna i det Windows operativsystem som användes i Kammarrätten i Göteborgs datorer. Utskriften skulle enligt begäran inte bestå av textfiler utan av en exekverbar fil. Kammarrätten avslog med hänvisning till att den begärda informationen berörde Microsofts affärsförhållanden och att företaget sannolikt skulle lida skada om utskriften lämnades ut.
Produktval i upphandling hemligt
En av de förlorande leverantörerna i Riksdagsförvaltningens upphandling av audiovisuella produkter begärde ut konkurrenternas anbud. Riksdagsförvaltningen beslutade att lämna ut anbuden med undantag för bland annat uppgifter om vilka produkter som bolagen erbjudit och om priserna på de enskilda produkterna. Leverantören överklagade till HFD och yrkade att uppgifter om erbjudna produkter skulle lämnas ut men utan prisuppgifter. HFD avslog. Domstolen konstaterade att konkurrenterna hade uppgett att deras val av produkter var ett viktigt konkurrensmedel. HFD tyckte att det saknades anledning att ifrågasätta den uppgiften. Därför fanns det, enligt domstolen, särskild anledning att tro att ett utlämnande skulle skada bolagen.
Provsekretess hindrade inte utlämnande av testblanketter
En psykolog begärde ut testblanketter som en av hans patienter hade fyllt i vid en arbetspsykologisk utredning hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten nekade med hänvisning till att syftet med provet skulle motverkas om blanketterna lämnades ut. Psykologen överklagade och förklarade att han själv använder samma test i sitt dagliga arbete och har full kännedom om hur det är utformat. Kammarrätten avslog överklagandet och psykologen gick vidare till högsta instans. HFD kom fram till att det inte skulle motverka syftet med provet om blanketterna lämnades ut till psykologen. Domstolen tog hänsyn till att psykologen jobbade inom landstinget, hade full kännedom om testets utformning och förstod att testuppgifter av den aktuella typen måste hållas hemliga för patienten. HFD återförvisade ärendet till Arbetsförmedlingen för en prövning av om ett utlämnade i stället skulle strida mot affärssekretessen.
Uppgifter om kunder och personal hemliga i upphandling
Företaget Informator hade rätt att få ut anbud som två bemanningsföretag lämnat till Riksdagsförvaltningen i en upphandling av supporttekniker. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att anbuden skulle lämnas ut med undantag för uppgifter om namn på anställda och konsulter i företagen samt namnen på det ena företagets kunder. Det andra företaget hade inte begärt att namnen på deras kunder skulle omfattas av sekretess.
Andelen obehöriga sfi-lärare inte hemlig
Merit utbildning Malmö AB hade rätt att få ut uppgifter från Malmö stad som visade andelen behöriga lärare hos leverantörer av sfi-undervisning. Bolaget hade också rätt att få veta vilka av leverantörerna som blivit föremål för sanktioner samt hur stort vite en av leverantörerna tvingats betala. Kammarrätten såg ingen särskild anledning till att leverantörerna skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut. Domstolen upphävde därmed kommunen beslut om att sekretessbelägga uppgifterna.
Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig
En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.
Illeruppfödares identiteter hemliga
Lunds universitet vägrade lämna ut uppgifter som avslöjade identiteten på de illeruppfödare som levererat försöksdjur till universitetet. Skälet var att uppfödarna kunde bli utsatta för sabotage om uppgifterna blev kända. Den företrädare för Djurrättsalliansen som begärt ut uppgifterna överklagade till Kammarrätten men domstolen fastställde avslagsbeslutet.
KR Jönköping 3154-14
Kammarrätten slog fast att en journalist hade rätt att få ut delar av en avsiktsförklaring, letter of intent, som skrivits under av Sjöfartsverket, en leverantör av helikoptrar och dennes försäljningsrepresentant. Visserligen bestod merparten av uppgifterna i avsiktsförklaringen av relativt standardiserad och allmänt hållen information. Men kammarrätten hänvisade till praxis som säger att relativt stor vikt ska läggas vid företagets egna önskemål om sekretess. Därför sekretessbelade domstolen de uppgifter i avsiktsförklaringen som visade hur helikopterleverantören och dess försäljningsrepresentant samarbetar.