Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polis
Utskick från polisen centralt till regionerna blev allmänt
En lista med frågor att ställa till utsatta EU-medborgare som skickats från Polisens nationella operativa avdelningen, Noa, till landets polisregioner var en allmän handling enligt kammarrätten. Noa kunde visserligen inte betraktas som en självständig del av Polismyndigheten i det här fallet men listan blev ändå allmän genom att den upprättats vid Noa. Kammarrätten motiverade detta med att listan skickats till landets polisregioner för att utgöra ett stöd i deras arbete och att den därmed fått sin slutliga utformning. Listan var med andra ord färdigställd och därmed upprättad.
Arkivets sortering begränsar inte efterforskningsskyldighet
En journalist begärde hos Polismyndigheten att få ut vissa preciserade grupper av ordningsböter som utfärdats av Polisregion Stockholm under en angiven vecka. Polismyndigheten vägrade på den grunden att det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att lokalisera de begärda handlingarna. Det var i och för sig tekniskt möjligt att söka i Polismyndighetens datorregister över utfärdade ordningsböter men en sekretessregel förbjöd sådana sökningar, hävdade myndigheten. En manuell sökning var inte heller möjlig eftersom ordningsböter arkiveras i föreläggande- eller bokstavsordning och inte efter utfärdandedatum. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att begäran var tillräckligt specifik och att Polismyndigheten var skyldig att leta fram de begärda handlingarna även om det skulle ta lång tid.
KR Jönköping 2428-14
En journalist hade rätt att få ut ett förundersökningsprotokoll från polisen i en utredning om barnpornografibrott som avslutats med ett strafföreläggande. Kammarrätten hänvisade till det undantag från förundersökningssekretessen som gäller i ärenden om strafföreläggande.
KR Sthlm 5833-14
En man hade rätt att få ut förhörsprotokoll ur en nedlagd förundersökning. Förhören gällde händelser i samband med att mannens mor upprättade sitt testamente och de förhörda personerna var mannens syster och två testamentsvittnen. Mannen menade att testamentet gynnade systern på hans bekostnad och han ville använda uppgifter ur förhören i en tvist om rätten till arvet. Kammarrätten konstaterade att mannen hade ett behov av handlingarna som bevis i arvstvisten. Enligt domstolen kunde det inte heller anses vara av synnerlig vikt för de förhörda personerna att handlingarna hölls hemliga eftersom de inte innehöll några särskilt känsliga uppgifter. Slutsatsen blev att polisen skulle lämna ut de begärda handlingarna till mannen.
KR Sthlm 1024-14
Ett företag hade rätt att få ut en kopia av namnteckningen på
det underlag som polisen använt vid tillverkningen av en viss persons pass. Företaget skulle använda handlingen som bevis i en kommande rättegång. Röjandet av namnteckningen kunde enligt kammarrätten inte innebära intrång i sådana personliga förhållanden som sekretessreglerna avser att skydda.
KR Sundsvall 966-14
En journalist på SVT Västerbottensnytt fick inte vet hur många poliser som var placerade i var och en av Västerbottens kommuner under åren 2005 respektive 2013 samt hur många av länets poliser som var utredare och i yttre tjänst under 2005 respektive 2013. Västerbottenspolisen menade att uppgifterna skulle kunna skada den framtida verksamheten om de offentliggjordes. Kammarrätten gjorde samma bedömning efter att journalisten överklagat.
KR Jönköping
Polismyndigheten i Jönköpings län hade bara lämnat ut vissa handlingar i en nedlagd förundersökning. Mannen som hade begärt ut handlingarna överklagade till kammarrätten och fick rätt. Kammarrätten menade att mannen, genom de handlingar som lämnats ut till honom, redan kände till en stor del av uppgifterna i de återstående handlingarna i förundersökningen. Därför såg domstolen inga hinder för att lämna ut också dessa handlingar.
KR Göteborg 3441-14
Polismyndigheten i Örebro län nekade en journalist på tidningen Nerikes allehanda att få uppgift om totalbeloppet på polisens konto ”Ersättning belöning för polishjälp” under åren 2009 och 2010. Journalisten fick inte heller ut transaktionslistor för samma konto under åren 2009 – 2013 och han fick inte veta vilka summor på kontot som avsåg ”tipspengar” och vilka som avsåg ersättning till personer som hjälpt polisen under förundersökning med mera. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Det spelade ingen roll att polisen av misstag redan lämnat ut uppgifter om totalbeloppet på kontot för åren 2011 – 2013 till tidningen. Kammarrätten menade att uppgifterna för åren 2009 och 2010 ändå var hemliga.
KR Sthlm 2849-14
Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:6 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.
Se även KR Sthlm 5456-14
KR Jönköping 871-14
En person begärde ut uppgifter om Rikspolisstyrelsens fordon ur Transportstyrelsens vägtrafikregister. Personen ville ha uppgifter om registreringsnummer, fabrikat, modell och fordonsår för fordonen. Begäran omfattade 373 fordon, varav 159 var utryckningsfordon. Transportstyrelsen lämnade ut uppgifter för de 26 utryckningsfordon som hade noteringen ”polis” i registret eftersom dessa fordon betraktades som ”tydliga polisfordon”. Uppgifter för övriga fordon, som kunde vara civila utan poliskännetecken, omfattades av sekretess enligt Transportstyrelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens framtida verksamhet. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut efter överklagande. Klaganden hade invänt att hans syfte med begäran, att granska hur Rikspolisstyrelsen förvaltade sin fordonspark, inte kunde skada myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten hävdade att sekretessprövningen skulle göras med utgångspunkt i själva uppgiften och gick inte in på vad klaganden avsåg att använda uppgifterna till.