Mängden knark i avlopp var hemlig

En journalist begärde ut en rapport som redovisade resultaten av den analys av avloppsvattnet i Malmö som hade gjorts vid ett antal mätpunkter i samband med operation Hagelstorm i januari 2020. Mätningarna gällde halter av narkotika i avloppsvattnet. Polismyndigheten avslog begäran delvis och lämnade ut rapporten i maskerat skick. Det här med motiveringen att de maskerade uppgifterna var en del av myndighetens arbetsmetodutveckling och att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida verksamheten.

Journalisten överklagade och yrkade att fler uppgifter i rapporten skulle lämnas ut. Han anförde bland annat att operationsledningen redan hade gett en övergripande bild av resultaten i media. Han ville ha ut resultaten för att kunna granska och värdera polisens påståenden om sin insats. Han tyckte inte heller att det rörde sig om någon ny och revolutionerande arbetsmetodutveckling eftersom tekniken använts under lång tid, bland annat i Oslo.

Polismyndigheten svarade bland annat följande: ”Kunskapen om exempelvis vilka substanser som brukas i ett område vid varje givet tillfälle kan också leda till att personer inom den brottsliga verksamheten anpassar sina aktiviteter och därigenom motverkar Polismyndighetens åtgärder. Därmed kan den framtida verksamheten antas skadas om uppgifterna röjs.”

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen hänvisade till att Polismyndigheten själv hade uppgett att den begärda rapporten var en del av ett pågående utvecklings- och metodarbete. Uppgifterna i den riskerade därför att röja Polisens arbetsrutiner och skada den framtida verksamheten.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Hemligt varför avliden varit misstänkt för Palmemordet

En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.

Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.

Antal yttre poliser i Lund hemligt

En person begärde ut de dokument som upprättades i samband med de senaste utvecklingssamtalen som poliser i BF/IGV-grupp i Lund hade haft med sina gruppchefer. Han begränsade senare sin begäran till den skala med streck som enligt uppgift legat till grund för lönesättningen för dessa poliser, och meddelade att han godtog att polisernas födelseår maskerades.

Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna avslöjade hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund. ”Detta är sådan information som skulle kunna användas i en kartläggning av Polismyndighetens förmåga och kapacitet”, skrev myndigheten i beslutet.

Personen överklagade och förde fram att han redan visste exakt hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund, eftersom han hade begärt och fått ut alla dessa polisers löner. I ett yttrande i målet skrev Polismyndigheten att myndigheten inte kan ta hänsyn till att personen ”enligt egen utsago” redan har kännedom om hur många som jobbar i yttre tjänst i Lund.

Kammarrätten gick på Polismyndighetens linje att ett utlämnande skulle avslöja antalet poliser i yttre tjänst i Lund och därmed skada polisens framtida verksamhet. Domstolen gick inte in på frågan om personen redan kände till detta genom tidigare utlämnade löneuppgifter.

Psykologbedömning var hemlig

En sökande till polisutbildningen fick bara ut delar av sin psykologiska profil (resultatet av den psykologiska bedömningen) från Rekryteringsmyndigheten. Myndigheten menade att de sekretessbelagda uppgifterna omfattades av provsekretess.

Sökanden överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att de maskerade uppgifterna avsåg ”psykologiska bedömningsgrunder för antagningen till polisutbildningen”. Uppgifterna var hemliga enligt kammarrätten eftersom Rekryteringsmyndigheten återkommande använder samma prov i rekryteringsprocessen.

Totala antalet poliser i yttre tjänst var offentligt

En journalist begärde ut en handling från Polismyndigheten som bland annat innehöll en uppgift om det totala antal poliser i yttre tjänst i Sverige 2019. Myndigheten sekretessbelade den och en rad andra uppgifter i dokumentet.

Journalisten överklagade och fick rätt vad gällde uppgiften om antalet poliser i yttre tjänst. Kammarrätten konstaterade att det visserligen var en specifik uppgift om numerär, men att det rörde sig om en totalsiffra på en övergripande nivå. Ett utlämnande kunde därför inte anses skada polisens framtida verksamheten.

Vad gällde övriga uppgifter som hade maskerats av Polismyndigheten delade kammarrätten myndighetens bedömning. De maskerade uppgifterna rörde enligt kammarrätten ”…bl.a. analys och resonemang om hur Polismyndigheten är organiserad och dimensionerad på en mer strukturell nivå”. Dessa kunde antas vara skadliga att lämna ut, ansåg kammarrätten.  

Surfhistorik var inte allmän handling

Polismyndigheten behövde inte sammanställa och lämna ut vilka hemsidor på nätet en viss anställd hade surfat på under ett drygt halvårs tid. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Sökanden menade att cookiefilerna som visade vilka sidor som den anställde hade besökt var inkomna handlingar till myndigheten. Men kammarrätten avslog på den grunden att de begärde uppgifterna inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder. De var därför inte förvarade hos Polismyndigheten på ett sådant sätt att de utgjorde allmänna handlingar.

Obduktionsbilder på Palme var hemliga

En person begärde att få ta del av fotografier från obduktionen av tidigare statsminister Olof Palme. Han uppgav att han skulle använda fotografierna för forskning. Polismyndigheten avslog.

Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med följande motivering: ”…uppgifterna i de begärda handlingarna är av sådan karaktär att de inte kan lämnas ut utan att den frid som bör tillkomma den avlidne kränks eller att hans närstående lider men.” Det spelade ingen roll att personen kunde tänka sig att ta del av fotografierna på plats hos Polismyndigheten. Det gick inte heller att undanröja riskerna med ett utlämnande genom ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.  

Rätt att ta del av Palmeutredning anonymt

En person begärde att få ta del av förundersökningen om mordet på Olof Palme på plats hos Polismyndigheten. Det fanns ett besöksrum utanför skalskyddet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Men myndigheten ville inte använda rummet i detta fall. Materialet var så omfattande att rummet skulle bli upptaget för en lång tid framöver. Myndigheten erbjöd därför den sökande att sitta i ett rum i direkt anslutning till Palmeutredarna innanför skalskyddet. En förutsättning var att sökanden legitimerade sig och bar besöksbricka. Sökanden tackade nej till erbjudandet eftersom denne ville vara anonym.

Hanteringen anmäldes till JO som kritiserade polisen. JO kunde inte se att det förelåg betydande hinder för utlämnande på stället, även om det kanske inte gick att lämna ut alla handlingar i Palmeutredningen samtidigt. Polismyndighetens krav att den sökande skulle legitimera sig stred mot dennes rätt att vara anonym vid utlämnandet, ansåg JO.

En myndighet kan efterforska vem den sökande är om den informationen behövs för att göra sekretessprövningen, men enligt JO avsåg begäran i detta fall de delar av förundersökningen som tidigare bedömts vara offentliga. Därmed fanns det inget skäl att efterforska sökandens identitet.

Adresser för trafikkontroller var hemliga

En person begärde ut händelserapporter om trafikkontroller som hade genomförts i landets polisregioner under tolv veckor år 2019. Han skulle använda uppgifterna i ett forskningsprojekt och ville veta ”var och när (start- och stopptid)” kontrollerna hade genomförts. Fem regioner lämnade ut de begärda uppgifterna. Region Mitt lämnade ut uppgifterna med undantag för den exakta adressen eller namnet på gatan där kontrollen hade genomförts. Region Syd avslog begäran helt. Personen överklagade avslagsbesluten.

Kammarrätten ändrade Region Syds beslut och bestämde att personen skulle få ut uppgifter om tidpunkt och kommun där kontrollerna hade utförts, men inte gatunamn eller gatuadresser. ”Närmare uppgifter om platser för trafikkontroller som har genomförts inom en polisregion under en längre tidsperiod utgör sådan information som riskerar att röja polisens arbetsrutiner i aktuellt hänseende”, tyckte kammarrätten.