Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist begärde ut CV för chefer inom Vetlanda kommun. Kommunen avslog med hänvisning till att dessa förvarades digitalt i verktyget Offentliga jobb och innehöll en rad hemliga uppgifter, t.ex. chefernas privata kontaktuppgifter och personnummer. Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att det urval som journalisten hade begärt ut inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder och att det skulle krävas en omfattande arbetsinsats för att maskera de sekretessbelagda uppgifterna i handlingarna. Kammarrätten underkände kommunens argument, bland annat med hänvisning till att kommunen inte hade beskrivit omfattningen och komplexiteten av det arbete som krävdes för att ta fram handlingarna. Domstolen konstaterade också att en begäran om handlingar inte kan avslås på den grunden att det skulle ta lång tid att sekretesspröva handlingarna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en noggrann sekretessprövning av de begärda handlingarna.
Kammarrätten konstaterade att Personalnämnden i Skellefteå kommun var skyldig att plocka fram och lämna ut e-postadresserna till socialchefen och ekonomichefen i kommunen. Domstolen ansåg att nämnden skulle klara att göra det med rutinbetonade åtgärder.
En person begärde att få ta del av alla e-postmeddelanden hos Arbetsförmedlingen vars ämnesrad innehöll något av vissa angivna sökord och som hade skickats under vissa angivna månader, oavsett vem som var avsändare eller mottagare. Arbetsförmedlingen avslog, bland annat med hänvisning till att begäran inte var tillräckligt preciserad för att de begärda handlingarna skulle kunna identifieras. Kammarrätten delade den bedömningen. Enligt kammarrättens mening saknades det anledning att ifrågasätta Arbetsförmedlingens bedömning att det krävdes en betydande arbetsinsats för att identifiera de efterfrågade handlingarna, eftersom begäran omfattade samtliga e-postmeddelanden hos myndigheten med något av de angivna sökorden.
Landstingsstyrelsen i Västerbotten vägrade lämna ut e-postloggar till en journalist med hänvisning till att de begärda loggarna inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Landstinget uppgav att myndighetens e-postsystem inte automatiskt loggar e-posthändelser. Däremot fanns en logg i Notes, landstingets kalender- och e-postsystem, men där blandades uppgifter om e-post med bland annat kalenderbokningar och det skulle ta mer än 4–6 timmar att skapa en lista med enbart uppgifter om e-post. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde myndighetens beslut.
Fotografier på anställda som finns i ett bildgalleri på en myndighets intranät är redan existerande handlingar med ett bestämt innehåll. De är alltså färdiga elektroniska handlingar, konstaterade kammarrätten i denna dom. Statens institutionsstyrelse hade därför gjort fel som avslog en begäran om att ta del av fotografierna med hänvisning till att de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till myndigheten för sekretessprövning av fotografierna.
OBS! Numera finns det en särskild sekretessregel som gäller för den här typen av foton. Se OSL 39:3 2 st.
En man som hade fått sin dator beslagtagen av polisen i en utredning om upphovsrättsbrott begärde ut privata bilder på familjen som han hade haft på datorn. Själva hårddiskarna hade förverkats men en spegelkopia av dessa fanns kvar hos polisen. Polisen vägrade lämna ut de begärda bilderna. Mannen gick vidare till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten konstaterade att spegelkopian i och för sig var en allmän handling. Samtidigt menade domstolen att det inte skulle vara ”…förenligt med syftet med offentlighetsprincipen…” att betrakta en spegelkopia av en förverkad och förstörd handling som en allmän handling. Domstolen menade att polisen inte fick göra innehållet på spegelkopiorna tillgängligt och därför var de begärda bilderna inte allmänna handlingar.
En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.
En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon ”loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut mejl som politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skickat under en viss tidsperiod och som innehöll vissa ord. De aktuella orden var tiggare, tiggeri, tiggar- (valfri ändelse), hemlös, hemlösa, hemlöshet, zigenar- (valfri ändelse), romer, uteliggare och missbrukare. Kommunen avslog med hänvisning till att mejlen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan önskade ta del av de enskilda mejlen, det vill säga ett antal färdiga elektroniska handlingar. Kommunen hade alltså avslagit begäran på felaktiga grunder. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för ny prövning.
Kommunen gjorde en sökning utifrån journalistens önskemål och den visade att 13 politiker hade skickat sammanlagt 171 mejl som innehöll de uppräknade orden. Kommunen bedömde att 25 av dessa mejl vara allmänna handlingar och lämnade ut dem till journalisten. Kommunen ansåg att övriga mejl inte vara allmänna handlingar därför att de,
1. avsåg mejl av privat karaktär,
2. avsåg mejl som avsändaren sänt i annan egenskap än som företrädare för kommunstyrelsen eller fullmäktige som myndigheter,
3. eller avsåg mejl som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen.
Journalisten överklagade återigen. Kammarrätten återförvisade ärendet på nytt eftersom kommunen inte prövat om mejlen som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen ändå var allmänna handlingar därför att de var färdigställda.
Kommunen prövade ärendet en tredje gång och kom fram till att mejlen som bara skickats intern inom kommunstyrelsen inte heller vara allmänna handlingar på den grunden att de blivit färdigställda. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut.
En journalist begärde hos Skatteverket att få ut uppgifter om personnummer på samtliga personer som utvandrat från Sverige till Estland, Lettland och Litauen under åren 2009-2013. Skatteverket avslog med motiveringen att det skulle krävas 4-6 timmars arbete med programmering och kvalitetskontroller för att få fram en läsbar sammanställning. Efter överklagande fastställde HFD beslutet med hänvisning till att den beräknade arbetsinsatsen gick utöver vad som kan anses utgöra en begränsad
arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Sammanställningen kunde alltså inte göras med rutinbetonade åtgärder och var därför inte en allmän handling hos myndigheten.