Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Författare: Per
KR 8459-12
SKL kommentus inköpscentral (SKI) omfattas inte av offentlighetsprincipen. Det slog kammarrätten fast i denna dom. SKI ägs av ett bolag, som ägs av ett bolag, som ägs av organisationen Sveriges kommuner och landsting. Det är en konstruktion som innebär att ingen kommun, ensam eller tillsammans med andra kommuner, har ett rättsligt bestämmande inflytande i SKI. Det spelar ingen roll att SKI har som syfte att genom offentliga upphandlingar teckna ramavtal med leverantörer som sedan kommuner och landsting kan göra avrop från.
KR Sundsvall 1088-13
Det rådde sekretess för den information som hade registrerats av Trafikverkets fartkameror i samband med en polisjakt som slutade med att den förföljda bilen störtade ner från en öppnad vägbro och personerna i bilen dog. Det här eftersom det pågick en förundersökning om händelsen som enligt kammarrätten kunde skadas av ett utlämnande. Det här framgår av två domar som rörde frågan om journalister kunde få ut uppgifterna.
Se även KR Sthlm 2500-13 som rör samma händelse.
JO 2265-12
Kommunala bolaget Vagnparken i Skåne AB, ViSAB, som hyr ut fordon och maskiner till Malmö kommuns olika förvaltningar kritiserades av JO. Det här eftersom bolaget hade gallrat avtal om biluthyrning två år efter det att avtalen avslutats. ”Med hänsyn till att bolagets kärnverksamhet delvis är avtalsbaserad framstår gallringen som ytterst tveksam”, menade JO i beslutet. Det visade sig också att bolaget under många år gallrat handlingar utan stöd av någon godkänt gallringsplan. Den felaktiga gallringen uppdagades när journalister begärde ut kopior av avtal om biluthyrning mellan bolaget och en kommunpolitiker.
KR Jönköping 964-13
En punktlista som en förvaltningschef vid omsorgsförvaltningen i Växjö kommun använde när ett sparförslag föredrogs för omsorgsnämnden var en minnesanteckning som inte var allmän. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Journalisten som hade begärt ut punktlistan fick därför avslag på sitt överklagande. Journalisten menade att listan gjorts offentlig eftersom allmänheten hade tillträde till sammanträdet och personer som inte ingick i nämnden närvarade. Nämnden invände att inga handlingar hade delats ut vid sammanträdet.
KR Sthlm 978-13
Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.
KR Sthlm 1095-13
Meddelanden om aktivitet som hade skickats till deltagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet äldrestödjarprojektet var sådana anvisningar till program som enligt förordningen om arbetsmarknadspolitiska program är beslut. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det var därför fel av Arbetsförmedlingen att sekretessbelägga dessa handlingar samt besluten till anordnarna med hänvisning till sekretessen för personliga förhållanden i OSL 28:11 eftersom den sekretessen inte gäller uppgifter i beslut. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Arbetsförmedlingen för att prövning av om handlingarna kunde omfattas av affärssekretessen i OSL 28:12.
Polisen får ofta bakläxa i sekretessmål
Kammarrätterna har vid upprepade tillfällen under de senaste åren gett olika polismyndigheter bakläxa efter slarviga sekretessprövningar. Enligt kammarrätterna har polisen sekretessbelagt handlingar och uppgifter som uppenbarligen är offentliga. Polismyndigheterna har fått ärendena i retur med krav på nya mer noggranna sekretessprövningar.
JO 6637-12
”En förutsättning för att den i TF fastlagda offentlighetsprincipen ska kunna utövas i praktiken är att den som begär att få ta del av en handling får tydliga och korrekta
besked i fråga om handlingens existens och status.” Det slog JO fast efter att ha granskat hur vd:n för kommunala bolaget Lugnet i Falun AB hanterat en begäran om handlingar från en journalist. Vd:n hade bland annat påstått att efterfrågade handlingar inte existerade trots att de fanns hos bolaget. Hon vägrade lämna ut andra handlingar med hänvisning till att dessa var arbetsmaterial, dvs. inte allmänna handlingar, när hon i själva verket menade att hon inte ville lämna ut dem eftersom de var känsliga ”ur affärssynpunkt”.
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
KR Göteborg 1029-13
En journalist hade rätt att få ut uppgifter om adresserna till de lägenheter som den kommunägda stiftelsen Hyltebostäder hyrde ut till Migrationsverket. Adressuppgifterna var inte uppgifter om enskildas personligas förhållanden och kunde därför inte hemlighållas med stöd av OSL 26:11 2 st.