Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Strålsäkerhetsmyndigheten hade rätt att hemlighålla delar av myndighetens analyser om härdskadefrekvensen vid svenska kärnkraftverk. Det slog kammarrätten fast i den här domen. De delar som omfattades av sekretess handlade enligt domstolen om säkerhetsåtgärder som skulle motverkas om uppgifterna lämnades ut.
Skriftliga rapporter som lämnats till polismyndigheten av ordningsvakter vid en restaurang har på grund av bestämmelsen i 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen (TF) inte ansetts inkomna till myndigheten. Rapporterna har emellertid ansetts färdigställda senast vid den tidpunkt då de hos myndigheten satts in i pärm för förvaring och har på den grunden ansetts upprättade hos myndigheten enligt 2 kap. 7 § TF.
Kammarrätten konstaterade att incidentrapporter som anstalten Hinseberg ställt samman på ett visst sätt och med ett visst syfte för att sedan sända vidare till en enhet vid Kriminalvårdens huvudkontor var var allmänna handlingar. Domstolen hänvisade till RÅ 1998 ref. 30. Kriminalvården hade hävdat att handlingarna inte var allmänna eftersom Kriminalvården är en myndighet och handlingarna hade skickats inom denna.
En polisinspektör vid Stockholmspolisen hade redan dröjt ett år med att lämna ut begärda handlingar när sökanden åter kontaktade inspektören för att försöka få ut handlingarna. Enligt JO-anmälan svarade inspektören då att han snart skulle sjukskrivas och avslutade med ”Vi får höras”. Först när JO kontaktade polisen, ytterligare ett halvår senare, så lämnades handlingarna ut. Polisinspektören och polismyndigheten fick kritik av JO.
Kriminalvården hade stöd för att sekretessbelägga utländska brottmålsdomar som förvarades hos myndigheten. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Reportern som hade begärt ut domarna menade att domarna borde vara offentliga i sin helhet på samma sätt som svenska domar är helt offentliga i svensk domstol. Kammarrätten konstaterade att sekretessen hos Kriminalvården även omfattar domar som kommer in till myndigheten, vilket framgår av en proposition.
En journalist begärde ett urval av uppgifter ur Lantmäteriets fastighetsregister som skulle ta 30 timmar att sammanställa enligt myndigheten. Det kunde inte ses som en rutinbetonad åtgärd menade Lantmäteriet som avslog. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde beslutet eftersom sammanställningen skulle kräva en kvalificerad arbetsinsats av olika yrkeskategorier och dessutom var allt för tidskrävande.
KR Sthlm 7995-12
Läkemedelsverket gjorde en för slarvig bedömning när myndigheten vägrade lämna ut en preliminär rapport om vaccinet Pandemrix och det misstänkta sambandet mellan vaccinet och uppkomsten av narkolepsi. Myndigheten hade fått den preliminära rapporten från ett finskt forskningsinstitut och menade att det var en underhandsremiss och att handlingen därför inte var allmän. Kammarrätten underkände den bedömningen och konstaterade att en handling som har kommit in från ett utländskt organ ska betraktas som inkommen. Läkemedelsverket menade också att handlingen omfattades av utrikessekretess och sekretess till skydd för enskilds forskningsresultat. Men kammarrätten tyckte inte att verket hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Efter Läkemedelsverkets beslut hade dessutom flera uppgifter i rapporten offentliggjorts genom en annan rapport. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Läkemedelsverket.
KR Sthlm 4024-13
Efter att ha fått bakläxa i kammarrätten lämnade Läkemedelsverket ut den preliminära rapporten men med stora delar maskerade. Även detta beslut överklagades men den här gången fastställde kammarrätten beslutet. Domstolen tyckte att det fanns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom forskarna skulle lida skada om deras resultat lämnades ut. Allmänintresset av att offentliggöra uppgifterna var inte så stort enligt kammarrätten eftersom stora delar av innehållet studie n och de slutsatser som kunde dras redan blivit kända på annat sätt.
En journalanteckning blir allmän direkt när den skrivs in i en patientjournal. Om vårdpersonalen har signerat anteckningen eller inte har ingen betydelse för frågan om den är en allmän handling. Det konstaterade HFD i denna dom.
Övervakningfilmen från ett misstänkt bensinsnatteri som följdes av en polisjakt med dödlig utgång för de misstänkta var hemlig med hänsyn till de omkomna och deras närstående. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen var det alltså rätt av polisen att inte lämna ut filmen till en journalist. Att journalisten hade fått fullmakt från de omkomnas anhöriga spelade ingen roll, enligt domstolen.
Se även KR Sundsvall 1088-13 och KR Sundsvall 1321-13 som gäller samma händelse.
Anmälningar om innehav av finansiella instrument (aktier, fonder m.m.) som hade kommit in till Tandvårds- och läkemedelsverket från myndighetens anställda kunde inte lämnas ut i några delar till en journalist. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen var det inte möjligt att avidentifiera anmälningarna eftersom innehållet i handlingarna var sådant att det inte gick att förhindra att sambandet mellan enskilda anställda och uppgifterna om finansiella instrument kunde spåras.
Obs! Journalisten begärde ut handlingarna och inte uppgifter ur handlingarna.