Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Nekades utskrift av operativsystem
En person begärde att få en utskrift av de två första sidorna i det Windows operativsystem som användes i Kammarrätten i Göteborgs datorer. Utskriften skulle enligt begäran inte bestå av textfiler utan av en exekverbar fil. Kammarrätten avslog med hänvisning till att den begärda informationen berörde Microsofts affärsförhållanden och att företaget sannolikt skulle lida skada om utskriften lämnades ut.
Produktval i upphandling hemligt
En av de förlorande leverantörerna i Riksdagsförvaltningens upphandling av audiovisuella produkter begärde ut konkurrenternas anbud. Riksdagsförvaltningen beslutade att lämna ut anbuden med undantag för bland annat uppgifter om vilka produkter som bolagen erbjudit och om priserna på de enskilda produkterna. Leverantören överklagade till HFD och yrkade att uppgifter om erbjudna produkter skulle lämnas ut men utan prisuppgifter. HFD avslog. Domstolen konstaterade att konkurrenterna hade uppgett att deras val av produkter var ett viktigt konkurrensmedel. HFD tyckte att det saknades anledning att ifrågasätta den uppgiften. Därför fanns det, enligt domstolen, särskild anledning att tro att ett utlämnande skulle skada bolagen.
Kritik mot användning av privata e-postadresser
JO riktade allvarlig kritik mot Sjöfartsverket och Näringsdepartementet för att tjänstemän där hade använt privata e-postadresser för myndighetskorrespondens och dessutom struntat i att diarieföra allmänna handlingar. Myndigheterna fick också kritik för att hanteringen resulterade i att allmänna handlingar inte kunde lämnas ut på begäran. Vidare fick Sjöfartsverket kritik för att ha kallat offentlighetsprincipen för ”direkt kontraproduktiv” och för att ha lämnat ut handlingar utan att först sekretesspröva dem.
Fick inte veta när mejl hade raderats
En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.
IT-incidenter var hemliga
En politiker begärde ut IT-incidentrapporter som hade kommit in till Myndigheten för säkerhetsskydd och beredskap (MSB) från andra myndigheter. MSB lämnade ut rapporterna men med merparten av uppgifterna maskerade. Politikern överklagade till kammarrätten och skrev att fler uppgifter borde kunna offentliggöras, till exempel namnen på de rapporterande myndigheterna och datumangivelser. Dessutom menade hon att vissa uppgifter borde kunna lämnas ut med sekretessförbehåll. Kammarrätten avslog överklagandet. Det framgår inte av domskälen om kammarrätten prövade frågan om sekretessförbehåll.
Rapporter om IT-incidenter hemliga
En journalist begärde ut IT-incidentrapporter som olika myndigheter hade skickat in till Myndigheten för säkerhetsskydd och beredskap (MSB). MSB lämnade ut rapporterna men först efter att ha maskat i stort sett samtliga uppgifter i dessa. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att åtminstone få ut namnet på de rapporterande myndigheterna och tillräckligt mycket av incident- och konsekvensbeskrivningarna för att förstå sammanhanget. Kammarrätten avslog överklagandet.
Patientuppgifter röjdes för privata läkarsekreterare
JO utdelade allvarlig kritik mot två landsting för att ha röjt sekretessbelagda patientuppgifter genom att lämna ut dem till läkarsekreterare vid ett privat företag. De berörda landstingen anlitade företaget vid arbetstoppar när de egna läkarsekreterare hade svårt att hinna med journalföringen. Arbetet var upplagt så att de privata läkarsekreterare loggade in i landstingets journalsystem via en säker anslutning där de kunde lyssna på inlästa diktat från landstingets läkare och sedan skriva in uppgifterna i patienternas journaler. Uppgifterna lagrades därför aldrig utanför landstingens IT-system. JO konstaterade att de privata läkarsekreterarna visserligen hade en slags tystnadsplikt som följde av ett avtal med deras arbetsgivare samt de regler som styr personuppgiftsbehandling. Men det var inte tillräckligt eftersom uppgifterna var så integritetskänsliga att bara en straffsanktionerad tystnadsplikt kunde ge ett tillräckligt skydd för patienterna. Enligt JO fanns det inte heller några sekretessbrytande regler som gav landstinget rätt att lämna ut uppgifterna.
Inhyrd internrevision var fristående
Trafikverkets internrevision fick i uppdrag att utreda om Skatteverkets ledning hade följt gällande lagar och regler i ett visst ärende. Uppdraget byggde på en överenskommelse mellan de båda myndigheterna där Skatteverket betalade för de utredningsresurser som Trafikverket ställde upp med. Syftet med att ta in en extern part för att granska Skatteverkets ledning var att utredningen skulle bli oberoende. En journalist begärde ut de handlingar som hade utväxlats mellan Skatteverket och de personer vid Trafikverkets internrevision som arbetade med utredningen. Journalisten fick avslag men överklagade och fick senare rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att Trafikverkets internrevision var fristående i förhållande till Skatteverket och att handlingar som hade utväxlades mellan de båda myndigheterna därför blev allmänna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Skatteverket för prövning av om de begärda handlingarna var sekretessbelagda i några delar.
Promemorior behövde inte lämnas ut
I den här domen slog dåvarande Regeringsrätten fast att kammarrätten inte behövde lämna ut föredragningspromemorior i ett antal mål. En föredragningspromemoria är en handling som föredraganden (en tjänsteman vid domstolen) använder som stöd för minnet när hen presenterar målet för rättens ledamöter (de som dömer). Promemorian brukar innehålla en summering av viktiga fakta i målet och en beskrivning av den juridik som ledamöterna behöver känna till för att döma. Regeringsrätten tyckte inte att promemoriorna var allmänna handlingar eftersom de inte innehöll några nya fakta utan bara sammanfattade uppgifter som framgick av andra handlingar i målen. Det rörde sig därför om sådana minnesanteckningar som enligt TF 2:12 1 st blir allmänna handlingar först när de har tagits ”…om hand för arkivering”. Uppenbarligen menade Regeringsrätten att det inte hade skett i dessa fall. Promemoriorna var inte heller offentliga enligt reglerna om förhandlingsoffentlighet eftersom kammarrätten inte hade hållit några muntliga förhandlingar i de aktuella målen.
Journalist fick ut fritextsvar från enkät
En journalist hade rätt att få ut fritextsvaren från en enkät som hade gått ut till Gävleborgs läns landstings personal. Det bestämde kammarrätten i den här domen. Landstinget hade inte ifrågasatt att fritextsvaren utgjorde en allmän handling men hade vägrat lämna ut dessa eftersom deltagarna i enkäten utlovats anonymitet. Kammarrätten konstaterade att fritextsvaren inte gick att koppla till enskilda personer och att det dessutom inte fanns någon tillämplig sekretessregel.