Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Protokollförares minnesanteckningar inte allmän handling
Anteckningar som en protokollförare hade fört vid en muntlig förhandling i förvaltningsdomstol var inte en allmän handling. Det menade kammarrätten i denna dom. Anteckningarna var visserligen inte minnesanteckningar i TF:s mening eftersom de hade tillfört målet sakuppgifter. Men de kunde betraktas som utkast till det formella protokollet som senare upprättades. Eftersom anteckningarna/utkastet inte hade tagits om hand för arkivering var det inte en allmän handling trots att målet var avslutat, enligt kammarrätten.
Ingen statistiksekretess vid samtycke till utlämnande
Universitets- och högskolerådet, UHR, hade inte stöd för att vägra lämna ut en kopia av en namngiven persons gymnasiebetyg ur Nationella betygsdatabasen med hänvisning till den absoluta statistiksekretessen. Det här eftersom sökanden hade fått ett skriftlig samtycke till utlämnande av den person som betyget avsåg. Det konstaterade kammarrätten i den här domen och återförvisade ärendet till UHR.
Styrelse inte självständig i förhållande till myndigheten
I den här domen konstaterade kammarrätten bland annat att mejl som hade skickats mellan anställda på Pensionsmyndigheten och personer i myndighetens styrelse inte därigenom hade blivit allmänna handlingar. Enligt kammarrätten hade styrelsen inte en sådan självständig ställning i förhållande till myndigheten som krävs för att mejlen skulle anses som expedierade respektive inkomna.
Innehåll i länkar var inte allmänna handlingar
En person begärde hos två olika kammarrätter att få ta del av innehållet i länkar som hade skickats till domstolarna. Båda avslog och personen överklagade till HFD som fastställde underinstansernas beslut. HFD konstaterade att innehållet i länkarna inte hade tillförts en akt eller ett ärende hos kammarrätten. Det fanns inte heller någon annan anledning att betrakta länkarnas innehåll som allmänna handlingar, enligt HFD.
Beslagtagna datafiler var inkomna handlingar
En person begärde hos Polismyndigheten att få ta del av ett antal filer som hade funnits på hårddiskar som tagits i beslag i en utredning. En domstol hade förklarat hårddiskarna förverkade och därefter hade de förstörts. Men polisen hade gjort spegelkopior av filerna och de fanns kvar på en server hos myndigheten. Polisen bedömde att filerna inte var allmänna handlingar eftersom de kom från handlingar som hade förverkats och förstörts efter ett domstolsbeslut och avslog därför hans begäran. Personen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten hänvisade till att beslutet om förverkande innebar att polisen inte längre fick lämna ut innehållet på spegelkopiorna. Personen gick vidare till HFD och fick rätt. HFD konstaterade att tryckfrihetsförordningen ”…är grundlag och innehåller inte några bestämmelser som föreskriver undantag från regleringen om allmänna handlingars offentlighet såvitt avser handlingar som en myndighet har tagit i beslag (jfr RÅ 1987 not. 150 och RÅ 1990 not. 147)”. Domstolen menade också att en ”…kopia av en allmän handling blir även den allmän handling eftersom kopian bara utgör ytterligare ett exemplar av det informationsinnehåll som finns lagrat på den fysiska informationsbäraren, t.ex. ett papper eller en hårddisk”.
Dygnslistor innehöll mer än enstaka personuppgifter
Enligt polisdatalagen kan polisen lämna ut enstaka personuppgifter på medium för automatiserad behandling. Men så kallade dygnslistor över dagens begångna brott som polisen dagligen lämnade ut till massmedia kunde inte ses som utlämnande av enstaka uppgifter. Det menade Datainspektionen i ett vägledande yttrande till polisen. Datainspektionen pekade på mängden personuppgifter i varje enskild dygnslista, samt till att listorna lämnades ut regelbundet och systematiskt. Dygnslistorna innehöll bland annat diarienummer (K-nummer), vilket Datainspektionen menar är en personuppgift. Utöver K-nummer innehöll listorna även brottskod, län, kommun och brottsdatum. Listorna skrevs ut från Rationell anmälningsrutin, RAR.
Smygfilmares namn och lön inte hemlig
En person hade rätt att få ut namn, lön och sysselsättningsgrad för en tidigare anställd i Jönköpings kommun som hade placerat en kamera i ett omklädningsrum i kommunhuset. Det slog kammarrätten fast i den här domen. I sitt överklagande till kammarrätten uppgav personen att syftet med begäran var att ”se om myndigheten förfarit på ett adekvat arbetsrättsligt sätt.” Kammarrätten ansåg, till skillnad från kommunen, att det inte fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle innebära en fara för den tidigare anställda eller dennes anhöriga. Att fallet hade fått uppmärksamhet i media var inte tillräckligt skäl för sekretess, konstaterade domstolen.
Loggar för enskilda tjänstemäns inkorgar var allmänna
En person vände sig till Trafikverket och begärde ut de e-postloggar som två tjänstemän hade ”på sina datorer” samt andra eventuella register (bibliotek och mappar) som de två hade skapat på sina datorer för att hålla reda på in- och utgående mejl. Trafikverket avslog begäran. Det finns vägledande domar som säger att e-postloggar är allmänna handlingar (se främst RÅ 1998 ref. 44) men dessa gäller loggar som skapas och förvaras centralt i ett e-postsystem som används vid en myndighet, ansåg Trafikverket. I det här fallet, menade myndigheten, gällde begäran i praktiken att få en kopia av de två tjänstemännens inkorgar. Trafikverket tyckte inte att en inkorg kan liknas vid ett sådant register eller en sådan löpande förd förteckning som utgör allmän handling eftersom den enskilda tjänstemannen styr över vilka meddelanden som hamnar i inkorgen samt hur dessa ska presenteras och sorteras. Därmed är inkorgen den enskilda medarbetarens arbetsverktyg och har större likheter med en sådan elektroniskt förd kalender som inte har ansetts vara en allmän handling i praxis (se HFD-dom om kalender i Outlook). Personen överklagade Trafikverkets avslagsbeslut till kammarrätten. Domstolen ändrade beslutet och förklarade att förteckningarna över in- och utgående mejl på tjänstemännens datorer var allmänna handlingar. Att tjänstemännen kunde ändra förteckningarnas utformning genom att sortera dem i olika mappar eller radera vissa meddelanden påverkade inte deras status som automatiskt skapade och löpande förda förteckningar av den sort som har ansetts vara allmänna handlingar, menade kammarrätten.
Känsliga uppgifter om avliden son hemliga
En mamma nekades att få ut handlingar om sin avlidne son från en stadsdelsförvaltning i Göteborgs kommun. Sonen hade hittats död i sin bostad och mamman menade att kommunens boendestödsgrupp hade misskött sitt uppdrag och att sonen inte hade fått tillräcklig hjälp. Hon överklagade till kammarrätten och hävdade att stadsdelsförvaltningen försökte dölja sina misstag genom att hemlighålla dokumentationen i ärendet. Men kammarrätten gick på stadsdelsförvaltningens linje och avslog överklagandet. Kammarätten hänvisade bland annat till att sonen uttryckligen hade önskat att sekretess skulle gälla för uppgifter i ärendet. Mamman gick då vidare till dåvarande Regeringsrätten som gav henne delvis rätt. Regeringsrätten fann visserligen att det skulle kränka den frid som bör tillkomma sonen om de handlingar som innehöll uppgifter som han själv lämnat om sin bakgrund och om vad han ansåg vara orsaken till sin sjukdom, mot hans uttryckliga vilja, lämnades ut till modern. Regeringsrätten avslog därför begäran när det gällde dessa handlingar. Övriga handlingar kunde däremot lämnas ut, enligt domstolen. Däremot fanns det andra handlingar i ärendet som kunde lämnas ut, enligt Regeringsrätten.
Loggar för privata e-postkonton inte förvarade hos kommunen
En person hade inte rätt att få ut e-postloggar för privata e-postkonton tillhörande anställda vid byggnadsnämnden och kommunstyrelsen i Göteborgs kommun. Kommunen förfogade inte över de anställdas privata e-postkonton och därmed var loggarna inte förvarade hos kommunen, enligt kammarrätten. Det spelade ingen roll om de anställda hade använt sina privata e-postkonton för att kommunicera i tjänsteärenden eller inte.