Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polis
Lista med ordningsvakter var offentlig
En journalist begärde ut namn och personnummer på samtliga ordningsvakter i Uppsala som hade förordnats av Polismyndigheten under ett drygt års tid. Polismyndigheten avslog och journalisten överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Kammarrätten slog fast att ordningsvakternas namn var offentliga, om de inte hade skyddade personuppgifter. Domstolen hänvisade bland annat till att den som utövar offentlig makt som huvudregel inte ska kunna uppträda anonymt. Personnumren var däremot hemliga eftersom ordningsvakters personnummer skyddas av en starkare sekretess än vad som gäller för deras namn.
Fick inte ut övervakningsfilm mot sekretessförbehåll
En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.
Arkivförteckning var hemlig i stora delar
En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
”…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.
Anmälan om falsk tillvitelse inte beaktansvärt skäl
En person begärde ut en polisanmälan som hade riktats mot honom eftersom han ville göra en anmälan om falsk tillvitelse. Han fick ut anmälan men utan uppgiften om målsägandens namn. Polismyndigheten menade att målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Personens önskan om att anmäla målsäganden för falsk tillvitelse var inte ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att bryta sekretessen, ansåg Polismyndigheten. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning.
Polisens utryckningstider var hemliga
En journalist kunde inte få ut statistik om utryckningstider från polisen som avsåg en mindre geografisk yta än en polisregion. Det slog kammarrätten fast i flera domar. Kammarrätten hänvisade både till försvarssekretess och sekretess till skydd för polisens brottsbekämpande verksamhet.
Polisens utryckningstider hemliga
En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje. Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.
Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke
Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.
Beslutslogg i polisutredning delvis offentlig
En person fick ut den så kallade slasken i en polisutredning med undantag för beslutsloggen. Loggen är ett slags register med sammanfattande anteckningar, åtgärder och händelser i en utredning. Polismyndigheten menade att loggen innehöll känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför var hemlig. Personen bakom begäran överklagandet avslagsbeslutet till kammarrätten. Domstolen konstaterade att flera uppgifter i loggen avsåg offentligt anställda personer som inte skyddas av den sekretess som gäller enskilda. Vidare innehöll loggen neutrala uppgifter om utredningens fortskridande som det inte heller fanns skäl att hemlighålla. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
Ingen försvarssekretess för polisens ingripandemeddelanden
En person begärde hos polismyndigheten att få ta del av ingripandemeddelanden som upprättats under natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Polismyndigheten lämnade ut meddelandena men maskerade signaturerna på dessa med hänvisning till försvarssekretess. Enigt polisen röjde signaturerna namnen på ett antal personer som arbetade vid polismyndighetens sambandscentral och dessa personer hade viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Sökanden överklagade ändå upp till Regeringsrätten som undanröjde polismyndighetens beslut. Domstolen ansåg inte att uppgifterna skyddades av försvarssekretess. För det första hade nästan alla signaturer redan lämnats ut till sökanden i ett annat utlämnandeärende. För det andra avsåg ingripandemeddelandena en mycket begränsad tidsperiod för flera år sedan.
K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.