Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person som hade nekats en tjänst inom polisen på grund av att han hade blivit underkänd vid säkerhetsprövningen begärde ut underlaget för underkännandet. Polisen avslog med hänvisning till underrättelse- och försvarssekretess. Personen överklagade men kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.
Förfrågningar om att ta del av alla eventuella polisanmälningar mot vissa angivna personer kunde inte bifallas på grund av sekretess. Det slog kammarrätten fast i de här domarna.
En journalist kunde inte få ut statistik om utryckningstider från polisen som avsåg en mindre geografisk yta än en polisregion. Det slog kammarrätten fast i flera domar. Kammarrätten hänvisade både till försvarssekretess och sekretess till skydd för polisens brottsbekämpande verksamhet.
Polismyndigheten vägrade lämna ut personnummer ur passregistret för de kvinnor som hade ”svept höger” på sökandens profil på Tinder. Polismyndigheten menade att sökandens begäran var så oprecis att det inte gick att hitta de aktuella uppgifterna. Han hade till exempel skrivit: ”Ebba, 20, folkbokförd någonstans i Skåne. Se bifogade tre bilder. Vad har hon för personnummer?” I avslagsbeslutet skrev Polismyndigheten att man inte har någon programvara för ansiktsjämförelse knuten till pass- eller körkortsregistret.
Polismyndigheten menade att kvinnornas personnummer dessutom var hemliga eftersom det kunde antas att de skulle lida men om uppgifterna lämnades ut till sökanden. Det gällde även om kvinnorna hade svept höger på hans profil, alltså uttryckt ”en positiv inställning gentemot vederbörandes fysiska uppenbarelse”. Sökanden överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med hänvisning till att begäran inte var tillräckligt preciserad.
En person begärde ut en rekonstruktionsfilm i en avslutad förundersökning hos Polismyndigheten. Rekonstruktionsfilmen gällde ett dödsfall i tunnelbanan i Stockholm. Myndigheten avslog med hänvisning till att ärendet var väldigt uppmärksammat när det begav sig och att det fortfarande, efter så lång tid, fanns spekulationer om vad som verkligen hade hänt. Genom rekonstruktionsfilmerna kunde vittnena identifieras både till utseende och namn, enligt Polismyndigheten. Personen överklagade och skrev att han hade fått ut förundersökningen i omaskerat skick från Stadsarkivet. Därför kände han redan till identiteten på de vittnen som förekom i rekonstruktionsfilmen och han hade varit i kontakt med dem som fortfarande var i livet. Kammarrätten avslog utan att bemöta klagandens invändningar. Något utlämnande med sekretessförbehåll var inte heller aktuellt, enligt kammarrätten.
Polismyndigheten visste inte vilka ärenden som hade ingått i en särskild gänginsats som myndigheten hade gjort i Uppsala. Därför var myndigheten inte skyldig att plocka fram handlingar ur dessa ärenden när en forskare ville granska underlaget för det redovisade resultatet av insatsen.
Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.
En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje. Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.
Polismyndigheten avslog en journalists begäran om att få en så kallad dygnslista från polisen i digital form. En dygnslista visar de anmälningar om brott som polisen har upprättat under ett dygn och kruxet i detta fall var att journalisten även ville ha k-numren, det vill säga diarienumren för respektive anmälan. Polisen ville inte lämna ut k-numren digitalt utan skickade i stället listan på papper via post till journalisten. Hon överklagade och yrkade att listans skulle lämnas ut digitalt. Men polisen har ingen sådan skyldighet, konstaterade kammarrätten. Och eftersom journalisten hade fått ut listan på papper hade inte hennes rätt att ta del av handlingen inskränkts. Därför menade kammarrätten att domstolen inte kunde pröva överklagandet och avvisade det.
Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.