Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Hemlig handling kan vara av ringa betydelse
En handling kan anses vara av uppenbart ringa betydelse för en myndighets verksamhet även om den innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det bedömde JO i detta beslut. Ombudsmannen kritiserade därför inte Utrikesdepartementet för att myndigheten inte hade diariefört ett antal mejl.
JO poängterade att det är handlingens betydelse för myndighetens verksamhet som avgör om den är av ”uppenbart ringa betydelse” enligt OSL 5:1 4 st. Att en handling som saknar betydelse för myndighetens verksamhet ändå har ett intresse från offentlighetssynpunkt medför därför inte att handlingen måste registreras eller hållas tillgänglig på annat sätt, vilket framgår av prop. 1979/80:2 Del A s. 353 f.
Provbetyg hos Skolverket var offentliga
En förälder begärde ut statistik som visade resultaten vid de nationella proven i matematik för årskurs 9 per skolenhet i Nynäshamn för skolåren 2014/15 och 2015/16. Den begärda handlingen bestod av en lista där varje rad representerade ett prov och innehöll uppgift om aktuell skola samt betyg på provet. Skolverket avslog begäran med hänvisning till statistiksekretess. Föräldern överklagade och skrev att han behövde uppgifterna för att kunna påverka de brister han ser i sitt barns skola. Kammarrätten biföll överklagandet och bestämde att listan skulle lämnas ut. Domstolen hänvisade till att uppgifterna om skolor och betyg inte kunde kopplas direkt till enskilda elever. Uppgifter om provresultat är inte heller typiskt sett känsliga, enligt domstolen, eftersom uppgifter om elevers skolbetyg och andra studieresultat oftast är offentliga. Mot bakgrund av det syfte som föräldern hade uppgett med sin begäran såg domstolen ingen risk för att enskilda skulle lida men av ett utlämnande.
Manuskript var inte allmänna handlingar
En Malmöbo begärde att få del av ett tal som en kommunpolitiker hade hållit i samband med invigningen av en moské i staden. Kommunen ville vara transparent och lämnade ut manuskriptet till talet, trots att kommunen bedömde att det inte var en allmän handling. Malmöbon begärde då att få andra intressanta tal som politikerna hade hållit som representant för Malmö stad. Kommunen avslog och Malmöbon överklagade. Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att de aktuella handlingarna bara hade använts som minnesstöd i samband med att tal hållits och att de inte var färdigställda enligt TF 2:10 1 st.
Se även: KR Göteborg 4115-17
Manus till tal var inte allmän handling
En person begärde ut ett antal handlingar från Sveriges generalkonsulats nationaldagsfirande i Ramallah. Han ville ha deltagarlistan för firandet samt de tal, i text eller på ljudfil, som hållits av svenska diplomater vid tillfället. Generalkonsulatet lämnade ut deltagarlistan med undantag för vissa deltagare som myndigheten menade var hemliga. Konsulatet meddelade också att det inte fanns någon allmän handling som dokumenterade tal vid firandet.
Personen överklagade. Han menade att identiteten på flera av de hemlighållna deltagarna framgick av bilder som konsulatet hade lagt ut på Facebook. Han pekade också på att 250 personer deltog vid firandet plus hotellpersonal och att någon av dessa lätt hade kunna anteckna och sprida vilka som deltog. Vad gällde manuskript till tal så hänvisade han till ett foto som visade att generalkonsulns manus bestod av tätskriven datortext. Mot bakgrund av det ansåg han att manuset var färdigställt när talet lästes upp.
Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen fastställde konsulatets beslut att hemlighålla vissa personer på deltagarlistan. Kammarrätten fastställde också beslutet att inte lämna ut manuskript till tal. Domstolen hänvisade till att generalkonsulns manus hade använts som minnesstöd för ett tal och att talet var en del av myndighetens faktiska handlande och därför inte hörde till ett ärende. Manuskriptet hade inte heller ”blivit föremål för någon åtgärd som visar att den färdigställts i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.” Domstolen accepterade konsulatets uppgifter om att det inte fanns några andra allmänna handlingar avseende tal.
Se även KR Göteborg 3330-17
Rätt till partsinsyn i avslutad förundersökning
En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.
K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.
Instruktion på intranät inte allmän handling
Kammarrätten bedömde att två föredragningspromemorior som förvarades hos Försäkringskassan inte var allmänna handlingar. Promemoriorna hade legat till grund för ett beslut i Försäkringskassans ledning om myndighetens policy för ränteåterbetalning. Kammarrätten konstaterade att promemoriorna inte tillförde policyärendet några sakuppgifter och att de därför inte var allmänna handlingar enligt TF 2:12 1 st. Myndighetens huvudkontor hade också lagt ut instruktioner på Försäkringskassans interna nätverk där länskontoren kunde läsa om hur ränteärenden skulle hanteras. Inte heller dessa var allmänna handlingar, enligt kammarrätten. Instruktionerna kunde enligt domstolen jämställas med sådan information som ibland ges i myndighetsinterna handböcker för ärendehandläggning. De skulle därför klassificeras som sådana handlingar som ingår i myndighetens bibliotek och inte är allmänna handlingar enligt TF 2:14 1 st 3 p. Länskontoren var inte heller självständiga organ i förhållande till varandra eller till huvudkontoret, vilket betyder att handlingar som utväxlas via det interna nätverket inte blir expedierade respektive inkomna.
Slagningar i polisregister hemliga
En person begärde hos Polismyndigheten att få veta om någon hade gjort slagningar på honom i polisens it-system. Han misstänkte att vissa poliser hade varit inne och gjort slagningar på honom och han övervägde att göra en polisanmälan om dataintrång. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till myndighetens brottsbekämpande arbete kunde skadas om uppgifterna lämnades ut. Personen överklagade beslutet men fick avslag även i kammarrätten.
Tingsrätt kunde inte ta betalt för tidsåtgång
När Hässleholms tingsrätt lämnade ut 140 kopior till en person fakturerade tingsrätten honom 1 440 kronor för tidsåtgången. Personen överklagade till Skatteverket. Tingsrätten försvarade sitt avgiftsbeslut med att ingen av de begärda handlingarna fanns som pdf-fil utan fick tas fram från arkivet och kopieras. Handläggaren hade lagt ner sammanlagt fyra timmar och tio minuter på att lämna ut handlingarna. Skatteverket underkände tingsrättens resonemang och satte ner avgiften till 310 kronor efter att ha beräknat kopiekostnaden enligt huvudregeln i 16 § avgiftsförordningen, det vill säga 50 kronor för de första tio sidorna och sedan två kronor för varje sida därutöver. Det fanns enligt Skatteverket inga skäl att, med stöd av undantagsregeln i bestämmelsens tredje stycke, beräkna avgiften till ett högre belopp.
Dålig ekonomi inte skäl för gratis kopior
Varken funktionshinder eller dålig ekonomi befriar en sökande från att betala avgift för kopior av allmänna handlingar enligt 16 § avgiftsförordningen. Det framgår av dessa två beslut från Skatteverket.