Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Parter hade inte rätt till gratis kopior
Skatteverket har i ett antal beslut slagit fast att rätten till partsinsyn enligt 10 § förvaltningslagen (16 § i gamla förvaltningslagen) bara ger en rätt att ta del av material på plats hos myndigheten. Parter som vill ha kopior av allmänna handlingar måste betala för dem som alla andra, med undantag för de situationer som anges i 21 § avgiftsförordningen.
Det är till Skatteverket man kan överklaga myndigheters beslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar enligt 15 § avgiftsförordningen. Skatteverket är sista instans – myndighetens beslut kan alltså inte överklagas (se 23-24 §§ avgiftsförordningen).
100.000 för 9.000 domar – rimlig avgift
Kalmar tingsrätt tog ut en avgift på 108.840 kronor för att lämna ut 9.075 domar i form av pdf-filer till Lexbase AB. Avgiften grundades på en uppskattning om att det tog i snitt två minuter att ladda ner varje dom från målhanteringssystemet Vera. Företaget överklagade avgiftsbeslutet till Domstolsverket och hänvisade till att andra domstolar bedömde den genomsnittliga tidsåtgången per dom till en minut. Men Domstolsverket kom fram till att Kalmar tingsrätts bedömning av tidsåtgången inte var orimlig och avslog överklagandet.
Fick ta ut avgift för redan inskannad dom
Kammarrätten i Stockholm tog ut en avgift på 56 kronor för att mejla ett digitalt exemplar av en dom till en person. Personen överklagade avgiftsuttaget till Domstolsverket. Han invände att kammarrätten inte kunde ta ut en avgift med stöd av 4 § 8 p avgiftsförordningen eftersom den regeln bara gäller verksamheter av tillfällig natur eller av mindre omfattning. Att lämna ut allmänna handlingar är en regelbundet återkommande verksamhet för myndigheter, påpekade han. Om det fanns grund för en avgift så menade han att den borde beräknas till noll. Det här eftersom kammarrätten hade skannat in domen redan innan han begärde ut den. Utlämnandet innebar därför inte något extra slitage på skannern eller någon extra arbetsinsats för skanning. Han påpekade att arbetsbördan för att skicka en fil är lika stor oavsett antal sidor och att det därför inte var rimligt att ta betalt per sida. Avgiften borde alltså beräknas som om bara en sida hade begärts ut eftersom arbetsbördan var den samma, ansåg han. Domstolsverket höll inte med. Myndigheten ansåg att utlämnande av allmänna handlingar är en sådan sidouppgift som domstolar och myndigheter kan avgiftsbelägga enligt 4 § 8 p avgiftsförordningen. När det gällde beräkningen av avgiften så hävdade Domstolsverket att det inte spelar någon roll att domen är inskannad sedan tidigare. Avgift ska ändå tas ut motsvarande den som gäller för papperskopior.
Part hade inte rätt till avgiftsfria kopior
En person vände sig till Göta hovrätt och begärde kopior av handlingar som hon själv hade skickat in i ett mål där hon var part. Hovrätten lämnade ut kopiorna i elektronisk form per e-post och tog ut en avgift för det. Sökanden överklagade avgiftsuttaget till Domstolsverket. Hon invände att hovrätten inte i förväg hade informerat henne om avgiften samt att hon borde få kopior gratis eftersom hon var part i målet. Domstolsverket avslog överklagandet. Myndigheten konstaterade att det i och för sig är lämpligt att informera i förväg om att en avgift kommer att tas ut men att det inte är ett krav. Domstolsverket konstaterade också att parter har rätt till gratis kopior av vissa handlingar i ett mål, bland annat domar, beslut och vissa protokoll. Men i det här fallet hade sökanden begärt kopior på handlingar som hon själv gett in och då gällde ingen avgiftsfrihet, enligt Domstolsverket.
Två småbeställningar inget uppenbart missbruk
Mora tingsrätt gjorde fel som tog betalt för kopior av nio sidor ur ett förundersökningsprotokoll. Det slog Domstolsverket fast efter att den sökande hade överklagat avgiftsbeslutet. Enligt 16 § avgiftsförordningen ska kopior av allmänna handlingar lämnas ut avgiftsfritt om det är färre än tio sidor. Det går att göra undantag från regeln om avgiftsfrihet i fall där sökanden uppenbarligen missbrukar regeln genom att göra upprepade småbeställningar. I det här fallet hade sökanden visserligen begärt ut nio sidor ur samma förundersökning vid ett tidigare tillfälle. Men två småbeställningar utgjorde inte skäl nog för att göra undantag från avgiftsfriheten, ansåg Domstolsverket.
Timpriser i avtal offentliga
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.
Porträttbilder på intranät allmänna handlingar
Fotografier på anställda som finns i ett bildgalleri på en myndighets intranät är redan existerande handlingar med ett bestämt innehåll. De är alltså färdiga elektroniska handlingar, konstaterade kammarrätten i denna dom. Statens institutionsstyrelse hade därför gjort fel som avslog en begäran om att ta del av fotografierna med hänvisning till att de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till myndigheten för sekretessprövning av fotografierna.
OBS! Numera finns det en särskild sekretessregel som gäller för den här typen av foton. Se OSL 39:3 2 st.
Inlånad kommuntjänsteman inte självständig
Handlingar som lämnas från en kommunal facknämnd till kommunstyrelsen i samma kommun blir i normalfallet allmänna handlingar eftersom kommunala nämnder är självständiga i förhållande till varandra. Men när en tjänsteman i Svedala kommun lämnade över handlingar till kommunstyrelsen blev handlingarna inte allmänna trots att han var anställd av utbildningsnämnden. Det bedömde en oenig kammarrätt i denna dom. Det fanns nämligen inget i de begärda handlingarna som tydde på att de hade tagits fram för utbildningsnämndens räkning. Kommunens uppgift om att tjänstemannen handlagt ärendet åt kommunstyrelsen fick därför godtas, ansåg kammarrätten. Domstolen menade att handlingarna alltså inte hade kommit in från ett sådant självständigt organ som avses i TF 2:11, därmed var de inte heller allmänna. En av rättens ledamöter var skiljaktigt och tyckte inte att kommunen hade visat på vilket sätt tjänstemannen hade tagit fram handlingarna för kommunstyrelsens räkning. Därför menade han att handlingarna hade blivit allmänna då dem lämnades över till kommunstyrelsen.
Offentligt vilka som visat intresse för vd-tjänst
Kommunala bolaget Karlstad airport hade inte stöd för att sekretessbelägga namnen på de som hade anmält intresse för vd-tjänsten på bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Karlstad airport menade att bolaget skulle missgynnas om konkurrenter fick veta vilka som hade sökt tjänsten. Det skulle också bli svårare att rekrytera en vd ”…eftersom personer normalt inte vill att deras intresse för en viss tjänst ska röjas då det kan påverka deras situation hos nuvarande arbetsgivare”, menade bolaget. Men kammarrätten ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för sekretess och bestämde att namnen skulle lämnas ut till journalisten som hade begärt dem.
Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga
Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.