KR Sthlm 5456-14

En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.

KR_Sthlm_5456_14

Se även KR Sthlm 2849-14

KR Jönköping 1591-14

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) nekade en journalist att  få ut en kopia av en lex Sarah-anmälan som kommit in från Jönköpings kommun. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Man kunde utläsa av lex Sarah-anmälan att den drabbade vårdtagaren fanns i en grupp av sex personer. Enligt domstolen var den gruppen så pass stor att det inte gick att spåra den berörda vårdtagaren. Anmälan kunde därför lämnas ut i sin helhet.

KR_Jonkoping_1591_14

KR Göteborg 5307-13

Lilla Edets kommun var skyldig att lämna ut ett beslut från Barn- och elevombudet till en journalist. Men först skulle uppgifterna om den berörda skolans namn maskeras. En bilaga till beslutet, som innehöll anmälarens synpunkter, kunde inte lämnas ut i någon del eftersom det skulle peka ut enskilda elever, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_5307_13

KR Sthlm 2349-13

En journalist fick ut förstasidan i ett antal beslut från Ersättningsnämnden. Myndigheten hade dock avidentifierat besluten genom att maskera namn, personnummer och adress för de personer som fått ersättning från nämnden. Journalisten överklagade och kammarrätten bestämde att även uppgiften om de berörda personernas postort kunde lämnas ut i de flesta besluten.

KR_Sthlm_2349_13

KR Sthlm 7945-12

Kammarrätten fastställde Skolinspektionens beslut att maskera vissa uppgifter i en anmälan som kommit in till myndigheten. Anmälan hade skrivits av en förälder som menade att en lärare hade sagt något kränkande till hennes dotter. Domstolen delade inspektionens bedömning att det inte räckte att ta bort alla personuppgifter från anmälan. Även själva uttalande måste sekretessbeläggas eftersom det tillsammans med uppgiften om skolans namn pekade ut den aktuella eleven.

SthlmKRdom_7945_12

KR Sthlm 7993-12

En journalist hade rätt att få ut handlingar ur en nedlagd förundersökning efter att kopiorna hade avidentifierats. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Polismyndigheten menade att sekretesskyddet riskerade att bli illusoriskt om kopiorna lämnades ut i avidentifierat skick men domstolen höll alltså inte med om det.

KR_Sthlm_7993_12

KR Sthlm 2474-09

En journalist på Ekot begärde ut handlingar från Barn- och elevombudet, Beo, i ärenden där myndigheten hade stämt kommuner för kränkningar som elever hade utsatts för i skolan. Beo lämnade ut handlingarna efter att ha maskerat bland annat de inblandades personuppgifter, kontaktuppgifter samt uppgifter om de kränkande uttalanden som hade förekommit. Journalisten överklagade och förklarade att Ekot är återhållsamt med att publicera uppgifter som gör att enskilda kan identifieras och lida skada. Skälet till att han ville ha ut föräldrarnas kontaktuppgifter var att han ville kontakta dem och ställa kompletterande frågor. Men kammarrätten fastställde Beo:s beslut.

KR_Sthlm_2474_09_Kort

JO 1984/85 s. 269

En journalist begärde ut en skrivelse som hade kommit in till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd från en kvinna som hade synpunkter på den sjukvård som hennes mamma hade fått. En registrator lämnade ut skrivelsen efter att ha avidentifierat den genom att ta bort patientens namn och födelsenummer (utom födelseåret) och avsändarens namn och adress. I ett yttrande till JO, som granskade ärendet, skrev en kanslichef vid landstinget att avidentifieringen borde ha gått ett steg längre och även omfattat sådana omständigheter som kunde leda till att en begränsad, redan delvis initierad, krets människor kunde identifiera avsändaren och hennes mamma. JO delade den bedömningen och konstaterade att stor försiktighet är nödvändigt vid prövning av om uppgifter inom hälso- och sjukvården kan hänföras till en enskild person.

JO_1984_85_s_269

KR Sthlm 5417-11

Kammarrätten fastställde Skolinspektionens beslut att maska händelseförloppet i en inkommen anmälan till myndigheten eftersom det utifrån händelseförloppet gick att identifiera de inblandade eleverna. Anmälan gällde kränkningar och personangrepp och enligt domstolen skulle de inblandade eleverna lida men om de blev identifierade.

KR_Sthlm_5417_11

Kan ni lämna ut handlingen i avidentifierad form?

Om det inte går att koppla en känslig uppgift till en enskild person eller ett enskilt företag så kan inte personen eller företaget lida skada eller men av att uppgiften lämnas ut. Uppgiften i fråga är med andra ord inte hemlig. Om en vårdcentral anmäler till Socialstyrelsen att en patient har blivit felbehandlad och drabbats av en vårdskada (känsliga uppgifter om enskilds hälsotillstånd) så har du rätt att få ut anmälan om Socialstyrelsen tar bort alla uppgifter som gör att den enskilde patienten kan identifieras. Ofta räcker det med att ta bort personuppgifter som namn, personnummer och adress. Men i vissa fall kan specifika uppgifter om datum, plats och händelseförlopp räcka för att en enskild ska kunna identifieras och då måste även dessa uppgifter tas bort (se bland annat (KR Sthlm 5417-11).

Uppgifterna i en handling som omfattas av sekretess till skydd för enskilda kan alltså grovt delas upp i två typer.

1. De känsliga uppgifterna som t.ex. kan röra missbruk, sjukdomar, ekonomiska förhållanden, företagshemligheter m.m.

2. Uppgifterna som identifierar den enskilde som personnummer, organisationsnummer, namn och adress.

Det är kombinationen av dessa två typer av uppgifter som är känsliga och för att handlingen ska kunna lämnas ut så måste någon av typerna tas bort. Om du är lite förutseende så kan du komma med ett önskemål om vilken typ av uppgifter som ska tas bort innan handlingen lämnas ut.

Säg att du vill begära ut anmälningar mot skolor i en viss kommun som har kommit in till Skolinspektionen. Vissa uppgifter i dessa anmälningar kan omfattas av sekretess till skydd för enskilda elever som t.ex. har blivit utsatta för kränkande behandling eller som behöver extra stöd på grund av psykiska funktionshinder. Om du i första hand vill veta vad anmälningarna handlar om så kan du begära ut dem i avidentifierat skick. Du får då läsa kritiken som förs fram i anmälningarna men får inte veta vem som har anmält och kanske inte heller vilken skola som har blivit anmäld. Om du däremot är ute efter att komma i kontakt med personer som har anmält skolor i en viss kommun så kan du istället begära ut kopior av anmälningarna där det framgår uppgifter om namn, adress och telefonnummer till anmälarna men där uppgifter om vad det är de anmäler är borttagna. Det borde vara möjligt eftersom enbart uppgifter om att en viss person anmäler en skola till Skolinspektionen antagligen inte är sekretessbelagda.