Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: avidentifiering
Sekretess för uppgifter om coronasmittad personal
En person hade rätt att få ut en förteckning över smittade i covid-19 inom hemtjänsten i Filipstads kommun. Det här förutsatt uppgifter under rubrikerna Datum, Verksamhet och Personnr maskerades för varje individ. Det kom kammarätten fram till i denna dom.
Personen fick däremot inte ut en förteckning över friskförklarade efter coronasmitta. ”Även om uppgifterna avidentifieras och det endast framgår antal smittade per angiven verksamhet bedömer kammarrätten att det vid ett utlämnande skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person har smittats, eftersom uppgift om verksamhetens storlek saknas”, skrev kammarrätten.
Vad gällde en förteckning över avlidna i covid-19 kunde personen inte få ut uppgifter om vilken namngiven verksamhet respektive avliden tillhört, däremot om det rörde sig om ”korttids”, ”hemtj” eller ”SÄBO”. Det var tillräckligt generellt för att ingen enskild skulle kunna identifieras, ansåg kammarrätten.
Slutligen kunde personen inte få ut en förteckning över covid-19-smittade personal. ”Även om uppgifterna maskeras på så vis att endast provsvar lämnas ut bedömer kammarrätten att det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss anställd har smittats”, menade kammarrätten.
Coronasmittade per verksamhet var hemligt
Uppgifter om antal smittade i covid-19 per verksamhet i en kommun kunde inte lämnas ut eftersom det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person hade smittats. Det ansåg kammarrätten och i denna dom.
Antal coronasmittade per boende var offentligt
En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.
Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.
Antal smittade var offentligt även om färre än 15
Region Värmland vägrade lämna ut uppgifter om antalet bekräftade fall av covid-19 i de kommuner där antalet understeg 15. Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen gick det inte att identifiera individerna bakom statistiken, oavsett om det var fler eller färre än 15 smittade i en kommun. Hela den begärda sammanställningen skulle därför lämnas ut till de sökande.
Brister bakom sjöolycka var affärshemligheter
En journalist begärde ut handlingar rörande en sjöolycka som hade granskats av Transportstyrelsen. Myndigheten lämnade ut de aktuella handlingarna med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut att maskera uppgifter om konstaterade brister som fanns i inspektionsrapporten. Dessa uppgifter kunde skada rederiets affärer, enligt domstolen.
Transportstyrelsen hade maskerat andra uppgifter med stöd av den sekretess som ska skydda förberedelser för kommande granskningar samt den sekretess som ska skydda uppgifter som kan motverka syftet med en undersökning av en sjöolycka. Kammarrätten underkände denna sekretess.
Kammarrätten ansåg att Transportstyrelsen felaktigt hade sekretessbelagt uppgifter med stöd av den sekretess som ska skydda uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Samma uppgifter var emellertid hemliga enligt den affärssekretess som gäller i myndighetens tillsynsverksamhet.
Antal smittade per ort och kommun inte hemligt
En sammanställning med uppgifter om folkbokföringsort och kommun för varje smittad med covid-19 i Region Skåne skulle lämnas ut av smittskyddsläkaren i regionen. Det slog kammarrätten fast i detta mål. Det gick inte att identifiera de smittade personerna enbart utifrån dessa uppgifter, därmed gällde inte patientsekretess för uppgifterna, bedömde kammarrätten.
Handlingar om ungdomstjänst kunde lämnas ut
Två personer begärde ut handlingar i ärenden vid socialnämnden i Alingsås kommun där ungdomstjänst av någon anledning inte hade verkställts. Kommunen menade att handlingarna inte kunde lämnas ut i någon del på grund av socialtjänstsekretess. Enligt kommunen gick det inte att avidentifiera handlingarna eftersom det gick att koppla dem till offentliga tingsrättsdomar om ungdomstjänst där de berörda personernas identitet framgick. Men när de sökande överklagade gav kammarrätten nämnden bakläxa. Enligt domstolen var det möjligt att lämna ut vissa uppgifter utan att handlingarna kunde kopplas till tingsrättsdomarna.
JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet
En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
Långtidsarbetslösas diagnoser offentliga
Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.
Testresultat hemliga – gick inte att avidentifiera
En forskare nekades att få ut sammanställningar av resultat från tester och intervjuer som genomförts med sökande till chefstjänster inom polisen. Forskaren hade begärt att få sammanställningarna i avidentifierat skick men enligt polisen var det inte möjligt att avidentifiera handlingarna. Forskaren överklagade men fick avslag i kammarrätten.