Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 21:7
Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar
En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till ”kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.
Lönelista hos bostadsbolag var offentlig
En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.
Tidsliggare hemlighölls på felaktig grund
Park- och Naturnämnden i Göteborgs kommun vägrade lämna ut en digital tidsliggare som visade under vilka tider personal hade arbetade med ett bullerplank på en gata i kommunen. Personen bakom begäran vill ta del av liggaren för att kunna jämföra uppgifterna i den med sin egen uppfattning om när på dagen arbetena utfördes. Nämnden avslog med hänvisning till att förvaltningens ändamål vid insamlingen av uppgifterna inte stämde överens med det ändamål som ett utlämnande av handlingen syftade till. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde nämndens beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Domstolen skrev:
Kammarrätten anser att enbart det förhållandet att uppgifterna kan komma att behandlas för ett annat ändamål än det för vilket kommunen ursprungligen samlat in dem inte medför att sekretess gäller.
UHR bröt mot efterfrågeförbudet
Universitets- och högskolerådet, UHR, gick för långt i sina efterforskningar när en företrädare för ett samhällsmagasin begärde ut en lista med personer som hade fuskat på högskoleprovet. ”Du behöver beskriva betydelsen och relevansen av de begärda uppgifterna om privatpersoner för den artikel som du avser att publicera”, uppmanade UHR företrädaren. Samhällsmagasinet anmälde UHR till JK som konstaterade att myndigheten hade brutit mot efterfrågeförbudet i TF. ”UHR:s agerande får även anses innebära att gränsen för censurförbudet tangerats”, skrev JK också i beslutet.
Hade rätt till studentadresser för reklamutskick
Dåvarande Regeringsrätten bestämde att ett utdrag ur Centrala studiestödsnämndens register över mottagare av studiemedel (namn och adress) kunde lämnas ut till Mecenat AB. Bolaget tänkte använda uppgifterna för att skicka ett rabattkort avsett för studenter. Bolaget hade ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna på det aktuella sättet, konstaterade domstolen. Det intresset vägde också över integritetsintresset för de berörda mottagarna av studiemedel. Vid den avvägningen tog domstolen hänsyn till att bolaget bara tänkte göra ett utskick per termin, att det inte fanns något som tydde på att innehållet i utskicken skulle vara integritetskränkande, att uppgifterna som bolaget begärde ut inte var känsliga och att studiemedelsmottagarna hade rätt att säga nej till direktmarknadsföring om de så önskade.
Ingen PUL-sekretess för cv
Länsstyrelsen i Halland avslog en begäran från en person som ville ha ut cv för en av myndighetens enhetschefer. Länsstyrelsen hänvisade till att personen bakom begäran tidigare hade publicerat uppgifter om offentligt anställd djurskyddspersonal på Facebookgruppen ”Djurskyddsinspektörerna – den dolda sanningen”. I den aktuella Facebookgruppen hade enskilda personer som arbetar med djurskyddsfrågor beskrivits som klandervärda, brottsliga och inkompetenta, menade länsstyrelsen. Myndigheten befarade mot den bakgrunden att personen skulle använda den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut. Domstolen konstaterade att personen inte hade begärt ett massuttag eller uppgifter för något särskilt känsligt urval av personer. Hon hade uppgett att hon inte tänkte publicera handlingen i sociala medier och att hon inte hade någon koppling till den Facebooksida som länsstyrelsen refererade till. Vid en samlad bedömning ansåg kammarrätten att det inte fanns någon konkret omständighet som talade för att personen tänkte behandla den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till länsstyrelsen för prövning av om den begärda handlingen var hemlig enligt någon annan sekretessbestämmelse.
Fick inte ut lista med fuskare
Universitets- och högskolerådet, UHR, vägrade lämna ut en lista med 51 personer som hade skrivit högskoleprovet men blivit utan resultat på grund av fusk. Myndigheten hänvisade till vad som hände senast myndigheten lämnad ut liknande uppgifter – då blev fuskarna uthängda på nätforumet Flashback. Det spelade ingen roll att sökanden i det nu aktuella fallet uppgav att han skulle använda uppgifterna för privat bruk. Sökanden överklagade till kammarrätten som fastställde UHR:s sekretessbeslut. Kammarrätten bedömde, i likhet med UHR, att uppgifterna skulle komma att användas i strid mot personuppgiftslagen och därmed var sekretessbelagda.
Sökanden hade uppgett att han var bosatt i Norge, vilket hade betydelse för om han omfattades av personuppgiftslagen. Lagen gäller bara personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Men kammarrätten tyckte inte att det fanns bevis för att sökanden verkligen var bosatt i Norge och inte i Sverige.
Utgivningsbevis trumfade PUL
Ett företag begärde hos Chalmers tekniska högskola att få ut uppgifter om samtliga studenter som genomgått en ingenjörs- eller civilingenjörsutbildning från 1980 och framåt. Chalmers avslog med hänvisning till uppgifterna antagligen skulle användas i strid med personuppgiftslagen om de lämnades ut. Företaget överklagade till kammarrätten och påpekade att det hade ett utgivningsbevis för den databas där uppgifterna skulle publiceras. Kammarrätten gav företaget rätt eftersom en behandling av personuppgifterna inom ramen för utgivingsbeviset inte kunde anses stå i strid med personuppgiftslagen.
Fjärrvärmekostnad inte hemlig
En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.
Toppbetalda på AP-fond offentliga
En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.