Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 21:7
Klasslistor med särskoleelever hemlighölls på felaktig grund
En person begärde ut klasslistor för årskurserna 1-4 i grundsärskolor i Västerås Stad men fick avslag av kommunen. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Enligt kammarrätten fanns det ingen känd hotbild mot någon av eleverna på klasslistorna. Eventuellt skulle klasslistorna kunna sekretessbeläggas därför att personen som begärt ut listorna kunde förväntas använda dem i strid mot personuppgiftslagen. Men eftersom kommunen inte hade gjort någon sådan prövning så skickade kammarrätten tillbaka ärendet till kommunen.
E-postadresser till lärare hemlighölls på fel grund
Skolverket hade inte stöd för att avslå ett företags begäran om att få ut e-postadresser till lärare på den grunden att företaget planerade att använda adresserna i strid mot marknadsföringslagen. Det slog HFD fast i denna dom. Sekretessregeln i OSL 21:7 kan bara tillämpas i fall där det kan antas att uppgifter kommer att användas i strid mot personuppgiftslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av personuppgiftslagen.
Fackförbund fick rätt till adresser för utskick
Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.
HD Ö 6229-14 och HD Ö 2345-15
En person begärde att få ut en fil från Svea hovrätt med samtliga dagboksblad i mål inkomna under 2013. Domstolen vägrade och personen överklagade. Högsta domstolen, HD, avslog överklagandet med hänvisning till att uppgifterna skulle användas i strid mot personuppgiftslagen. Undantaget för personuppgiftsbehandling av rent privat natur var inte tillämpligt enligt HD, trots att personen uppgett att han bara tänkte lagra uppgifterna lokalt i sin egen dator för att kunna söka efter intressanta rättsfall. Domstolen tog hänsyn till att det var fråga om ett massuttag samt att filen innehöll personuppgifter om brottslighet och personnummer.
Samma person begränsade senare sin begäran till till att gälla enbart dagboksblad ”…med så många personuppgifter som omfattas av undantaget för privat behandling av personuppgifter i personuppgiftslagen”. HD avslog även denna gång. Domstolen konstaterade att mängden personuppgifter inte har någon självständig betydelse för om behandlingen omfattas av undantaget för verksamhet av rent privat natur. Men om begäran avser ett stort antal personuppgifter kan detta i sig tala mot ett undantag. HD tog hänsyn till att den aktuella begäran handlade om att i elektronisk form, få ut dagboksblad i största allmänhet, och då så många som möjligt. Det personen berättat om hur han tänkte använda dagboksbladen tydde inte på att det rörde sig om en verksamhet av rent privat natur, enligt domstolen.
JO 4171-11
En person begärde hos Försvarsmakten, bl.a. Ledningsregementet och Livgardet, att få en sammanställning av vissa anställdas namn, grad, befattning och lön. JO kritiserade Försvarsmakten för att ha dröjt för länge med att lämna ut sammanställningen. Dessutom tvingades personen identifiera sig för att hämta ut handlingen, vilket var fel enligt JO. Det här eftersom Försvarsmakten redan konstaterat att sammanställning var offentlig i sin helhet. JO slog också fast att en myndighet inte får efterfråga en persons syfte med en begäran bara för att det är personuppgifter som begärs ut. Enligt JO krävs det att det finns någon konkret omständighet som gör att det kan antas att personuppgiften efter utlämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av personuppgiftslagen.
Däremot tyckte inte JO att Försvarsmakten var skyldig att lämna ut sammanställningen i elektronisk form via e-post. Personen som begärt ut sammanställningen hade inte heller rätt till ett överklagbart avslagsbeslut i frågan om formen för utlämnandet.
KR Göteborg 7459-00
En journalist på Göteborgsposten begärde ett utdrag ur Göteborgs kommuns personaladministrativa register över drygt 2.000 förtroendevalda och tjänstemän. Av utdraget framgick bland annat de berörda personernas personnummer, hemtelefonnummer, hemadress och lön. Kommunen avslog men journalisten gick vidare till Kammarrätten som gav henne rätt. Domstolen menade att utdraget kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och därför var en potentiell allmän handling, trots att det krävdes både programmering och manuella åtgärder av kommunen. Utdraget kunde inte heller sekretessbeläggas med hänvisning till personuppgiftslagen eftersom journalisten hade begärt ut utdraget som ett led i journalistisk verksamhet. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för prövning av om uppgifterna var sekretessbelagda på någon annan grund.
KR Sundsvall 1027-12 och 1028-12
Företaget Utbudet hade rätt att få ut namn och arbetsplats avseende samtliga lärare på grundskolan och gymnasiet i Skellefteå kommun. Det slog kammarrätten fast i dessa två domar. Företaget tänkte använda uppgifterna för att skicka reklam för gratis lektionsmaterial till lärarna. Kammarrätten tyckte, till skillnad från kommunen, att företagets intresse av att kunna marknadsföra sina produkter övervägde lärarnas intresse av integritet.
KR Göteborg 4580-12
Ett friskoleföretag begärde kopior av ansökningarna från samtliga sökande till ett antal gymnasieprogram i Halmstad kommun. Ansökningarna förvarades hos kommunen i form av uppgifter i en databas. Kommunen nekade med hänvisning till att de begärda handlingarna inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och dessutom var sekretessbelagda eftersom det fanns anledning att tro att friskoleföretaget skulle använda dem i strid med PUL. Kammarrätten upphävde kommunens beslut och återförvisade ärendet dit. Enligt domstolen kunde uppgifterna sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Företagets avsikt med begäran, att skicka direktreklam till de sökande, var inte i heller i strid mot PUL, menade domstolen.
KR Sundsvall 1667-11
Kammarrätten slog fast att en person hade rätt att få reda på namn, köplats samt födelsedatum alternativt ködatum för de barn som stod i kön till en viss förskola i Smedjebackens kommun. Kommunen hade sekretessbelagt uppgifterna med hänvisning till att dessa kunde användas av mottagaren i strid mot bestämmelserna i personuppgiftslagen, PUL. Kammarrätten underkände den avslagsgrunden och konstaterade också att ett utlämnande inte kunde anses vara till men för enskilda enligt det omvända skaderekvisit som gäller för personuppgifter inom förskolan.