Socialtjänstsekretess inte överförd till domstol

En oenig kammarrätt beslutade tidigare i år att inte lämna ut en utredning i ett LVU-ärende som funnits med som bilaga i ett förvaltningsrättsmål, som i sin tur gällde en begäran om radering av personuppgifter. Detta med hänvisning till att uppgifterna rörde enskild persons hälsa, och att socialtjänstsekretessen per automatik hade överförts till domstolen i ärendet. Att personen som begärt att få uppgifterna raderade själv lämnat in kopior av samma utredning till domstolen medförde inte att sekretesskyddet upphörde, enligt kammarrätten.

Men Högsta förvaltningsdomstolen gör en annan bedömning. Sakfrågan – radering av personuppgifter – rör inte någon sådan verksamhet som avses i OSL-bestämmelsen om socialtjänstsekretess, och därmed har inte sekretessbestämmelsen ifråga blivit tillämplig i förvaltningsdomstol. Uppgifterna förekommer visserligen i ett annat mål där de skyddas av sekretess, men det gör ingen skillnad i det aktuella ärendet, enligt HFD, som alltså upphäver kammarrättens avslag. En ny prövning av om eventuellt andra sekretessparagrafer skyddar uppgifterna ska nu göras.

HFD: Ingen kriminalvårdssekretess i överklaganden till kammarrätten

En begäran om att få ta del av handlingar kopplade till namngivna personer intagna på anstalter avslogs delvis av Kriminalvården, i två separata ärenden. Fallen överklagades till kammarrätten, och när andra personer sedan begärde att få ta del av överklagandet, respektive ett yttrande kopplat till överklagandet, fick de avslag.

Kammarrättens avslag har nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i separata domar som kommer fram till att handlingarna inte har ”förekommit i någon sådan verksamhet som omfattas av bestämmelsen om sekretess inom Kriminalvården”. Ingen annan grund för sekretess finns heller, enligt HFD, som beordrar att de begärda uppgifterna ska lämnas ut av kammarrätten.

Möjlig smitväg även till HD

Frågan har prövats tidigare i förvaltningsdomstolarna. Men nu kan det ha öppnats en möjlighet att ta sekretessfrågor till högsta instans utan prövningstillstånd även i allmän domstol. Det här efter att Högsta domstolen undanröjt ett av sina tidigare beslut att neka prövningstillstånd i ett mål om sekretess.

Bakgrunden var att en person hade begärt ut en journalkopia som förekom i ett mål om godmanskap vid en tingsrätt. Tingsrätten lämnade ut kopian i maskerat skick med hänvisning till sekretess. Personen överklagade beslutet till hovrätten och i samband med det överlämnades journalkopian dit.

En helt annan person vände sig då till hovrätten och begärde ut journalkopian där. Även hovrätten lämnade ut den i maskerat skick. Personen överklagade beslutet till Högsta domstolen som nekade prövningstillstånd.

Personen begärde senare resning och menade att HD:s beslut utgjorde domvilla. HD gick på sökandens linje och undanröjde sitt tidigare beslut. Att kräva prövningstillstånd i ett sekretessmål där ett beslut hade fattats av hovrätten som första instans var ett grovt rättegångsfel, enligt HD. Domstolen tog sedan upp sekretessfrågan till prövning och avslog överklagandet. De maskerade uppgifterna i journalkopian var hemliga eftersom ett utlämnande kunde medföra men för enskild person, enligt HD.

Fortsatt sekretess för partsbilaga

Partsbilagan till ett beslut om omedelbart omhändertagande av två personer var hemlig i alla delar utom vad gällde de bådas personnummer. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Socialtjänstsekretessen gällde inte för uppgifterna eftersom partsbilagan var en del av förvaltningsrättens beslut om omhändertagande. Men sekretessen som skyddar parter med skyddad folkbokföring gällde trots att förvaltningsrätten inte uttryckligen hade hänvisat till att denna sekretess skulle vara fortsatt tillämplig.

Fortsatt sekretess för dom trots felaktig hänvisning

När förvaltningsrätten i Umeå meddelade dom i ett mål om tvångsvård beslutade domstolen samtidigt att fortsatt sekretess skulle gälla för en bilaga till domen. I bilagan fanns uppgifter om vårdnadshavarens och barnets namn, personnummer och adress. Som grund för detta hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess.

En person begärde ut den sekretessbelagda bilagan och fick avslag av domstolen. Sökanden överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens beslut eftersom socialtjänstsekretessen inte är tillämplig på uppgifter som har tagits in i en dom. Ärendet gick tillbaka till förvaltningsrätten för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig. Förvaltningsrätten lämnade ut personnumren men sekretessbelade uppgifterna om namn och personnummer med hänvisning till folkbokföringssekretess. De berörda personerna ansågs ha en hotbild mot sig.

Sökanden överklagade återigen till kammarrätten som denna gång fastställde förvaltningsrättens beslut. Sökanden överklagade då till HFD. Enligt HFD var frågan i målet om om uppgifter i en domstols dom, som har begärts ut med stöd av offentlighetsprincipen, kan hemlighållas med hänvisning till en annan sekretessbestämmelse än den som domstolen i domen har beslutat ska vara fortsatt tillämplig. HFD:s svar blev i detta fallet ja. HFD menade att det framgick tydligt av förvaltningsrättens beslut att fortsatt sekretess skulle gälla för uppgifterna var motiverat av samma skyddsintresse som skyddas av folkbokföringssekretessen, men att domstolen av misstag hänvisade till en annan sekretessregel. Därmed kunde folkbokföringssekretessen ändå tillämpas på uppgifterna.

Plan för avlägsnande var offentlig

En person som hade överklagat till Migrationsöverdomstolen i ett mål om uppehållstillstånd hade rätt att ta del av en tjänsteanteckning som innehöll uppgifter om  när Migrationsverket tänkte verkställa personens avlägsnandebeslut. Det slog HFD fast i den här domen. Migrationsöverdomstolen hade sekretessbelagt tjänsteanteckningen med hänvisning till OSL 18:11 som gäller inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. Migrationsöverdomstolen menade att sekretessen kunde överföras dit med stöd av OSL 43:1 och 43:3.  Men HFD konstaterade att en förutsättning för att sekretessen ska kunna överföras till domstol är att den aktuella sekretessbestämmelsen gäller för uppgifterna i det ärende eller den verksamhet som det överklagade beslutet rör. Eftersom sekretessen i OSL 18:11 inte gäller hos Migrationsverket kunde den heller inte överföras till Migrationsöverdomstolen i detta fall.

HFD_1191_18

Ordningsvakters inlägg på Facebook hemliga

En person begärde hos kammarrätten att få ut skärmdumpar som polisen hade gett in i mål om avstängning av ordningsvakter. Skärmdumparna visade nedsättande uttalanden som ordningsvakterna hade gjort mot andra personer och kom ursprungligen från en utredning om hets mot folkgrupp. Kammarrätten avslog begäran om att få ut skärmdumparna. Personen överklagade till HFD men fick avslag även där. HFD skrev: ”Uppgifterna är i allt väsentligt av sådant slag att det kan antas att ordningsvakterna och de andra personerna som deltagit i konversationerna samt de personer som berörs i konversationerna lider skada eller men om skärmdumparna lämnas ut.” Enligt HFD gick det inte heller att avidentifiera skärmdumparna på ett sätt som undanröjde risken för men.

HFD_6647_16

Rättsutredning: Betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.

Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).

När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.