Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Nekas uppgifter om 40 år gammal dom om psykiatrisk tvångsvård

Rättsmedicinalverkets beslut att inte lämna ut uppgifter om målnummer eller datum för en dom om sluten psykiatrisk vård, avkunnad för över 40 år sedan, står sig i domstol. Bakgrunden är en begäran i fallet från en journalist, som bland annat anfört att den berörda personen har varit död i många år, och att uppgiften om datum för domens avkunnande knappast kan kränka den frid som tillkommer den avlidne.

Kammarrätten poängterar visserligen att hälso- och sjukvårdssekretess enligt 25 kap. 1 i OSL – med ett omvänt skaderekvisit – inte gäller i beslut i ärende om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser en frihetsberövande påföljd. Undantaget ifråga är dock inte tillämpligt på beslut som fattas enligt brottsbalken, med följden att sekretess ändå råder i fallet, enligt domstolen. Rättsmedicinalverket har tidigare meddelat journalisten att det finns en dom som motsvarar hans begäran, samt lämnat ut uppgiften på vilken domstol som hanterat målet.

Statligt skadestånd efter sekretessmiss om bortadopterat barn

En integritetskänslig uppgift om en förälders bortadopterade barn lämnades, på grund av ett registerfel hos Skatteverket, ut efter en inkommen begäran för tolv år sedan. Nu får den drabbade personen 7 000 kronor i statlig ersättning för kränkning. Justitiekanslern (JK) understryker i ett beslut att utlämnandet inneburit ett obehag och att informationen också funnits under lång tid i folkbokföringsdatabasen. Skatteverket har för sin del medgett att det handlat om uppgifter som omfattas av sekretess, och har skyllt på en felaktig registrering som följde med i överföringen av folkbokföringen från kyrkan 1991. Myndigheten ansåg utifrån det att rätten till skadestånd var preskriberat. Den uppfattningen delar dock inte JK, med hänvisning till att uppgifterna i databasen rättades först 2020.

Bakgrunden är en begäran om att få ut samtliga personnummer till den berörde personens barn. Bland dessa uppgifter fanns det bortadopterade barnet, som alltså fortsatt var registrerat på den biologiska föräldern.

Kommun vägrade lämna ut mejlväxling mellan chefer

Trots att tre mejl mellan en tidigare förvaltningschef och kommunstyrelsens ordförande i Hedemora hade expedierats och rörde angelägenheter direkt kopplade till förvaltningens verksamhet, bedömde omsorgsnämnden att mejlen inte utgjorde allmänna handlingar. Nu får nämnden bakläxa av kammarrätten, efter att den journalist som stod bakom begäran överklagat i ärendet. Domstolen pekar i sitt utslag på att mejlen inte har skickats till respektive chef endast som innehavare av annan ställning, och att förutsättningarna enligt 2 kap. 8 § TF – som nämnden hade hänvisat till för egen del – därmed är uppfyllda.

Fel att maskera revisionsuppgifter med hänvisning till brottsutredning

Stadsmiljönämnden i Göteborgs beslut att hemlighålla delar av en revisionsrapport, med hänvisning till att materialet har ingått i en numera nedlagd förundersökning hos polisen, underkänns i domstol. Detta efter att en journalist som begärt ut rapporten ifrågasatt bedömningen att den av nämnden åberopade sekretessen enligt 35 kap. i OSL skulle vara tillämplig i fallet. Kammarrätten i Göteborg instämmer nu i den linjen. Stadsmiljönämnden bedriver inte en sådan verksamhet som avses i det berörda lagrummet, och några sekretessbelagda uppgifter har inte heller förts vidare från polisen inom ramen för rapporten, enligt utslaget.

Nämnden ska nu pröva om andra grunder för sekretess finns i ärendet.

Skolinspektionens handläggningsrutiner för tillsyn omfattas inte av biblioteksregeln

Två identifierade handlingar med skriftlig dokumentation om Skolinspektionens handläggningsrutiner för tillsyn på generell nivå och individnivå omfattas av biblioteksregeln och är inte allmänna, enligt myndigheten. Skolinspektionen anser nämligen att det handlar om myndighetsinterna handböcker för stöd och vägledning, enbart avsedda för viss personal och tillgängliga på en digital biblioteksplattform.

Men kammarrätten gör en annan bedömning i frågan efter att en forskare ifrågasatte inspektionens avslag. Domstolen menar att det inte räcker med att en handling ska användas som stöd och hjälp i en verksamhet, och pekar på att biblioteksregeln i grunden gäller handlingar som en myndighet använder för att söka efter exempelvis faktaunderlag eller rättsfallsreferenser. Kriterierna för att regeln ska vara tillämplig i fallet är därmed inte uppfyllda, enligt rätten. Skolinspektionen får nu tillbaka begäran på sitt bord för en prövning i sekretessfrågan.

Generalkonsulat måste lämna ut namnuppgifter om Gaza-svenskar

En person som i höstas ville veta om det fanns svenska medborgare i Gaza aktuella för beredskapsplanering – med vissa angivna efternamnssuffix – fick nej hos generalkonsulatet i Jerusalem. Konsulatet konstaterade i sammanhanget att sammanställningen var möjlig att göra med rutinbetonade åtgärder, men att enskilda riskerade lida men vid ett röjande. Det avslaget underkänns nu av kammarrätten i Göteborg, som understryker att det inte finns några uppgifter i handlingarna som kan knytas till en enskild person. Inte heller riskerar uppgifterna att störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser ”eller på annat sätt” skada landet, anser domstolen, som tillägg till ytterligare sekretesshänvisningar från generelkonsulatet inför avgörandet i rätten. Därmed ska de begärda handlingarna i fallet lämnas ut.

Personen bakom begäran poängterade i överklagandet att det handlade om vanligt förekommande namnsuffix, och att det därigenom skulle vara helt omöjligt att identifiera enskilda individer utifrån en aktuell sammanställning. Den bakomliggande syftet var således inte att kartlägga svenska medborgare i Gaza vid tidpunkten, enligt personen.

Fel att maskera uppgifter om namn i utvisningsbeslut

Namnuppgifter i ett utvisningsbeslut ”torde” inte kunna hemlighållas med stöd av en av Migrationsverket angiven paragraf i OSL, enligt en dom i kammarrätten. Domstolens besked kommer efter ett överklagande från en person som begärt ut namn- och telefonnummer till ett antal berörda personer. När det gäller telefonuppgifterna gör kammarrätten samma bedömning som verket om sekretess för enskilds personliga förhållanden, men alltså inte i fråga om för- och efternamn. Sekretessen bör i detta fall endast gälla de angivna skälen i ett utvisningsbeslut, är domstolens mening. Rätten hänvisar till ett tidigare meddelat utslag från 2008, och anser att Migrationsverkets prövning i frågan inte har varit fullständig. Myndigheten har även svepande hänvisat till ytterligare ett lagrum att göra någon egentlig prövning mot den bestämmelsen, enligt domen.

Migrationsverket måste nu hantera frågan på nytt i ljuset av kammarrättens ställningstagande.

Socialtjänstuppgifter hemlighålls för överförmyndarnämnd

Uppgifter om en person från socialtjänstens register i Lund – som Överförmyndarnämnden hade begärt ut inför anordnande av ett ställföreträdande godmanskap eller förvaltarskap – förblir oåtkomliga för nämnden. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna rent generellt omfattas av sekretess, men att 10 kap. 28 § i OSL samtidigt öppnar upp för ett överlämnande till en annan myndighet, så länge det finns en lagstadgad uppgiftsskyldighet. Överförmyndarnämnden hade i det sammanhanget hänvisat till en paragraf i föräldrabalken om att socialnämnder och andra myndigheter är skyldiga att på begäran lämna ut de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet. Men här faller dock nämndens begäran på att den aktuella personen ifråga endast är tilltänkt som ställföreträdare. Domstolen tolkar nämligen lagrummet som att det omfattar personer som redan har berörda uppdrag, varför arbetsmarknads- och socialnämndens avslag därmed slås fast.

Sekretess på skatteutredning i försäkringsärende på grund av för generell fullmakt

När Länsförsäkringar begärde ut en utredning från Skatteverket kopplad till ett personskadeärende fick bolaget avslag, trots en utställd fullmakt för de uppgifter från Skatteverket ”som behövs i skaderegleringen”. Samtycket från den berörda personen var inte tillräckligt preciserat och bedömdes inte täcka in en utredning om inkomstskatt, enligt myndigheten, som därmed ansåg att uppgifterna var sekretessbelagda enligt OSL 27 kap. 1 §. Försäkringsbolaget stod på sig om fullmakten och hänvisade till att en stor mängd information behövs vid en skadereglering, bland annat den information som ett beslut om inkomstskatt baserats på i sin helhet.

Nu konstaterar kammarrätten att en enskild själv visserligen kan häva sekretessbelagda uppgifter till skydd för honom eller henne – något som dock inte är reglerat i OSL. Men domstolen instämmer i att det saknas uttryckligt samtycke för de begärda skatteuppgifterna och att fullmakten är för generellt formulerad för att kunna hörsamma begäran. Detta oaktat om uppgifterna är nödvändiga för bedöma personens rätt till ersättning.

Business Sweden ingen myndighet – slipper lämna ut bolagslistor

Sveriges Export- och Investeringsråd, Business Sweden, är varken en myndighet eller ett sådant organ som enligt bilagan till OSL ska jämställas med en myndighet när det gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Det slår kammarrätten fast efter en begäran om sammanställningar över bolags- och projektinvesteringar från handelssekreterare verksamma i 21 olika länder. Personen bakom begäran anförde i sitt överklagande att såväl handelssekreterarna som exportrådgivarna på Business Sweden omfattas av offentlighetsprincipen. Investeringsrådet instämmer när det gäller de situationer då handelssekreteraren agerar i sin myndighetsroll – men menar samtidigt att denna är begränsad till vissa uppgifter. De flesta av de begärda handlingarna rör Business Sweden eller dess koncernbolag, och inte sekreterarna i deras myndighetsroll, är uppfattningen. En linje som alltså kammarrätten delar. Domstolen konstaterar för sin del även att det var lagstiftarens avsikt att Business Sweden, vid dess bildande 2013, inte ska betraktas som varken myndighet eller bolag. I och med slutsatsen i målet kan de 21 berörda avslagsbesluten inte överklagas, varför begäran formellt avvisas.

Business Sweden samägs av två huvudmän, staten och det privata näringslivet. Dess uppdrag är att stödja och främja svensk export samt investeringar i Sverige.