Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Parkeringsvakts tjänstetelefonnummer hemligt efter lagändring

Kommunala parkeringsvakter ingår i den personalkategori som sedan 1 juli i år omfattas av nya bestämmelser med förstärkt skydd för offentliganställdas uppgifter, enligt en dom i Kammarrätten i Göteborg. Därmed behövs ingen konkret risk i det enskilda fallet för att sekretessbelägga en vakts tjänstetelefonnummer, utan det räcker att det kan antas att den enskilda eller någon närstående kan lida men om deras uppgifter röjs, skriver domstolen, som samtidigt betonar att p-vakter generellt arbetar under utsatta förhållanden. Bakgrunden är en begäran om att få ut en p-vakts tjänstelefonnummer i Hässleholm, en uppgift som domstolen bedömer ingår i den kommunala nämndens personaladministrativa verksamhet. Kammarrätten ser i det aktuella fallet inte någon påvisad risk för ”våld eller annat allvarligt”, men då det inte finns något hinder att pröva uppgiften mot de nya bestämmelserna spelar detta alltså mindre roll. Domstolen var dock inte enig – kammarrättsassessorn i målet var skiljaktig med hänvisning till att en offentlig befattningshavare som agerar i tjänsten företräder myndigheten och inte kan anses vara ”en enskild i nu aktuell mening”. Han betonade även det starka allmänintresset knutet till att ta del av offentliganställdas uppgifter.

Föredragningspromemoria i kammarrättsmål ingen allmän handling

En person som begärt ut ett beredningsunderlag i form av en föredragningspromemoria i kammarrätten – för att få ”insyn i rättens faktiska beslutsmotivering” i ett avslutat mål om dagersättning – nekas detta även i högsta instans. Kammarrätten i Sundsvall bedömde att promemorian inte hade tillfört målet någon sakuppgift och var att betrakta som en minnesanteckning som vare sig expedierats eller arkiverats. Nu konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det saknas skäl att ifrågasätta den slutsatsen, med följden att handlingen inte är ett betrakta som allmän.

Argument för att vägra maskera förundersökningar underkänns

Örebro tingsrätt och Malmö tingsrätt nekade en nyhetsredaktion att få förundersökningsprotokoll som den hade begärt ut med motiveringen att de innehöll sekretessbelagda uppgifter. Domstolarna vägrade även att lämna ut handlingarna med dessa uppgifter maskerade. Örebro tingsrätt bedömde att de sekretessbelagda uppgifterna förekom i förundersökningsprotokollet ”på ett sådant sätt att det inte heller är lämpligt att lämna ut det i maskat skick”, medan Malmö tingsrätt bedömde att handlingen ”innehåller en mängd uppgifter som ensamma eller tillsammans” kunde leda fram till att de sekretessbelagda uppgifterna röjdes och menade att det inte var möjligt att lämna ut handlingen med dessa maskerade. Redaktionen erbjöds i stället läsa förundersökningsprotokollet hos tingsrätten.

Redaktionen överklagade besluten till respektive hovrätt, som nu river upp dem och tvingar tingsrätterna att göra en ny och mer ingående sekretessbedömning för att kunna lämna ut handlingarna. ”Eftersom sekretessen är knuten till uppgifter, och inte handlingen som sådan, måste myndigheten vid en sekretessprövning ta ställning till alla uppgifter i handlingen och bedöma dessa var för sig”, anger hovrätten för Skåne och Blekinge i sitt avgörande, medan Göta hovrätt understryker att handlingen innehåller uppgifter som inte omfattas av sekretess.

HFD underkänner öppna datalagens betydelse i en rad ärenden

Högsta förvaltningsdomstolen har i en serie domar nyligen underkänt öppna datalagens betydelse när det kommer till myndigheters skyldighet att lämna ut viss typ av data digitalt för vidareutnyttjande. Mer specifikt handlar det om sju avgöranden som gällt begärd data i form av specifika logotyper och bilder på heraldiska vapen, där HFD slagit fast att materialet inte omfattas av lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, alltså öppna data-lagen. Inte heller övrigt material som inte utgörs av heraldiska vapen har bedömts kunna lämnas ut digitalt med stöd av öppna datalagen. Flera olika kammarrätter har tidigare kommit till samma slutsats i målen. HFD har liksom lägre instans inte sett någon anledning att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen i fallen.

Bakgrunden är en persons begäran om handlingar i form av olika bilder eller avbildningar i elektroniskt format med stöd av öppna datalagen. Ett av ärendena rör en begäran om en bifogad bild i ett mejl, där personen konstaterar att den – såvida inte öppna datalagen är tillämpbar – borde vara en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen. I det fallet pekade kammarrätten på att offentlighetsprincipen endast ger rätt att få ut en papperskopia av en allmän handling. I ett annat av målen ansåg Kammarrätten i Stockholm att separat begärd kompletterande data i form av en enskilds beskrivning av sitt ärende inte heller kan tillgängliggöras med stöd av lagen, bland annat med hänvisning till ”innehållets integritetskänsliga karaktär och risken för intrång i den personliga integriteten”. Här är alltså utgångspunkten att stor försiktighet bör gälla, även om bestämmelser om dataskydd i sig inte hindrar ett tillgängliggörande. HFD kommenterar inte kammarrättens resonemang i domen där beslutet slås fast (HFD 2100-25).

Tidigare avgöranden som rör öppna datalagen:

https://allmanhandling.se/2025/09/01/oppna-data-lagen-ger-inte-ratt-till-kallkod-som-inte-kan-lasas/

https://allmanhandling.se/2024/10/30/reporter-nekas-elektroniskt-utlamnande-med-stod-av-oppna-datalagen/

Sekretess för polishandlingar trots anhörigas fullmakter

Det faktum att en person avlidit i närtid och att det handlar om en ”mycket uppmärksammad händelse” bidrar till bedömningen att begärda polishandlingar som rör masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro inte ska lämnas ut. Det skriver Kammarrätten i Stockholm i två domar efter att en reporter velat ta del av bland annat 112-samtal och obduktionsprotokoll för en namngiven avliden vid dådet i februari. Journalisten underströk i överklagandet till domstolen att hon hade fullmakter från de närmaste anhöriga, något som kammarätten dock inte berör i domen. Rätten konstaterar istället att begäran avser mycket integritetskänsliga uppgifter, och att den avlidnes frid kan kränkas om uppgifterna lämnas ut. Den omständigheten att Rättsmedicinalverket, enligt journalisten, sedan lämnat ut en del av de begärda handlingarna förändrar inte heller domstolens slutsats.

”Harmlösa” uppgifter om investeringar tillräckligt intressanta för utlämnande

Uppgifter om Fjärde AP-fondens investeringar i Northvolt – som myndigheten har bedömt vara av ”harmlös karaktär” och inte tillfört något av värde – kan inte anses sakna intresse i ett större sammanhang. Det anser kammarrätten, som river upp ett tidigare avslagsbeslut på den punkten och beordrar att de ska lämna ut till en journalist. Fjärde AP-fonden hade inte maskerat uppgifterna med hänvisning till att det handlade om enstaka ord och meningar som inte gav någon samlad bild av handlingarnas innehåll, men ändå landat i att de inte behövde lämnas ut, med utgångspunkt i ett HFD-avgörande från 2017.

Däremot ger kammarrätten Fjärde AP-fonden rätt när det gäller hemlighållna delar av beslutsunderlagen, utifrån bedömningen att de omfattas av sekretess kopplat till myndigheters affärsverksamhet och ekonomiska förbindelser med enskilda.

Journalisten pekade i sitt överklagande på att allmänintresset att få insyn i fondens verksamhet är stort, och gäller även om bara en begränsad del av materialet lämnas ut.

Otydlig motivering i regeringens avslag – HFD nekar resning

När en journalist begärde ut inkomna svar på ett utkast till utredningsdirektiv kopplat till polisutbildningen avslog regeringen begäran med motiveringen att ”några handlingar som omfattas av begäran och som är allmänna” inte förvaras hos Regeringskansliet. Journalisten pekade i en resningsansökan till Högsta förvaltningsdomstolen på att avslaget saknade hänvisning till tryckfrihetsförordningens bestämmelser eller till någon annan motivering, och att det – utifrån svaret – var oklart om handlingarna i fråga ens existerade. Utifrån 2 kap. TF är det inte heller möjligt att i det aktuella fallet avslå en begäran med motiveringen att handlingarna inte skulle vara allmänna, resonerade han i ansökan till domstolen.

HFD anser dock att det inte finns några synnerliga skäl att bevilja resning i målet, enligt ett beslut.

Öppna data-lagen ger inte rätt till källkod som inte kan läsas

En person som begärt att få ta del av två datorprograms källkod, som hade tillförts ett mål vid Kammarrätten i Stockholm, fick nej av domstolen. Begäran gjordes med stöd av öppna datalagen, personen yrkade alltså att programmen skulle lämnas ut i befintlig elektronisk form för vidareutnyttjande. Kammarrätten pekade på att den saknade ett tekniskt hjälpmedel för att kunna läsa eller lyssna av programmen, med följden att de inte kunde anses som förvarade hos domstolen, och därmed inte utgjorde allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningens mening. Enligt domstolen hade personen inte heller rätt att ta del av programmen på annan grund, varför öppna data-lagen inte var tillämplig i fallet.

Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast utslaget i målet, med hänvisning till kammarrättens uppgifter om att upptagningarna inte kunde öppnas.

Försvarssekretess gäller för kockar inom Kriminalvården

En person som begärde ut namnen och befattningarna för samtliga anställda lärare, bespisnings- eller hälso- och sjukvårdspersonal vid två av Kriminalvårdens anstalter nekades dessa och överklagade myndighetens avslagsbeslut till kammarrätten i Jönköping. Kriminalvården hade argumenterat att myndigheten är en del av totalförsvaret och att lämna ut uppgifter om samtliga dessa anställda utgör en säkerhetsrisk, de skulle kunna användas för att kartlägga myndighetens kapacitet eller för otillåten påverkan.

Efter att avslagsbeslutet hade överklagats till kammarrätten begärde en annan person ut samma uppgifter, men från domstolen, som hade tagit emot dem från Kriminalvården. Kammarrätten avslår den sökandes begäran på samma rättsliga grunder. Domstolen slår i sitt beslut fast att handlingarna är en sammanställning av personal hos Kriminalvården, som är en del av totalförsvaret och därför omfattas av försvarssekretess, men utvecklar inte skälen vidare.

Kammarrätten i Jönköping har även fattat ett likalydande beslut i ett snarlikt ärende, där dock uppgiften om personalens löner bedöms kunna lämnas ut.

Fortsatt sekretess för förundersökningsdel hos Polisen trots att åtal väckts

En rapport från Rättsmedicinalverket ska fortsatt vara sekretessbelagd hos Polismyndigheten, även om uppgifterna lämnats över till domstol som en del av ett upprättat förundersökningsprotokoll. Det beskedet fick en man av Polisen i ett avslagsbeslut i våras, med hänvisning till att uppgifterna kommit från en annan myndighet där handlingen varit sekretessreglerad. Nu slår kammarrätten fast detta. I rapporten finns känsliga uppgifter om två enskilda personers hälsotillstånd, konstaterar domstolen, och sekretessen hos Polisen upphörde inte att gälla när handlingarna sedan lämnades vidare. Att andra bestämmelser gäller i sekretessfrågan hos den domstol som tog emot samma handlingar är inte av betydelse i sammanhanget, enligt domen. Inte heller det faktum att en av de berörda personerna är avliden förändrar bedömningen.

Däremot bedöms Polisen sakna stöd för att även hemlighålla bilder på en avliden person från brottsutredningen med hänvisning om skydd för enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § OSL . Kammarrätten pekar på att den aktuella bestämmelsen har en restriktiv utformning och att sekretessen inte är tillämplig på bildmaterialet i fallet.