Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Generalkonsulat måste lämna ut namnuppgifter om Gaza-svenskar

En person som i höstas ville veta om det fanns svenska medborgare i Gaza aktuella för beredskapsplanering – med vissa angivna efternamnssuffix – fick nej hos generalkonsulatet i Jerusalem. Konsulatet konstaterade i sammanhanget att sammanställningen var möjlig att göra med rutinbetonade åtgärder, men att enskilda riskerade lida men vid ett röjande. Det avslaget underkänns nu av kammarrätten i Göteborg, som understryker att det inte finns några uppgifter i handlingarna som kan knytas till en enskild person. Inte heller riskerar uppgifterna att störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser ”eller på annat sätt” skada landet, anser domstolen, som tillägg till ytterligare sekretesshänvisningar från generelkonsulatet inför avgörandet i rätten. Därmed ska de begärda handlingarna i fallet lämnas ut.

Personen bakom begäran poängterade i överklagandet att det handlade om vanligt förekommande namnsuffix, och att det därigenom skulle vara helt omöjligt att identifiera enskilda individer utifrån en aktuell sammanställning. Den bakomliggande syftet var således inte att kartlägga svenska medborgare i Gaza vid tidpunkten, enligt personen.

Fel att maskera uppgifter om namn i utvisningsbeslut

Namnuppgifter i ett utvisningsbeslut ”torde” inte kunna hemlighållas med stöd av en av Migrationsverket angiven paragraf i OSL, enligt en dom i kammarrätten. Domstolens besked kommer efter ett överklagande från en person som begärt ut namn- och telefonnummer till ett antal berörda personer. När det gäller telefonuppgifterna gör kammarrätten samma bedömning som verket om sekretess för enskilds personliga förhållanden, men alltså inte i fråga om för- och efternamn. Sekretessen bör i detta fall endast gälla de angivna skälen i ett utvisningsbeslut, är domstolens mening. Rätten hänvisar till ett tidigare meddelat utslag från 2008, och anser att Migrationsverkets prövning i frågan inte har varit fullständig. Myndigheten har även svepande hänvisat till ytterligare ett lagrum att göra någon egentlig prövning mot den bestämmelsen, enligt domen.

Migrationsverket måste nu hantera frågan på nytt i ljuset av kammarrättens ställningstagande.

Socialtjänstuppgifter hemlighålls för överförmyndarnämnd

Uppgifter om en person från socialtjänstens register i Lund – som Överförmyndarnämnden hade begärt ut inför anordnande av ett ställföreträdande godmanskap eller förvaltarskap – förblir oåtkomliga för nämnden. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna rent generellt omfattas av sekretess, men att 10 kap. 28 § i OSL samtidigt öppnar upp för ett överlämnande till en annan myndighet, så länge det finns en lagstadgad uppgiftsskyldighet. Överförmyndarnämnden hade i det sammanhanget hänvisat till en paragraf i föräldrabalken om att socialnämnder och andra myndigheter är skyldiga att på begäran lämna ut de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet. Men här faller dock nämndens begäran på att den aktuella personen ifråga endast är tilltänkt som ställföreträdare. Domstolen tolkar nämligen lagrummet som att det omfattar personer som redan har berörda uppdrag, varför arbetsmarknads- och socialnämndens avslag därmed slås fast.

Sekretess på skatteutredning i försäkringsärende på grund av för generell fullmakt

När Länsförsäkringar begärde ut en utredning från Skatteverket kopplad till ett personskadeärende fick bolaget avslag, trots en utställd fullmakt för de uppgifter från Skatteverket ”som behövs i skaderegleringen”. Samtycket från den berörda personen var inte tillräckligt preciserat och bedömdes inte täcka in en utredning om inkomstskatt, enligt myndigheten, som därmed ansåg att uppgifterna var sekretessbelagda enligt OSL 27 kap. 1 §. Försäkringsbolaget stod på sig om fullmakten och hänvisade till att en stor mängd information behövs vid en skadereglering, bland annat den information som ett beslut om inkomstskatt baserats på i sin helhet.

Nu konstaterar kammarrätten att en enskild själv visserligen kan häva sekretessbelagda uppgifter till skydd för honom eller henne – något som dock inte är reglerat i OSL. Men domstolen instämmer i att det saknas uttryckligt samtycke för de begärda skatteuppgifterna och att fullmakten är för generellt formulerad för att kunna hörsamma begäran. Detta oaktat om uppgifterna är nödvändiga för bedöma personens rätt till ersättning.

Business Sweden ingen myndighet – slipper lämna ut bolagslistor

Sveriges Export- och Investeringsråd, Business Sweden, är varken en myndighet eller ett sådant organ som enligt bilagan till OSL ska jämställas med en myndighet när det gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Det slår kammarrätten fast efter en begäran om sammanställningar över bolags- och projektinvesteringar från handelssekreterare verksamma i 21 olika länder. Personen bakom begäran anförde i sitt överklagande att såväl handelssekreterarna som exportrådgivarna på Business Sweden omfattas av offentlighetsprincipen. Investeringsrådet instämmer när det gäller de situationer då handelssekreteraren agerar i sin myndighetsroll – men menar samtidigt att denna är begränsad till vissa uppgifter. De flesta av de begärda handlingarna rör Business Sweden eller dess koncernbolag, och inte sekreterarna i deras myndighetsroll, är uppfattningen. En linje som alltså kammarrätten delar. Domstolen konstaterar för sin del även att det var lagstiftarens avsikt att Business Sweden, vid dess bildande 2013, inte ska betraktas som varken myndighet eller bolag. I och med slutsatsen i målet kan de 21 berörda avslagsbesluten inte överklagas, varför begäran formellt avvisas.

Business Sweden samägs av två huvudmän, staten och det privata näringslivet. Dess uppdrag är att stödja och främja svensk export samt investeringar i Sverige.

Fel att neka utlämning av klasslistor med hänvisning till mordutredningar

När en journalist begärde ut klass- och skollistor från en kommunal högstadieskola i Nyköping sade kommunen nej, med hänvisning till sekretess. I vanliga fall harmlösa uppgifter om barnens namn och adress skulle kunna användas för att ställa frågor om pågående mordutredningar efter att två tonårspojkar från kommunen på kort tid hade hittats döda, enligt avslaget. Men nu underkänner kammarrätten den bedömningen. De specifika omständigheterna i fallet ger ingen särskild anledning att befara men för eleverna eller deras närstående, menar domstolen, som samtidigt noterar att det handlar om medialt uppmärksammade händelser och att kommunen bara har en kommunal högstadieskola. Det ankommer nu på kommunen att utreda om någon eller några elever har skyddade personuppgifter inför ett utlämnande i ärendet, avslutar kammarrätten.

Polisen får inte hemlighålla kontaktuppgifter till registratorer

Namn, e-postadresser och telefonnummer till registratorerna i Polismyndighetens region Mitt rör förvisso myndighetens resurser och organisation, men ett röjande av uppgifterna kan samtidigt inte antas skada den framtida polisverksamheten. Det konstaterar kammarrätten efter en begäran från en journalist. Domstolen anser inte heller att det finns någon grund att tro att de berörda eller deras närstående kommer att utsättas för allvarligt men vid ett utlämnande i fallet. Följaktligen finns det ingen grund för sekretess enligt OSL, enligt kammarrätten, som nu beordrar Polisen att hörsamma begäran.

Polisen hänvisade i ett tidigare avslagsbeslut till dels personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 §, dels 18 kap. 1 § – på den senare punkten med hänvisning till att ”registraturen är en vital del av Polismyndighetens verksamhet”. Eftersom personen som hade gjort begäran inte var anställd vid Polisen var det inte heller möjligt att lämna ut uppgifterna genom ett beslut förenat med förbehåll, enligt myndigheten.

Tingsrätt kritiseras av JO för felaktigt besked om ”delar av handlingar”

En person som begärde ut en vapenundersökning i ett förundersökningsprotokoll från Norrtälje tingsrätt fick beskedet att det krävdes ett utgivningsbevis för att få uppgifterna elektroniskt – och att domstolen enligt en egen framtagen princip inte skickade ”delar av handlingar utan enbart kompletta sådana”. Detta med hänvisning till integritetsskäl, och för att förhindra spridning av personuppgifter. Ett uppenbart felaktigt besked utan stöd i lag, skriver Justitieombudsmannen (JO) i ett kritikbeslut, efter att personen anmält ärendet. JO är även kritisk till att tingsrätten inte informerade om att beslutet var överklagbart, och att personen sedan inte fick någon återkoppling alls när ett diarienummer i ärendet efterfrågades.

När det gäller tingsrättens krav på utgivningsbevis för elektroniskt utlämnande konstaterar JO vidare att majoriteten av alla begäran om handlingar visserligen kommer från massmedia, men att en dylik regel inte får ” tillämpas på ett sätt som innebär att domstolen regelmässigt nekar att lämna ut handlingar elektroniskt till andra intressenter. ”

Norrtälje tingsrätt har beklagat bristerna i fallet och utlovat åtgärder för att förhindra liknande fel.

Sekretess på uppgift om domares ålder och födelseår

Kammarrätten i Göteborg nekar en persons begäran om att få ta del av uppgifter om födelseår för vissa domare på domstolen. De uppgifterna omfattas nämligen av personaladministrativ sekretess, enligt ett beslut. Kammarrätten understryker att bestämmelsen i det aktuella lagrummet i OSL har ett så kallat omvänt skaderekvisit – med presumtion för sekretess – med följden att uppgifter enbart kan röjas när det står klart att vare sig berörda enskilda eller närstående inte lider men. I centrum för domstolens närmare resonemang finns begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”, vilket tolkas som information som gör det möjligt att nå personalen utanför arbetstid. Födelsedatum, födelsenummer och postnummer utgör exempel på sådana uppgifter, enligt beslutet.

I ett snarlikt beslut bedömer samma kammarrätt att även anställdas ålder i hela år omfattas av sekretess.

Uppgifter om slutkandidater till kommundirektörspost måste lämnas ut efter dom

Det var fel av kommunstyrelsen i Falun att inte lämna ut namnen på slutkandidaterna till posten som ny kommundirektör, utöver den person som tackade ja till tjänsten. Kammarrätten i Sundsvall ser ingen grund för sekretess vare sig i OSL 21 kap. 1 § eller i OSL 39 kap. 5 b § – som kommunen hade lutat sig mot i sitt tidigare avslagsbeslut. Domstolen påpekar att det första lagrummet gäller uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv eller liknande, och att ansökningshandlingarna inte omfattar några sådana uppgifter. Gällande det senare lagrummet konstaterar kammarrätten att bestämmelsen inte är tillämplig på kommunala anställningsärenden, utan enbart för uppgifter i ärenden som gäller vissa höga myndighetschefer inom staten. Eftersom inget tyder på att någon annan sekretessbestämmelse är aktuell ska handlingarna nu lämnas ut till en person som gjort begäran i fallet.