Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Tromsökonventionen inget argument för digitalt utlämnande

Europarådets konvention om tillgång till offentliga handlingar, den så kallade Tromsökonventionen, ”har inte lämnat något stort avtryck i svensk rätt”. Det anförde hovrätten för nedre Norrland som skäl för att avslå en begäran om att lämna ut källkoden till ett datorprogram via epost eller via fax. Den sökande, som i hovrätten hade argumenterat att den aktuella konventionens artikel 6.1 ger en enskild rätt att erhålla en kopia i varje tillgängligt format, såvida inte önskemålet är oskäligt, överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen (HD), som nu avvisar överklagandet.

Hovrätten hade dels slagit fast att källkoden var allmän handling, och därför kunde lämnas ut, och dels att det i tryckfrihetsförordningen inte råder något förbud mot att lämna ut en sådan i elektroniskt format. Domstolen menade dock att det inte finns någon lag som tvingar en myndighet att lämna ut handlingar i elektroniskt format och avslog därför den sökandes begäran. Domstolen anförde samtidigt att dess avslagsbeslut inte kunde överklagas, då det inte innebar en begränsning av den sökandes rätt att ta del av allmänna handlingar, eftersom han fortfarande hade rätt att ta del av källkoden på plats eller få en pappersutskrift av den. En bedömning som HD delar.

Personaladministrativ sekretess även för nämndemän

En person som begärt ut personnumren för tre juristdomare och två nämndemän hos Kammarrätten i Stockholm fick i vintras ett avslagsbesked med hänvisning till personaladministrativ sekretess hos allmänna förvaltningsdomstolar, enligt 39 kap. 3 § i OSL. Efter ett överklagande gällande uppgifterna om de två nämndemännen står det nu klart att även Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning i den tvistiga frågan. Enligt HFD är men det inte uteslutet att de berörda, eller deras närstående, kan lida men om uppgifterna lämnas ut. Därmed står beslutet fast.

HFD: Handlings offentlighet påverkar inte registrerads rätt till personuppgifter

Det finns inget hinder i tryckfrihetsförordningen mot att lämna ut personuppgifter ur handlingar som inte är allmänna till en person vars personuppgifter förekommer i handlingarna. Inte heller dataskyddsförordningens (GDPR) föreskrifter om rätten för en registrerad person att ta del av personuppgifter påverkas av om handlingen är allmän eller inte. Det beslutar Högsta förvaltningsdomstolen, som därmed river upp ett tidigare beslut i Kammarrätten i Jönköping.

Bakgrunden är en begäran från en person som har velat ta del av flera dokument i ett antal mål om allmän handling där hans egna personuppgifter förekom, med stöd av artikel 15 i GDPR. Men kammarrätten betraktade inte de berörda handlingarna som formellt inkomna till domstolen, och därmed inte som allmänna. Att lämna ut dem, eller uppgifter ur dem, skulle därmed strida mot tryckfrihetsförordningen och gå utöver vad som är den enskildes rätt enligt GDPR, bedömde domstolen. HFD underkänner alltså den bedömningen och skickar tillbaka målet för ett omtag i frågan. Samtidigt konstaterar HFD att ”rätten till tillgång till personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning inte innebär en rätt att få del av den handling där personuppgifterna förekommer”.

I en efterföljande dom har HFD gjort samma bedömning i en snarlik fråga.

Förbehåll inte tillräckligt för att lämna ut foto på utsatt elev

Ett förbehåll om att endast publicera ett foto i avidentifierat skick räcker inte för att lämna ut bilden – på en elev i Nynäshamn som kan ha utsatts för hedersrelaterat våld – till en journalist. Det anser kammarrätten, som därmed gör samma bedömning som kommunen i ärendet. Journalisten betonade i överklagandet att elevens vårdnadshavare visserligen kan komma att förstå vem publiceringen avser, men att dessa personer ändå redan känner till relevanta detaljer om barnet.

Domstolen menar att risken för att eleven ska utsättas för personförföljelse och trakasserier skulle öka om bilden sprids, och att det förbehåll som föreslagits i fallet inte eliminerar riskbilden, enligt beslutet.

Bakgrunden är ett omrapporterat fall om en elev som kan ha förts utomlands efter att ett tidigare reseförbud upphävts. Ärendet är lex Sarah-anmält.

Dagstidnings ”potentiella läsare” skäl för statistiksekretess om vapen

Statistik över vapenlicenser per person, uppdelat per vissa angivna vapentyper och kommun, omfattas av sekretess. Det instämmer kammarrätten i efter att Polisen tidigare i år nekat en journalist uppgifterna i fråga. Polisens rättsavdelning pekade i sitt beslut på den paragraf i OSL som stadgar att uppgifter i vapenregistret inte ska röjas om det kan befaras att vapnen med tillbehör kan komma till brottslig användning. Polisen betonade samtidigt att sekretessen i fallet har ett omvänt skaderekvisit. Myndigheten konstaterade även att det vid sekretessbedömningen måste vägas in att vapenuppgifterna vid publicering i en dagstidning kan ”nå en mycket bred krets potentiella läsare med olika och skiftande bevekelsegrunder”, vilket ytterligare stärkte behovet av sekretess.

I överklagandet till kammarrätten klargjorde journalisten att begäran inte avsåg uppgifter om vem som har ett vapen och var personen bor, utan endast statistik på övergripande nivå, och att det finns ett uppenbart allmänintresse i frågan om antalet legala vapen i samhället. Kammarrätten berörde inte dessa synpunkter i domen.

HFD: Ingen skyldighet att ta fram åldersuppgifter genom matematisk beräkning

En person som hade begärt ut en lista med åldern på fem anställda vid kammarrätten i Stockholm, nekades uppgifterna med motiveringen att domstolen varken hade någon allmän handling där åldersuppgifterna framgick eller att uppgifterna fanns i någon upptagning för automatiserad behandling som domstolen utnyttjar. Personen överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och invände att en sammanställning av uppgifterna om ålder kunde göras genom en beräkning utifrån personernas födelsedatum som finns i upptagningar som används i domstolens personaladministrativa verksamhet. HFD avslår dock överklagandet med motiveringen att uppgifterna inte förvaras hos domstolen om sammanställningen av dem kräver att nya uppgifter skapas genom matematiska beräkningar utifrån befintliga uppgifter. En sådan matematisk beräkning kan inte anses vara en rutinbetonad åtgärd, enligt HFD:s dom.

USB-filer som inte gick att öppna inte allmän handling

Två USB-filer som har lämnats in till Kammarrätten i Jönköping som en del av ett pågående mål – och som inte gått att öppna med tekniska hjälpmedel – kan inte anses som tillgängliga för domstolen, eller ens förvarade där. Därmed är de inte formellt sett inkomna till domstolen och utgör inte allmän handling, enligt rättens beslut i ärendet i fjol. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast det utslaget.

Bakgrunden är en persons begäran om att få ta del av två körbara programfiler på ett USB-minne i kammarrättens lokaler. Kammarrätten avvisade först begäran, men blev sedan beordrad av HFD att pröva ärendet i sak.

Ingen rätt att överklaga om målförteckning i specifikt format

Ett beslut i kammarrätten om att endast lämna ut en begärd målförteckning i PDF-format – och inte i Excel-format – innebär inte att personen bakom begäran ”betagits sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen” att ta del av allmänna handlingar. Det skriver Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett beslut om att avvisa personens överklagande. HFD konstaterar att det saknas en lagstadgad skyldighet att lämna ut lämna ut handlingar i annan form än utskrift.

Begäran avsåg en förteckning över domar och beslut i mål med en angiven måltypskod hos kammarrätten.

Ivo förutsätts kunna ta fram mejlförteckning om myndighetssamarbete

En journalist begärde hos Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ut en lista över den mejlkommunikation som hade ägt rum mellan myndigheten och Polisen inom ramen för en myndightesgemensam regional satsning mot organiserad brottslighet (kallad Ruc) under två år. Ivo avslog journalistens begäran, med argumentet att han behövde ange i sin begäran vilka tjänstemäns mejl som begäran gällde, då Ivo inte hade någon allmän handling där det framgår vilka tjänstemän som ingår i Ruc-samarbetet.

Kammarrätten i Stockholm upphäver beslutet, efter att journalisten har överklagat det. Domstolen menar att Ivo, i egenskap av myndighet, har en ”omfattande skyldighet” att hjälpa till att identifiera handlingar som begärs ut. Myndigheten borde känna till vilka anställda som har deltagit i samarbetet och därmed utan svårigheter identifiera de begärda handlingarna, anger domstolen och återförvisar målet till Ivo för ny handläggning.

Övervakningsfilmer från Oceana-branden lämnas inte ut

Statens haverikommission (SHK) hade fog för att neka en reporter material från en övervakningskamera nära Liseberg-anläggningen Oceana, som ingick i kommissionens utredning efter branden i fjol. Det anser kammarrätten, som tar fasta på att filmmaterialet visar både parkerade bilar och personer som rör sig på platsen. Enligt domstolen står det inte klart att filmerna kan lämnas ut vare sig i sin ursprungliga form eller i bearbetad version, utan att de berörda riskerar lida men. Reportern hade alternativt begärt filmerna med förbehållet att inte röja några ansikten, identiteter eller registreringsnummer, men kammarrätten ser inte att det gör någon skillnad för utfallet.

SHK betonade i sitt tidigare avslag att det saknas tekniska förutsättningar att redigera filmerna på ett tillfredsställande sätt ur sekretessynvinkel.