Jobbsökandes personnummer var offentliga

Personnumren, inklusive fyra sista siffrorna, på de sökande till tjänsten som VA-chef på Hässleholms miljö AB var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. För den person som fick tjänsten gäller personalsekretess, men den skyddade inte personnummer i det här fallet, konstaterade kammarrätten. För dem som sökte jobbet utan att få det, fanns ingen tillämplig sekretess, enligt domstolen.

Se även KR Göteborg 1412-21 där kammarrätten gjorde en annan bedömning.

Lista med skolincidenter var offentlig

En journalist begärde ut en sammanställning av incidentrapporter avseende elevers hot eller våld mot lärare under 2020 på samtliga grundskolor i Trelleborgs kommun. Kommunen vägrade lämna ut vissa uppgifter i sammanställningen: bland annat händelsedatum och vissa händelserubriker. Kommunen hänvisade till den sekretess som gäller för uppgifter i elevstödjande verksamhet och till den sekretesss som gäller i personalsocial verksamhet.

Journalisten överklagade och fick till stor del rätt i kammarrätten som bestämde att händelsdatum och händelserubriker kunde lämnas ut i omaskerat skick. Enligt domstolen gick det inte att identifiera några enskilda elever utifrån listan och anställdas åtgärder i tjänsten omfattas inte av personalsekretess.

Inte hemligt vem som fått skriftlig varning

En journalist hade rätt att få ut en skriftlig varning som en anställd vid Helsingborgs kommun hade fått på grund av bristande hantering av skyddsmaterial. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kommunen hade maskerat den anställdes namn och arbetsplats med hänvisning till den sekretess som gäller när ett utlämnande av uppgifter i personalärenden riskerar leda till att den anställde utsätts för våld eller annat allvarligt men. Kammarrätten såg ingen sådan risk.

Timvikariers mobilnummer skulle lämnas ut

Högskolan i Gävle hade rätt att få ut mobilnummer till timvikarier i Gävle kommun för ett forskningsprojekt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Anledningen var att telefonnumren skulle användas för forskningsändamål och högskolans intresse av att ta del av uppgifterna övervägde risken för men för timvikarierna.

Namn på handläggare var offentligt

Namn och titel på den tjänsteman som hade skrivit Socialnämnden i Skellefteå kommuns yttrande till tingsrätten i ett umgängesmål var offentligt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Socialnämnden menade att det fanns en påtaglig risk för att handläggaren skulle utsättas för hot eller våld om dennes namn offentliggjordes. Men kammarrätten bedömde att den personaladministrativa sekretessen inte var tillämplig på uppgifter i ett umgängesärende hos socialnämnden. ”Kammarrätten bedömer att handläggningen av det aktuella ärendet hos socialnämnden inte utgör personaladministrativ verksamhet.”

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.

Kränkningar på jobbet var hemliga

”Att en viss identifierbar person upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling, och de närmare redogörelserna för sådana händelser, får typiskt sett anses innebära men för de inblandade om uppgifterna skulle röjas”. Det konstaterade kammarätten i den här domen som gällde utlämnande av en rapport om kränkande särbehandling på en arbetsplats. Domstolen fastställde därför Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut att sekretessbelägga den delen av rapporten. Andra delar som länstyrelsen hade sekretessbelagd menade kammarrätten kunde offentliggöras.

BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Sekretess för att skydda meddelare underkändes

Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. 

Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende.  Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att ”kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”. 

Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.

Personalsocial sekretess inte heller tillämplig

Tredje gången gillt försökte Östersunds kommun sekretessbelägga mejlen med stöd av personalsekretess. Kammarätten underkände även det och beslutade att handlingarna skulle lämnas ut till sökanden.

Antal coronasmittade per boende var offentligt

En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.

Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.

Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

”Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”