Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 39:03
Skiljande från anställning var inte ärende om anställning
Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd och ett ärende i Kriminalvårdens motsvarighet rörande skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätterna i Stockholm och Jönköping i dessa domar. Enligt domstolarna är skiljande från anställning inte ett sådant ”ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att ”ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.
Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.
Handlingar i CV-databas kunde tas fram med rutinåtgärder
En journalist begärde ut CV för chefer inom Vetlanda kommun. Kommunen avslog med hänvisning till att dessa förvarades digitalt i verktyget Offentliga jobb och innehöll en rad hemliga uppgifter, t.ex. chefernas privata kontaktuppgifter och personnummer. Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att det urval som journalisten hade begärt ut inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder och att det skulle krävas en omfattande arbetsinsats för att maskera de sekretessbelagda uppgifterna i handlingarna. Kammarrätten underkände kommunens argument, bland annat med hänvisning till att kommunen inte hade beskrivit omfattningen och komplexiteten av det arbete som krävdes för att ta fram handlingarna. Domstolen konstaterade också att en begäran om handlingar inte kan avslås på den grunden att det skulle ta lång tid att sekretesspröva handlingarna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en noggrann sekretessprövning av de begärda handlingarna.
Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet
En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.
Smygfilmares namn och lön inte hemlig
En person hade rätt att få ut namn, lön och sysselsättningsgrad för en tidigare anställd i Jönköpings kommun som hade placerat en kamera i ett omklädningsrum i kommunhuset. Det slog kammarrätten fast i den här domen. I sitt överklagande till kammarrätten uppgav personen att syftet med begäran var att ”se om myndigheten förfarit på ett adekvat arbetsrättsligt sätt.” Kammarrätten ansåg, till skillnad från kommunen, att det inte fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle innebära en fara för den tidigare anställda eller dennes anhöriga. Att fallet hade fått uppmärksamhet i media var inte tillräckligt skäl för sekretess, konstaterade domstolen.
Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund
En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st. Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.
Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras
I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.
Namn i incidentrapporter offentliga
Namn på räddningstjänstpersonal som förekom i avvikelse- och incidentrapporterna som hade kommit in till Storstockholms brandförsvar var offentliga uppgifter. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Rapporterna hade begärts ut av en journalist och det fanns inte skäl att tro att hon skulle utsätta den berörda personalen för våld eller annat allvarligt men. Därför var namnuppgifterna inte hemliga enligt personalsekretessen i OSL 39:3, menade kammarrätten. Det fanns däremot andra uppgifter i rapportera som var hemliga med hänvisning till att ett utlämnande skulle skada brottsbekämpande verksamhet och användandet av telekommunikationssystemet RAKEL.
Timpriser i avtal offentliga
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.
Syndikalister får ut uppgifter om ”blockadbrytare”
SAC lägerarbetarsektionen Kungsbacka hade rätt att få ut handlingar som innehöll namn på personer som hade arbetat i en del av kommunens verksamhet som fackförbundet hade satt i blockad. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
Sommarnotariers födelseår hemliga
När Kammarrätten i Jönköping lämnade ut två sommarnotariers ansökningshandlingar till en person så maskerade domstolen en rad uppgifter. Det handlade om de anställda notariernas personnummer, bostadsadresser, e-postadresser, telefonnummer och mobiltelefonnummer. Personen som hade begärt ut ansökningshandlingarna överklagade och yrkade att han åtminstone skulle få ut de två anställdas födelsedatum eller födelseår. Men HFD gjorde samma bedömning som kammarrätten och avslog överklagandet.
Se även KR Sthlm 1615-12 och KR Jönköping 3545-12 där kammarrätterna ansåg att födelseår kunde lämnas ut.