Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polismyndigheten
KR Sthlm 2849-14
Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:6 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.
Se även KR Sthlm 5456-14
RegR 6442-92, RegR 1039-93, RegR 1462-93, RegR 2919-93, RegR 3807-93 (RÅ 1993 not. 399 – 402)
En rad domar som alla gäller en person som var dömd för grov organiserad brottslighet och som gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet genom att begära ut uppgifter ur polisens verksamhetsplaner. Polismyndigheterna, och i ett fall länsstyrelsen, valde att sekretessbelägga en del av de begärda uppgifterna eftersom man trodde att personen skulle använda dem som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätterna och Regeringsrätten delade myndigheternas bedömning och avslog personens överklaganden.
Fulltext:
RegR_6442_92_RA_1993_not_402
Notis:
RÅ 1993 not. 402 (saknas)
Fulltext:
RegR_1039_93_RA_1993_not_399
Notis:
RA_1993_not_399
Fulltext:
RegR_1462_93_RA_1993_not_401
Notis:
RA_1993_not_401
Fulltext:
RegR_2919_93_RA_1993_not_400
Notis:
RA_1993_not_400
Fulltext:
RegR_3807_93_RÅ 1993_not_472
Notis:RA_1993_not_472
KR Jönköping 3149-13
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.
KR Sthlm 2601-13
En journalist nekades uppgifter om hur många arbetstimmar som polisen i Stockholm lagt ned under två operationer för gränskontroll kallade Balder och Aphrodite. Uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga hur polisen disponerar sina tillgängliga personalresurser och det kan skada den framtida verksamheten, tyckte polisen och fick medhåll av kammarrätten.
KR Sthlm 3190-13 och KR Sthlm 4208-13
Kammarrätten gjorde i dessa två domar helt olika bedömningar i fråga om utlämnandet av en polisanställds tjänstgöringslista kunde antas leda till allvarligt men för den anställde. Tjänstgöringslistan avsåg en anställd som hade blivit ifrågasatt för en händelse då en vägbro öppnades på polisens begäran och två personer i en bil störtade ner från bron och dog. En journalist begärde ut tjänstgöringslistan vid två olika tillfällen och överklagade i båda fallen polisens avslagsbeslut till kammarrätten. I målet 3190-13 delade kammarrätten polismyndighetens bedömning att ett utlämnande kunde antas leda till allvarliga men för den anställde och dennes anhöriga. I målet 4208-13 konstaterade kammarrätten att ett utlämnande kunde leda till ytterligare uppmärksamhet i media och obehag för den anställde men att det inte fanns någon risk för våld eller annat allvarligt men. Däremot ansåg kammarrätten att uppgifterna skulle sekretessbeläggas på den grunden att ett utlämnande kunde skada polisens framtida verksamhet.
I målet 3190-13 hade journalisten även begärt ut en förteckning över samtliga polismyndighetens målade polisfordon. Kammarrätten slog fast att förteckningen inte kunde lämnas ut eftersom det kunde skada polisens framtida verksamhet.
RÅ 1998 ref. 30
Skriftliga rapporter som lämnats till polismyndigheten av ordningsvakter vid en restaurang har på grund av bestämmelsen i 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen (TF) inte ansetts inkomna till myndigheten. Rapporterna har emellertid ansetts färdigställda senast vid den tidpunkt då de hos myndigheten satts in i pärm för förvaring och har på den grunden ansetts upprättade hos myndigheten enligt 2 kap. 7 § TF.
KR Sthlm 978-13
Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.
Polisen får ofta bakläxa i sekretessmål
Kammarrätterna har vid upprepade tillfällen under de senaste åren gett olika polismyndigheter bakläxa efter slarviga sekretessprövningar. Enligt kammarrätterna har polisen sekretessbelagt handlingar och uppgifter som uppenbarligen är offentliga. Polismyndigheterna har fått ärendena i retur med krav på nya mer noggranna sekretessprövningar.
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
KR Sthlm 1177-13
Polisen kan inte hemlighålla sifferkoder för slutlig händelsekod i sina händelserapporter med hänvisning till OSL 35:1 eftersom händelsekoderna inte är uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Det slog kammarrätten fast i denna dom.