Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polismyndigheten
KR Sthlm 3190-13 och KR Sthlm 4208-13
Kammarrätten gjorde i dessa två domar helt olika bedömningar i fråga om utlämnandet av en polisanställds tjänstgöringslista kunde antas leda till allvarligt men för den anställde. Tjänstgöringslistan avsåg en anställd som hade blivit ifrågasatt för en händelse då en vägbro öppnades på polisens begäran och två personer i en bil störtade ner från bron och dog. En journalist begärde ut tjänstgöringslistan vid två olika tillfällen och överklagade i båda fallen polisens avslagsbeslut till kammarrätten. I målet 3190-13 delade kammarrätten polismyndighetens bedömning att ett utlämnande kunde antas leda till allvarliga men för den anställde och dennes anhöriga. I målet 4208-13 konstaterade kammarrätten att ett utlämnande kunde leda till ytterligare uppmärksamhet i media och obehag för den anställde men att det inte fanns någon risk för våld eller annat allvarligt men. Däremot ansåg kammarrätten att uppgifterna skulle sekretessbeläggas på den grunden att ett utlämnande kunde skada polisens framtida verksamhet.
I målet 3190-13 hade journalisten även begärt ut en förteckning över samtliga polismyndighetens målade polisfordon. Kammarrätten slog fast att förteckningen inte kunde lämnas ut eftersom det kunde skada polisens framtida verksamhet.
RÅ 1998 ref. 30
Skriftliga rapporter som lämnats till polismyndigheten av ordningsvakter vid en restaurang har på grund av bestämmelsen i 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen (TF) inte ansetts inkomna till myndigheten. Rapporterna har emellertid ansetts färdigställda senast vid den tidpunkt då de hos myndigheten satts in i pärm för förvaring och har på den grunden ansetts upprättade hos myndigheten enligt 2 kap. 7 § TF.
KR Sthlm 978-13
Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.
Polisen får ofta bakläxa i sekretessmål
Kammarrätterna har vid upprepade tillfällen under de senaste åren gett olika polismyndigheter bakläxa efter slarviga sekretessprövningar. Enligt kammarrätterna har polisen sekretessbelagt handlingar och uppgifter som uppenbarligen är offentliga. Polismyndigheterna har fått ärendena i retur med krav på nya mer noggranna sekretessprövningar.
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
KR Sthlm 1177-13
Polisen kan inte hemlighålla sifferkoder för slutlig händelsekod i sina händelserapporter med hänvisning till OSL 35:1 eftersom händelsekoderna inte är uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
KR Jönköping 3943-12
En spegelkopia av en beslagtagen hårddisk i en polisutredning är en elektronisk handling som har ett bestämt och fixerat innehåll. Det krävs ingen sammanställning av uppgifter för att skapa handlingen och därför anses handlingen förvarad hos myndigheten oavsett om myndigheten kan göra den tillgänglig med rutinbetonade åtgärder eller inte. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
KR Sthlm 5647-12
Hammarby IF fotbollförening fick bara ut delar av de hot- och riskanalyser som Stockholmspolisen hade gjort inför ett antal fotbollsmatcher. Polisen menade att analyserna innehöll uppgifter om polisens arbetsmetoder samt uppgifter från polisens underrättelseverksamhet som måste hållas hemliga för att skydda myndighetens framtida verksamhet. Hammarby IF överklagade och ville bland annat ha ut uppgifter om hur många risksupportar som polisen hade bedömt skulle komma till matcherna. Men kammarrätten delade polisens bedömning och avslog överklagandet.
KR Sthlm 2755-12
En person begärde hos Polismyndigheten i Västmanland att få ut statistik om hur många ansökningar om vapenlicens för ”annat/udda ändamål” som hade beviljats respektive avslagits under åren 2001-2011. Polismyndigheten avslog med hänvisning till att det var en allt för komplicerad sökning i systemet som inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Personen överklagade och kammarrätten gav polismyndigheten bakläxa. Domstolen tyckte dels att polisen hade tolkat begäran på ett sätt som gjorde den onödigt krånglig att hantera, dels att det fanns motstridiga uppgifter om hur krånglig själva sökningen i systemet var.
KR Sthlm 7558-08
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Uppsala län betalat ut i “gratifikationspengar” till informatörer under åren 2003-2007. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.