Fel av Polisen att inte söka fram uppgifter om vapenanvändning i tjänsten

Det bör inte vara förenat med några större svårigheter för Polisen att söka upp de förundersökningar där poliser använt sina tjänstevapen i nödvärnssituationer under ett givet antal år. Det anser kammarrätten efter att myndigheten nekat en begäran om nämnda fall, med motiveringen att handlingarna inte kan identifieras på grund av att de inte är sökbara, och då uppgifter om ”huruvida någon agerat i nödvärn inte per automatik framgår”. Domstolen trycker i sammanhanget på att Polisen, enligt tillgänglig statistik, bara skjuter verkanseld vid ett 20-tal tillfällen per år.

Kammarätten beordrar nu Polisen att utreda begäran på nytt. Myndigheten förvarnade redan i sitt avslagsbeslut om att den anser att begärda handlingar omfattas av förundersökningssekretess, även om uppgifterna skulle gå att identifiera.

Sekretess för polishandlingar trots anhörigas fullmakter

Det faktum att en person avlidit i närtid och att det handlar om en ”mycket uppmärksammad händelse” bidrar till bedömningen att begärda polishandlingar som rör masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro inte ska lämnas ut. Det skriver Kammarrätten i Stockholm i två domar efter att en reporter velat ta del av bland annat 112-samtal och obduktionsprotokoll för en namngiven avliden vid dådet i februari. Journalisten underströk i överklagandet till domstolen att hon hade fullmakter från de närmaste anhöriga, något som kammarätten dock inte berör i domen. Rätten konstaterar istället att begäran avser mycket integritetskänsliga uppgifter, och att den avlidnes frid kan kränkas om uppgifterna lämnas ut. Den omständigheten att Rättsmedicinalverket, enligt journalisten, sedan lämnat ut en del av de begärda handlingarna förändrar inte heller domstolens slutsats.

Fortsatt sekretess för förundersökningsdel hos Polisen trots att åtal väckts

En rapport från Rättsmedicinalverket ska fortsatt vara sekretessbelagd hos Polismyndigheten, även om uppgifterna lämnats över till domstol som en del av ett upprättat förundersökningsprotokoll. Det beskedet fick en man av Polisen i ett avslagsbeslut i våras, med hänvisning till att uppgifterna kommit från en annan myndighet där handlingen varit sekretessreglerad. Nu slår kammarrätten fast detta. I rapporten finns känsliga uppgifter om två enskilda personers hälsotillstånd, konstaterar domstolen, och sekretessen hos Polisen upphörde inte att gälla när handlingarna sedan lämnades vidare. Att andra bestämmelser gäller i sekretessfrågan hos den domstol som tog emot samma handlingar är inte av betydelse i sammanhanget, enligt domen. Inte heller det faktum att en av de berörda personerna är avliden förändrar bedömningen.

Däremot bedöms Polisen sakna stöd för att även hemlighålla bilder på en avliden person från brottsutredningen med hänvisning om skydd för enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § OSL . Kammarrätten pekar på att den aktuella bestämmelsen har en restriktiv utformning och att sekretessen inte är tillämplig på bildmaterialet i fallet.

Underrättelseuppgifter om HVB-aktörer hemliga även för kommunnämnd

Allmänhetens intresse av att motverka att oseriösa aktörer får hand om allmänna medel och verkar inom välfärdssektorn väger tyngre än risken för integritetsintrång. Så motiverade Socialnämnden i Stockholms stad en begäran till Polisen om att få ut en lista med verksamhetsnamn och organisationsnummer på ett 20-tal HVB-hem som pekats ut som intressanta i en underrättelserapport. Nämnden pekade i sin begäran på den sekretessbrytande bestämmelsen i OSL som stadgar att myndigheter får ta del av hemliga uppgifter, förutsatt att intresset av ett utlämnande har uppenbart företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda . Polisen delade dock inte samma uppfattning, med hänvisning både till enskildas integritetsintresse och till myndighetens framtida brottsbekämpning.

Nu har kammarrätten gjort samma tolkning i en dom i ärendet, efter att kommunen överklagat. Domstolen konstaterar samtidigt att möjligen att utväxla uppgifter mellan myndigheter ska utnyttjas mer sparsamt om informationen inte blir sekretesskyddad hos mottagande myndighet.

Förundersökningssekretess gäller även för personaladministrativa uppgifter

Uppgifter i ett anställningsärende på Åklagarmyndigheten omfattas av sekretess, då de även förekommer i en pågående förundersökning i brottmål. Det instämmer kammarrätten i efter att en person stått på sig om att han begärt ut handlingarna från myndighetens personalavdelning, och inte från myndighetens förundersökningsverksamhet – och att prövningarna därmed borde vara åtskilda. Åklagarmyndigheten har anfört att all verksamhet inom myndigheten är en och samma, med undantag för personalansvarsnämnden. Därmed är bestämmelsen om förundersökningssekretess enligt OSL tillämplig även på den personaladministrativa sidan, enligt myndigheten, som även pekat på att avslaget i utlämnandefrågan har fattats av myndigheten centralt genom dess rättschef.

Kammarrätten konstaterar nu att uppgifterna rör enskilds personliga förhållanden som finns med i en förundersökning i brottmål, och att de därför omfattas av sekretess.

Uppgifter från polisens säkerhetszon hemlighålls

Polisen hade fog för att neka SVT uppgifter om vilka personer som stoppades, och varför, i samband med säkerhetszonen i Hageby i Norrköping i juni. Det slår Kammarrätten i Stockholm fast, med hänvisning till bestämmelserna i OSL om förundersökningssekretess. Avslaget gäller även uppgifter om vad de genomförda visitationerna resulterade i. Enligt SVT:s överklagande till domstolen skulle informationen inte publiceras utan enbart användas till en kartläggning av hur polisens arbete i zonen hade gått till, med följden att berörda enskilda inte riskerade att lida men.

SVT har tidigare fått ut polisrapporterna från säkerhetszonen med namn- och identitetsuppgifter maskerade. Även namn på beslutande och ingripande poliser var vid utlämnandet sekretessbelagda.

Måste pröva utlämnande av kassettband med Palme-förhör

Polisen gjorde en felaktig bedömning när myndigheten nekade en person en ljudinspelning av ett konfrontationsförhör med Lisbeth Palme, inspelat kort efter mordet på statsminister Olof Palme i februari 1986. Det finner Kammarrätten i Stockholm i ett beslut. Polisen, som bedömde att sekretessuppgifter från förundersökningen fanns på inspelningen, erbjöd istället en utskrift av ljudfilen i enlighet med det så kallade utskriftsundantaget i tryckfrihetsförordningen. Myndigheten noterade samtidigt att personen bakom begäran hade tackat nej till en transkribering av ljudfilen.

Domstolen pekar nu på att begäran i fallet dock inte gällde en elektronisk fil utan själva kassettbandet, som inte är en sådan upptagning för automatiserad databehandling som avses i samma paragraf. Eftersom Polisen därmed inte har prövat möjligheten för personen att lyssna på kassettbandet på plats, eller få en kopia av bandet, måste nu myndigheten göra en ny prövning i ärendet.

Uppgifter i anställningsärende får 70-årig sekretess

En journalist nekades att få två yttranden från en anställningsprocess på Åklagarmyndigheten, där en åklagare misstänktes för tjänstefel för att ha deltagit i anställningen av en person som hen hade en relation med. Yttrandena var offentliga fram tills dess att de tillfördes förundersökningen för tjänstefel, då anställningsärenden är undantagna från sekretess (OSL 39:2). Men trots att åtal hade väckts när journalisten begärde ut yttrandena, nekades han att få dem omaskade med hänvisning till förundersökningssekretess (OSL 35:1). Förundersökningssekretess upphör vanligtvis när uppgifterna lämnas till domstol (OSL 35:7), men i detta fall hade åklagaren i målet för tjänstefel valt att maskera de aktuella yttrandena i den version av förundersökningsprotokollet som lämnades till tingsrätten. Uppgifterna lämnades därför aldrig till domstolen.

Journalisten överklagade beslutet och argumenterade att omvänt skaderekvisit enligt OSL 35:1 inte är tillämpligt på yttrandena, då de begärdes ut från Åklagarmyndighetens personalavdelning, som inte ägnar sig åt att förebygga, utreda eller motverka brott. I stället skulle personalavdelningen kunna ses som en biträdande myndighet enligt OSL 18:3, vilket betyder att förundersökningssekretess ska bedömas med ett rakt skaderekvisit. Enligt journalisten innebär Åklagarmyndighetens beslut i längden att uppgifter som enligt OSL borde vara offentliga, beläggs med en 70-årig förundersökningssekretess. Kammarrätten går dock på Åklagarmyndighetens linje och menar att 35 kap. 1 § är tillämplig.

Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun

Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.

Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.

Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.

Fel att maskera revisionsuppgifter med hänvisning till brottsutredning

Stadsmiljönämnden i Göteborgs beslut att hemlighålla delar av en revisionsrapport, med hänvisning till att materialet har ingått i en numera nedlagd förundersökning hos polisen, underkänns i domstol. Detta efter att en journalist som begärt ut rapporten ifrågasatt bedömningen att den av nämnden åberopade sekretessen enligt 35 kap. i OSL skulle vara tillämplig i fallet. Kammarrätten i Göteborg instämmer nu i den linjen. Stadsmiljönämnden bedriver inte en sådan verksamhet som avses i det berörda lagrummet, och några sekretessbelagda uppgifter har inte heller förts vidare från polisen inom ramen för rapporten, enligt utslaget.

Nämnden ska nu pröva om andra grunder för sekretess finns i ärendet.