Fick insyn i sitt eget säkerhetsärende

Kammarrätten slog fast att en anställd vid Kriminalvården hade rätt att få ut både beslutet och beslutsunderlaget i en säkerhetsprövning som myndigheten hade gjort av honom. Säkerhetsprövningen hade lett till att han inte längre fick ha någon säkerhetsklassad befattning inom myndigheten.

Kriminalvården menade att delar av beslutet och beslutsunderlaget var hemligt av hänsyn till myndighetens säkerhetsarbete och rikets försvar. Men kammarrätten pekade på att Kriminalvården redan hade lämnat ut stora delar av beslutsunderlaget samt att sökanden kände till mycket sedan tidigare. Därför biföll domstolen överklagandet.

Inte hemligt vilka anstalter som var coronadrabbade

Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda ”…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.

Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:

Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.

Handling rörande säkerhetsarbete hemlig

En journalist begärde ut en handling som rörde Linköpings kommuns säkerhetsarbete. Kommunen sekretessbelade handlingen. Kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande.

Lista med underläkare var hemlig

En person begärde ut personuppgifter för samtliga underläkare som hade sökt AT-tjänst i Region Östergötland. Personen uppgav att han gjorde begäran som en del av ett fackligt uppdrag att studera väntetider för AT-tjänstgöring.

Regionen avslog begäran med hänvisning till GDPR-sekretess och försvarssekretess. Regionen bedömde att personen skulle använda uppgifterna i strid med GDPR, eftersom han inte skulle kunna uppnå det uppgivna syftet med hjälp av de begärda uppgifterna. Regionen menade också att uppgifterna skulle ge en så tydlig bild av regionens resurser i form av AT-läkare att det skulle innebära en fara för rikets säkerhet och försvar.

Personen överklagade till kammarrätten som fastställde regionens beslut. Något stöd för försvarssekretess fanns visserligen inte, men kammarrätten delade regionens bedömning att det kunde antas att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR vid ett utlämnande.

Polis namn var inte en försvarshemlighet

En person begärde hos Polismyndigheten att få ut ett yttrande som myndigheten hade skickat till Kriminalvården gällande honom. I yttrandet fanns uppgifter om att han hade en relation till organiserad brottslighet.

Polismyndigheten lämnade ut handlingen med undantag för uppgifter om vilken enhet på myndigheten som hade handlagt yttrandet och namnet på den enskilda handläggaren. Myndigheten motiverade det med att uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga polisen och därmed skada myndighetens framtida verksamhet. Dessutom omfattades uppgifterna av försvarssekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Polismyndigheten yttrade sig över överklagandet och skrev att det framgår av förarbetena att en polismans namn kan hållas hemligt om det finns en risk för trakasserier och hot mot medarbetaren i fråga.

Kammarrätten biföll överklagandet. Bestämmelsen i OSL 39:3 skyddar personliga förhållanden och dit räknas inte namnet på en handläggare som agerar i tjänsten, konstaterade domstolen. Domstolen tyckte inte att vare sig rikets försvar eller Polismyndighetens framtida verksamhet hotades av att uppgifterna lämnades ut.

Namn i lönelista var hemliga

En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.

Fängelses personallista var försvarshemlighet

Namnen i en lista med namn- och löneuppgifter för samtliga anställda vid en anstalt var försvarshemligheter, bedömde HFD i dessa domar. HFD delade kammarrättens bedömning att en sammanställning av uppgifter om ett stort antal Kriminalvårdsanställdas identitet är information som typiskt sett kan skada landets försvar eller rikets säkerhet. Uppgifterna om löner kunde däremot lämnas ut, enligt HFD.

CV omfattades inte av försvarssekretess

En fånge begärde hos Kriminalvården att få ta del av meritförteckning och CV avseende två namngivna anställda vid myndigheten. Kriminalvården avslog med hänvisning till försvarssekretess och personaladministrativ sekretess.

Myndigheten menade att anställdas meritförteckning och cv kan användas för otillåten påverkan, dessutom var de båda anställda beslutsfattare och hade därmed strategiskt viktiga positioner, ansåg Kriminalvården.

Fången överklagade till kammarrätten och yrkade att få ta del av de begärda handlingarna men utan uppgift om de anställdas adress, telefonnummer och personnummer. Kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Fången överklagade till HFD och fick rätt. Domstolen tyckte inte att uppgifterna i de begärda handlingarna var sådana som skyddas av försvarssekretess. Domstolen såg heller ingen risk för att någon skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Därmed var inte heller den personaladministrativa sekretessen något hinder för ett utlämnande.

Internrevision vid Svenska kraftnät var försvarshemlighet

En journalist begärde ut en internrevisionsrapport från statliga affärsverket Svenska kraftnät som gällde Hansasystemet. Det är ett IT-system som enligt Svenska kraftnät är vitalt för att upprätthålla en säker drift av det svenska elsystemet. Svenska kraftnät lämnade ut rapporten med vissa uppgifter maskerade av hänsyn till rikets säkerhet.

Journalisten överklagade. Han hade fått uppgifter om att de allvarligaste bristerna redan hade åtgärdats och menade att ett utlämnande därmed inte skulle skada rikets försvar. Han påpekade också att Svenska kraftnät inte bara hade sekretessbelagt tekniska beskrivningar utan även revisorernas bedömning av hur allvarliga de upptäckta bristerna var. ”Även om man gör bedömningen att lagen ska skydda uppgifter om hur brister i ett IT-system sett ut, kan inte själva uppgiften att det funnits brister av en viss grad definitionsmässigt antas skada landets försvar eller rikets säkerhet”, resonerade han.

Kammarrätten avslog överklagandet utan närmare motivering.

Skyddsobjekts gränser var hemliga

Länsstyrelsen i Stockholm maskerade uppgifter i beslutet om skyddsobjekt för Teliasoneras teleanläggning i Hammarby. Myndigheten sekretessbelade också bilagorna till beslutet. Sökanden överklagade till kammarrätten och tyckte att uppgifterna om skyddsobjektets gränser åtminstone borde var offentliga. Det här eftersom varje medborgare behöver känna till ett skyddsobjekts gränser för att inte råka överträda dessa. Dessutom, påpekade han, måste ägaren till ett skyddsobjekt skylta på ett sätt som gör att objektets utbredning blir synligt för var och en. Kammarrätten bemötte inte argumenten, utan nöjde sig med att dela länsstyrelsens sparsmakat motiverade bedömning.