HFD: Kriminalvårdsanställdas namn ska maskas i disciplinbeslut

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fällt avgöranden i två separata mål där de sedan i somras nya reglerna om personaladministrativ sekretess har prövats. Överdomstolen slår i dessa fast att den nya sekretessbedömningen, som innebär att namnen på tjänstemän som blir föremål för disciplinära påföljder kan maskeras i disciplinbesluten hos vissa myndigheter, ska gälla. I båda fall har journalister begärt att kammarrätten ska lämna ut disciplinbeslut gällande anställda på Kriminalvården – ett varningsbeslut, respektive ett beslut om löneavdrag – med namnen synliga. Kriminalvården hade maskerat namnen och hänvisade till den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen, 39 kap. 3 § andra stycket OSL, som vidgar sekretessen i personaladministrativ verksamhet hos myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men. Kriminalvårdsanställda omfattas av dessa regler, enligt en ändring (SFS 2025:583) som samtidigt gjordes i offentlighets- och sekretessförordningen, 9 b § OSF.

Den föredragande juristen hos Kriminalvården vände sig i två identiska skiljaktiga meningar emot att namnen maskerades med motiveringen att lagändringen i fråga inte har gjorts med respekt för grundlagarna och att lagstiftaren därmed har ”gett regeringen omotiverat långtgående befogenheter att inskränka handlingsoffentligheten”. Myndighetens offentlighets- och sekretessjurist underströk att det därför stod i domstolarnas makt att pröva den nya sekretesslagstiftningen mot 2 kap. 2 § TF och 2 kap. 21 § RF, som juristen menar att lagändringarna strider emot.

HFD har dock tillämpat det nya lagrummet i OSL och i domskälen framgår inga vidare överväganden om dess kompatibilitet med grundlagarna. Domstolen slår fast att de enskilda anställda kan antas lida men om deras namn lämnas ut. I HFD:s pressmeddelande av den ena domen anges däremot att domstolen har bedömt att ”sekretessbestämmelserna rörande Kriminalvårdens personaladministrativa verksamhet inte stod i strid med överordnade författningar.”

Ingen försvarssekretess för förtroendevaldas personnummer

När en journalist begärde ut personnummer för ledamöter i nämnder och kommunbolag avslog Perstorps kommun detta med hänvisning till att ”i stort sett all verksamhet i kommunen måste upprätthållas vid krig,” och att kommunens verksamhet således är en del av totalförsvaret. Men det argumentet är för vagt enligt kammarrätten, som anser att det saknas en motivering om varför ett utlämnande skulle kunna skada landets försvar enligt den aktuella paragrafen 15 kap. 2 § OSL. Det blir nu upp till kommunen att göra en ny prövning i den del av begäran som avser samtliga bolag och nämnder utom socialnämden. I det senare fallet delar nämligen domstolen bedömningen att uppgifterna omfattas av personaladministrativ sekretess.

Boende på generalkonsulat kan ej hemlighållas rutinmässigt

Svenska generalkonsulatet i Jerusalem har inte ”gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning” i ett utlämnande av allmänna handlingar och maskerat för många uppgifter. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg i en dom som tvingar konsulatet att ompröva sitt beslut. Generalkonsulatet sekretessbelade bland annat en tjugo år gammal lista över svenska medborgare och deras familjemedlemmar som hade varit bosatta där. Men konsulatet måste lämna ut minst namn och personnummer, samt bedöma i varje enskilt fall om kontaktuppgifter kan lämnas ut, då generalkonsulatet ”inte har anfört något som skulle kunna utgöra fog för att de enskilda behöver sekretesskydd”, samtidigt som det råder presumtion för offentlighet för dessa uppgifter och de därför inte kan ”hemlighållas rutinmässigt”. Generalkonsulatet motiverade maskningen av uppgifterna delvis även med hänvisning till biståndssekretess, men eftersom det inte har förklarat hur uppgifterna hör till ett biståndsärende kan de inte sekretessbeläggas på den grunden, menar domstolen.

Kammarrätten underkänner även hur generalkonsulatet har sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till bland annat paragraferna för skydd av säkerhets- och bevakningsåtgärder, skydd för mellanstatliga förbindelser och skydd för affärsförbindelser med myndigheter.

Sekretessmotivering för anställdas namn får underkänt i HFD

Uppgift om namn och kan inte maskeras med hänvisning till det andra eller tredje stycket i 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen, rörande personaladministrativ sekretess. Det blir både Kammarrätten i Göteborg och Kammarrätten i Jönköping påminda om av Högsta förvaltningsdomstolen, efter att en person begärt ut namn- och löneuppgifter för vardera tre anställda hos kammarrätterna, utifrån angivna personnummer. Kammarrätten i Göteborg bedömde i sitt beslut att ”sekretesskyddet för domstolens personal lätt skulle kunna kringgås” om efterfrågade uppgifter lämnades ut och ett angivet personnummer skulle kunna kopplas till en anställd. Motsvarande domstol i Jönköping konstaterade att löneuppgifter som sådana oftast är offentliga, men att sekretessbestämmelserna gjorde att namn på anställda inte kan lämnas ut utifrån uppgift om personnummer. Men bägge avslag rivs nu alltså upp.

HFD: Uppgift om ålder på domstolsanställda lämnas ut

Uppgifter om födelseår för vissa rådmän på Kammarrätten i Göteborg omfattas av sekretess. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast efter ett överklagande i fallet. HFD instämmer nämligen i att en uppgift om födelseår omfattas av personaladministrativ sekretess, och att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan risk för men för de berörda eller deras anhöriga.

HFD gör dock en annan bedömning än kammarrätten när det gäller uppgift om ålder för vissa anställda på kammarrätten, en fråga som har prövats i ett andrahandsyrkande i ett separat mål. En uppgift om en persons ålder kan nämligen inte anses vara en del av en uppgift om födelsedatum, varför den angivna bestämmelsen i 39 kap. 3 § OSL inte är tillämplig, enligt domstolens resonemang. Målet återförvisas nu till kammarrätten för prövning om åldersuppgifterna finns tillgängliga för ett utlämnande. I bägge ärendena lämnade kammarrätten ut begärda namnuppgifter på de berörda anställda.

Polisen får inte hemlighålla kontaktuppgifter till registratorer

Namn, e-postadresser och telefonnummer till registratorerna i Polismyndighetens region Mitt rör förvisso myndighetens resurser och organisation, men ett röjande av uppgifterna kan samtidigt inte antas skada den framtida polisverksamheten. Det konstaterar kammarrätten efter en begäran från en journalist. Domstolen anser inte heller att det finns någon grund att tro att de berörda eller deras närstående kommer att utsättas för allvarligt men vid ett utlämnande i fallet. Följaktligen finns det ingen grund för sekretess enligt OSL, enligt kammarrätten, som nu beordrar Polisen att hörsamma begäran.

Polisen hänvisade i ett tidigare avslagsbeslut till dels personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 §, dels 18 kap. 1 § – på den senare punkten med hänvisning till att ”registraturen är en vital del av Polismyndighetens verksamhet”. Eftersom personen som hade gjort begäran inte var anställd vid Polisen var det inte heller möjligt att lämna ut uppgifterna genom ett beslut förenat med förbehåll, enligt myndigheten.

Sekretess på uppgift om domares ålder och födelseår

Kammarrätten i Göteborg nekar en persons begäran om att få ta del av uppgifter om födelseår för vissa domare på domstolen. De uppgifterna omfattas nämligen av personaladministrativ sekretess, enligt ett beslut. Kammarrätten understryker att bestämmelsen i det aktuella lagrummet i OSL har ett så kallat omvänt skaderekvisit – med presumtion för sekretess – med följden att uppgifter enbart kan röjas när det står klart att vare sig berörda enskilda eller närstående inte lider men. I centrum för domstolens närmare resonemang finns begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”, vilket tolkas som information som gör det möjligt att nå personalen utanför arbetstid. Födelsedatum, födelsenummer och postnummer utgör exempel på sådana uppgifter, enligt beslutet.

I ett snarlikt beslut bedömer samma kammarrätt att även anställdas ålder i hela år omfattas av sekretess.

Kommun får inte maska anställdas namn i tips om oegentligheter

Namn på kommunanställda inryms inte bland de uppgifter om personaladministrativ sekretess som 39 kap. 3 § andra stycket OSL skyddar, betonar kammarrätten i en dom som går kommunstyrelsen i Södertälje emot. Bakgrunden är kommunens beslut att maskera delar av en handling med tips om oegentligheter som hade sänts till en åklagare. Journalisten som stod bakom begäran anförde i sitt överklagande till domstolen att endast uppgifter om telefonnummer, bostadsadresser och liknande kan hemlighållas utifrån det berörda lagrummet i OSL. Kammarrätten håller alltså med, och fyller i sitt utslag i att formuleringen ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen” inte kan sägas omfatta de anställdas namn.

I och med det kan finnas andra sekretessgrunder utifrån handlingen, som inte har prövats, skickas ärendet nu tillbaka till kommunstyrelsen för en ny bedömning.

Länsstyrelse måste sekretesspröva utlämnande av anställdas personnummer på nytt

Länsstyrelsen i Dalarna hade fog för att avslå en begäran om att få ut två anställdas bostadsadresser, med hänvisning till risken för att de enskilda skulle lida men vid ett röjande. Det anser kammarrätten efter ett överklagande i fallet. Däremot underkänns länsstyrelsens sekretessbedömning när det gäller en begäran om de anställdas personnummer i samma ärende. Till att börja med finns det inget som styrker myndighetens uppfattning att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsregleringen, enligt domstolen.

Vidare är det lagrum om personaladministrativ sekretess som länsstyrelsen har hänvisat till inte tillämpligt i sammanhanget, anser kammarrätten, som dock betonar att uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt ett annat stycke i samma paragraf i OSL. Men det gäller i sin tur endast om de berörda handlägger djurskydds- eller rovdjursfrågor, offentlig kontroll av djurskyddsfrågor eller frågor om gränsöverskridande avfallstransporter. En prövning om de förutsättningarna finns bör nu göras av länsstyrelsen som första instans, är slutsatsen.

Länsstyrelsen motiverade sitt avslag kopplat till personnumren utifrån en ”säkerhetsmässig värdering” efter en förhöjd hotbild mot de anställda.

Kommunalanställdas namn får inte maskas rutinmässigt

En person begärde ut de fullständiga namnen på alla anställda på ett kommunalt LSS-boende i Stockholm, men den berörda stadsdelsnämnden avslog begäran och lämnade inte ut de anställdas efternamn. Personen överklagade beslutet till kammarrätten, som nu har återförvisat ärendet till stadsdelsnämnden för en ny prövning. Detta efter att ha konstaterat att stadsdelsnämnden inte hade gjort den noggranna sekretessprövningen som myndigheten är skyldig att göra.

Namnen på offentliganställda ska endast i undantagsfall hemlighållas, påminner kammarrätten. Undantag gäller endast om det kan antas att den anställda eller någon närstående till den anställda utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om namnet avslöjas. Domstolen konstaterar att stadsdelsnämnden i sitt beslut inte har resonerat kring om en sådan undantagssituation gäller i det specifika fallet och att namnen på de anställda inte får hemlighållas rutinmässigt.