Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: e-postadress
HFD nekar ny prövning efter överklagande med påhittad e-postadress
En skribent på ett magasin, som medvetet angav en falsk e-postadress när han överklagade ett beslut i kammarrätten, nekas en ny prövning i ärendet. Bakgrunden är att överklagandet registrerades först flera månader för sent, sannolikt på grund av spärrar i Domstolsverkets system mot påhittade domännamn. Skribenten ansökte då till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) om återställande av försutten tid – det vill säga en ny tidsfrist i målet till följd av laga förfall – med hänvisning till att han hade skickade in överklagandet i god tid, men att det sannolikt fastnat i ett skräppostfilter.
Nu slår HFD fast att det tydligt framgår på Domstolsverkets webbplats att en användare som inte får ett automatiskt svarsmejl med bekräftelse bör kontakta myndigheten för att kontrollera att det inte blivit något fel. I och med att skribenten inte gjorde detta, finns ingen giltig ursäkt för att hörsamma ansökan, enligt HFD.
Jobbsökandes foto var offentligt
En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.
Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.
Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.
Polisers jobbnummer inte hemliga
En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.
Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.
Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.
Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.
Tjänstemäns kontaktuppgifter inte hemliga
Namn och kontaktuppgifter till chefer och andra tjänstemän på överförmyndarnämnden och socialtjänsten skyddas inte av den sekretess som avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Kommun skyldig att lämna ut socialchefens e-postadress
Kammarrätten konstaterade att Personalnämnden i Skellefteå kommun var skyldig att plocka fram och lämna ut e-postadresserna till socialchefen och ekonomichefen i kommunen. Domstolen ansåg att nämnden skulle klara att göra det med rutinbetonade åtgärder.
E-postadresser till lärare hemlighölls på fel grund
Skolverket hade inte stöd för att avslå ett företags begäran om att få ut e-postadresser till lärare på den grunden att företaget planerade att använda adresserna i strid mot marknadsföringslagen. Det slog HFD fast i denna dom. Sekretessregeln i OSL 21:7 kan bara tillämpas i fall där det kan antas att uppgifter kommer att användas i strid mot personuppgiftslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av personuppgiftslagen.
Mottagare exponerades när dom mejlades ut
Nyköpings tingsrätt mejlade en dom till ett antal personer som begärt att få ta del av den. Av mejlet framgick samtliga mottagares e-postadresser. En av mottagarna anmälde tingsrätten till JK för att domstolen skickat domen på ett sätt som gjorde att andra kunde se att han hade fått del av den. JK konstaterade att förfarandet inte var förenligt med ”…det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen” och kritiserade tingsrätten för det.
KR Sthlm 9737-14
Lidingö stads gode män kan inte antas lida men av att deras e-postadresser lämnas ut till en person som vill skicka ut ett erbjudande om tjänster. Det konstaterade kammarrätten i den här domen och beslutade att e-postadresserna skulle lämnas ut till personen.
KR Jönköping 3149-13
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.