Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Skyndsamhetskravet omfattar även fängelser i obygden
En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.
Fick ut resultat av medarbetarenkät på Chalmers
En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.
Testresultat hemliga – gick inte att avidentifiera
En forskare nekades att få ut sammanställningar av resultat från tester och intervjuer som genomförts med sökande till chefstjänster inom polisen. Forskaren hade begärt att få sammanställningarna i avidentifierat skick men enligt polisen var det inte möjligt att avidentifiera handlingarna. Forskaren överklagade men fick avslag i kammarrätten.
Rättad tenta var inte allmän handling
En student vid Stockholms universitet begärde ut en kopia av sin rättade tenta inför en tentamensgenomgång men fick inte ut någon. Han anmälde detta och andra upplevda missförhållanden till JO. Ombudsmannen konstaterade att en tentamensskrivning med examinatorns kommentarer inte var en upprättad och därmed allmän handling förrän ärendet, det vill säga examinationen, var avslutad. Och enligt JO var examinationen inte avslutad förrän examinatorn undertecknat samtliga tentamenslistor efter tentagenomgången.
Nekas information om planerade flyktingboenden
En SD-politiker i Lund och en journalist i Örebro begärde ut information om var respektive kommun planerade att starta boenden för ensamkommande flyktingbarn. Båda fick avslag. Kommunerna hänvisade till OSL 18:13 som skyddar uppgifter som kan motverka det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Bakgrunden var att flera planerade flyktingboenden runt om i landet bränts ner i vad som misstänktes vara anlagda bränder. Politikern och journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten.
Jmf med KR Sthlm 2007-16
Fullmakt som ombud hävde inte sekretess
Personen A hade utfärdat en fullmakt för två personer att företräda henne gentemot socialförvaltningen i Danderyds kommun. De två personerna begärde ut samtliga handlingar gällande A från socialförvaltningen men fick avslag. De överklagade till kammarrätten och bifogade en skrivelse från A där hon gav dem rätt att ta del av de begärda handlingarna. Kammarrätten avslog överklagandet. En fullmakt att företräda A hävde inte sekretessen, enligt domstolen. Och trots den ingivna skrivelsen var det inte klarlagt att A gett sitt samtyckte till ett utlämnande. Domstolen hänvisade till den starka socialtjänstsekretessen och ”vad som framkommit i målet”.
Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll
En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.
Gode män och deras uppdrag offentliga
Överförmyndarnämnden i Malmö kommun nekade en journalist på Sydsvenskan att få ut vissa uppgifter om gode män. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att domstolen skulle tvinga nämnden att lämna ut:
- Alla inkomna klagomål mot gode män under vissa angivna tidsperioder,
- uppgifter om orsaken till entledigande av gode män och förvaltare i 17 fall, och
- en förteckning över samtliga gode män i Malmö med uppgift om hur många huvudmän respektive god man har.
Kammarrätten avslog det första yrkandet eftersom det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att hitta de begärda klagomålen. Nämnden skulle behöva söka igenom både det digital dagboksregistret och göra en manuell sökning i alla akter. Det andra yrkandet återförvisades till överförmyndarnämnden eftersom nämnden inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning enligt kammarrätten. Slutligen biföll kammarrätten det tredje yrkandet och bestämde att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut. Enligt kammarrätten stod det klart att uppgifter om att en person är förordnad som god man samt hur många huvudmän som personen har kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Se även KR Göteborg 5619-15 m.fl. där domstolen kom till en delvis motsatt slutsats.
Gode män och deras uppdrag hemliga
Två SVT-journalister begärde ut uppgifter om vilka personer som hade i uppdrag att vara gode män åt ensamkommande barn i ett antal Skånekommuner samt hur många barn respektive god man hade hand om. Överförmyndarnämnderna vägrade lämna ut uppgifterna och journalisterna överklagade. Kammarrätten fastställde nämndernas avsagsbeslut med hänvisning till att de gode männen kunde lida men om uppgifterna lämnades ut. Det här mot bakgrund av att journalisterna avsåg att använda uppgifterna bland annat för att granska de gode männens arbete.
Se även KR Göteborg 5475-13 där domstolen kom till delvis motsatt slutsats.
Socialtjänstsekretess skyddar inte företag
Socialnämnden i Uppsala kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga en promemoria från polisen med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Promemorian hade skrivits av en polis som oroade sig för flyktingbarn som bodde på ett visst boende. Den innehöll uppgifter om personer som praktiserade på boendet, uppgifter om företaget som drev boendet och företagets företrädare samt uppgifter om ett antal ensamkommande ej namngivna barn.
Kammarrätten ansåg inte att innehållet kunde betraktas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden enligt den aktuella sekretessregeln. Vad gällde uppgifterna om de oidentifierade barnen så kunde dessa inte härledas till enskilda individer och då fanns det inte heller risk för att någon skulle lida men av ett utlämnande.