Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kartläggning av bisysslor var ett ärende
Post- och telestyrelsen, PTS, hade bett sina anställda att fylla i en blankett där de skulle ange om de hade bisysslor och vad dessa i så fall bestod i. En person begärde att få ut namnen på de anställda som hade anmält att de hade bisysslor. Men PTS avslog begäran. Myndigheten menade att kartläggningen av de anställdas bisysslor var ett pågående ärende och att blanketterna inte var upprättade handlingar eftersom ärendet inte var avslutat. Personen överklagade och argumenterade för att blanketterna skulle ses som inkomna till myndigheten. Men både kammarrätten och senare Regeringsrätten fastställde PTS beslut. Regeringsrätten menade att blanketterna inte kunde ses som inkomna eftersom de var upprättade av myndighetens egen personal. Regeringsrätten ansåg också att PTS kartläggning av personalens bisysslor skulle betraktas som ett ärende och att blanketterna därmed inte var upprättade eftersom ärendet inte var slutbehandlat vid tiden för begäran.
Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga
En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.
Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.
Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.
Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.
Avslutad anställning var avslutat ärende
En tidigare anställd på Riksantikvarieämbetet begärde ut mejl som skickats mellan två chefer. Hon menade att dessa innehöll uppgifter om skälen till att hennes vikariat avslutats i förtid. Myndigheten identifierade ett mejl som stämde inpå hennes begäran men avslog med hänvisning till att det inte var en upprättad handling, bland annat därför att det inte hade ”tillförts” något ärende. Den tidigare anställda överklagade beslutet. Kammarrätten gjorde bedömningen att kvinnans vikariat vid myndigheten var ett ärende som avslutades i och med att hon kom överens med arbetsgivaren om att sluta i förtid med bibehållen lön. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Riksantikvarieämbetet för bedömning av om det aktuella mejlet hänförde sig till det avslutade ärendet och därmed var en allmän handling.
Mejl till student inte inkommen handling
En person begärde ut mejl som kommit in till hans egen studentmejladress vid Södertörns högskola. Högskolan avslog begäran. Den omständighet att studenter vid högskolan ges tillgång till en e-postadress under högskolans domännamn medför inte att studenterna utgör en del av skolans personal, ansåg högskolan. Därför är e-post som skickas dit inte inkomna till högskolan. Högskolan har inte heller tillgång till meddelanden som skickas till eller från studenternas e-postkonton. Personen överklagade men kammarrätten avslog överklagandet.
Polisen får bakläxa om Alma
Det var fel av Polismyndigheten att vägra lämna ut händelserapporter med hänvisning till att dessa ingick i den pågående särskilda händelsen Alma. En journalist hade begärt ut händelserapporterna och kammarrätten konstaterar att dessa gällde olika händelser som fick antas höra till skilda ärenden eller utredningar. Bedömningen av om ett ärende är slutbehandlat och om handlingarna är allmänna måste göras ärende för ärende, enligt domstolen. Det spelar ingen roll om ärendena i sin tur är sammankopplade till ett mer övergripande ärende som ännu inte är slutbehandlat. Kammarrätten skickar tillbaka ärendet till polisen för ny prövning.
Får inte ut polisens telefonkatalog
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.
Hade inte rätt att få ut originalhandling
En person begärde ut en skrivelse från Gymnasieförvaltningen i Kungsbacka kommun och fick då en avskrift av skrivelsen där namnen på ett antal personer utelämnats på grund av sekretess. Personen överklagade och begärde att få se handlingen i original men kammarrätten avslog. Domstolen skrev ”Någon rätt att ta del av originalhandlingen finns inte när handlingen ifråga innehåller delar, t.ex. namn, som inte får röjas”.
Inte hemligt vem som står på hyreskontraktet
En person hade rätt att få ut hyreskontraktet för en av kommunala Örebrobostäders lägenheter i den del som visade hyresgästernas namn. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen hänvisade bland annat till ett uttalande i en proposition om att en uppgift om att en viss person är hyresgäst i ett kommunalt bostadsföretag knappast är integritetskänslig i normalfallet.
Vilseledande om handlings blotta existens
När en redaktör på Östersunds-Posten efterfrågade ett brev som kommit in till Fjällsjö kommunalkontor från en namngiven person fick han vilseledande besked från tre olika tjänstemän. Samtliga påstod att de inte kände till brevets existens trots att de visste att det förvarades på kontoret. Två av tjänstemännen hade också sett till att plocka undan diariekortet där brevet fanns registrerat. Redaktören anmälde de tre tjänstemännen till JO som i sin tur åtalsanmälde dem. Samtliga tre dömdes till böter för tjänstefel. I domen skrev häradsrätten att oavsett om brevet, helt eller delvis, skulle kunna bli föremål för sekretess ”…har någon laga grund för att hemlighålla dess blotta existens ej förelegat .”
Gav fel besked om handlings existens
När en journalist frågade en presstalesman vid polisen om myndigheten fått in ett provsvar från Rättsmedicinalverket svarade hon felaktigt nej. Enligt JO fanns det omständigheter i ärendet som talade för att beskedet ”lämnades mot bättre vetande”. JO slog fast att en myndighet är skyldig att på ett korrekt sätt besvara en fråga från en enskild som gäller huruvida en viss handling finns hos myndigheten, oavsett om dess innehåll omfattas av sekretess eller inte. JO kritiserade presstalesmannen och polismyndigheten.